Skön seger för HV71-Andrum för tränartrion
HV71 kunde i mötet med MODO igår hemma i Kinnarps Arena ta säsongens första tre-poängare. Man gjorde detta efter ett stabilt målvaktsspel av Jonas Gunnarsson samt en disciplinerad defensiv. Men det var en seger som ändå skulle komma att kosta.
Som inledningen talar om, så kunde HV71 igår besegra MODO efter en relativt bra match av hemmalaget. Det var visserligen den fina inledningen av HV71 som grundlade segern, men det höll på att gå åt skogen. När gästerna MODO reducerade till 2-1 kändes det som att Jönköpingslaget blev darriga och man släppte in MODO i matchen. Jag tror nog inte att jag var ensam ibland de ca 5 800 betalande i Kinnarps som kände igen de hängande huvudena, de oroliga blickarna i spelarnas ögon. Men Dahléns grabbar höll ut och i slutet av den första perioden utökade man ledningen till 3-1 genom en otrolig soloprestation av Marcus Nilson i boxplay. Det var då jag förstod, att denna kväll var det inte det HV71 jag tidigare sett under säsongen, utan det var ett pånyttfött lag. Ett lag med vilja, glädje och hjärta. Vad tränare Dahlén sagt till grabbarna efter den katastrofala inledning som laget hittills haft vet jag inte, men igår var det något som hade väckt grabbarna till liv.
Jag efterlyste i mitt tidigare inlägg en kraftig uppryckning av HV71 och igår kväll fick jag några svar. Men det som faktiskt förbryllade mig mest igår, var Dahléns agerande i båset. Under större delen av matchen stod han ensam på kanten. Visst klev han fram då och då och protesterade mot domslut och kikade runt i båset samt pratade med sina spelare under två av tre power-break. Men mer än så var det inte. Det var Dahlén och blocket. De som var riktigt aktiva genom att vandra omkring i båset, var assisterande tränare Forsberg och Ljungbergh. De pratade med spelarna, viftade med armarna och ropade ut direktiv till spelarna på isen. Mycket bra av de båda. Nu förstår jag att Dahlén givetvis sköter snacket i pauserna, men kanske lite mer go´i båset skulle inte skada. Med tanke på segern igår så får tränartrion lite andrum iallafall och det är huvudsaken.
Gunnarsson gjorde en riktigt bra match igår och jag anser att 2 av de tre målen han släppte förbi sig endast var rent oflyt. På MODO:s reduceringsmål till 2-1, vilket var riktigt snyggt och påminde mig om Rysslands klapp klapp spel på 80-talet, hade han inte en chans. Annars stod Jonas för ett aggressivt, vaket och stabilt spel i kassen. Tror att det finns de som håller med mig om, att tack vare hans storspel i vissa situationer, så höll han kvar HV71 i matchen. Jag blev imponerad av han och hoppas att han håller i sitt spel.
Den defensiva delen är jag däremot lite orolig för fortfarande, men det märks dock att den börjar sätta sig allt mer. Nu fick HV71 visserligen Mattias Karlsson återigen skadad efter det att han missat i timingen och själv dundrade in i sargen. En smäll som tog otäckt på honom och gör att han tvingas till vila i ca 5-6 månader. Återigen kostsamt för HV71 som verkligen inte behöver detta. HV har ett par rutinerade backar i Petrasek, Karlsson, Fälth och Johansson. De är stabila, har bra skott och gör sitt jobb, men de är för lätta och för sega. Framför eget mål är speciellt Petrasek, Karlsson och Johansson starka och klarar att rensa, men när det gäller att vara snabba över planen går det långsamt. De är tekniska och tar bra beslut, men i uppspelen går det för långsamt. Vad gäller Fälth och Fantenberg, är även de tekniska och kloka samt har ett bra skott. De är snabba över hela planen, men brister i egen zon framför mål. Man såg det tydligt igår när MODO breddade sitt spel, men när det var tal om en krympt box, så var det klockrent. Det finns en hel del att jobba på i den defensiva delen för HV71, men jag är övertygad om att det kommer.
När det kommer till den offensiva delen i gårdagens match, så blev jag stundtals riktigt imponerad. Gagnon hade bland annat flera fina möjligheter innan han till slut styrde in ledningspucken. HV71 gjorde sin kanske bästa match igår och speciellt forwards var på spelhumör. Man hade en bra rörlighet i anfallszon, en gubbe framför mål, använde sig av backarna som tog avslut, gjorde sig spelbara, försökte hela tiden komma in på mål och man fastnade definitivt inte ute i hörnen denna kväll. Laget breddade spelet vid flera tillfällen och drog isär MODO:s lag, vilket möjliggjorde för de starka forwardsen att ta plats framför mål. Spelet stannade inte upp lika ofta vid den offensiva blå som det tidigare gjort, utan man kom med fart in i zonen. Det är bara att hoppas att denna inställning fortsätter att hålla i sig.
Nu mötte man inte det allra bästa motståndet som hockey-Sverige har att erbjuda, men MODO är ett duktigt lag. Jag tycker inte att HV71 fick den ultimata prövningen, utan den var alldeles lagom och än återstår det många omgångar kvar, innan vi vet hur serien kommer att se ut. Men det var en stark uppryckning av HV71 som ser allt bättre ut. Men dock är jag fundersam över hur de kommer att agera mot lag som Färjestad, Frölunda (igen), Linköping, Luleå och de regerande mästarna Skellefteå. Men som några säger: det gäller att ha tålamod och tillit, så kommer det till slut.
