Tre fjärdedelar av grundserien avklarad - äntligen har supportrarna något att se fram emot
Efter en mindre bra insats, från de allra flesta, i Västerås höjde sig SSK och besegrade AIK på hemmaplan under lördagskvällen. En kväll som jag tror innebar hopp för många. Nu när grundserien närmar sig sitt slut har vi SSKare äntligen något att längta efter - på riktigt.
Var rätt besviken under hemresan från Västerås i fredags. Ska inte analysera den matchen i detalj, då en del incidenter gjorde det lite svårt att fokusera på hockeyn under sista perioden samt förlängningen. Upplevde dock överlag att defensiven var för svag. Spelet i mittzon var även för dåligt. Kändes som inget av Västerås mål, förutom det femte, byggde på att få fast pucken djupt. Det var billiga kontringar man släppte till och en del puckar ville nog Nikita Tolopilo ha tillbaka. Så som man släppte in 3-3 i boxplay var bara för dåligt. Nåja, en sådan insats låg väl lite i luften efter sex raka segrar.
AIK väntade dagen efter och det var chans till revansch inför ett inte fullsatt men i alla fall slutsålt, Scaniarinken. Det har varit väldigt tajta matcher mot AIK den här säsongen och lördagen var inget undantag.
SSK fokuserade mycket på defensiven som brast dagen innan. Det märktes och offensiven tog en del stryk av det. Man ändrade även om i formationerna en del, Aaron Luchuk hade bland annat flyttats ut på en kant och istället kom Lucas Carlsson in och spelade center. Bra, har inte känts tryggt med bägge importerna i egen zon. Hade dock gärna sett Wallner spela center, jag tycker inte riktigt han kommer till sin rätt som ytterforward.
Powerplayspelet var problematiskt, likt i fredag, det skulle dock bli mål i den spelformen ändå. Lite turligt kanske när Daniel Norbe avlossade ett skott som tog på Christopher Liljewall, 1-0 med två sekunder kvar av andra.
SSK måste dock höja sig i powerplay, andra enheten först och främst funkar inte, det blir problem om PP1 har en sämre dag. Nu har man gjort lite förändringar, där bland annat Julius Bergman klivit in. Så vi får se hur det utvecklar sig. SSKs effektivitet i powerplay över hela säsongen är trots allt inte direkt dålig men jag tror det behöver bli bättre för att utmana ordentligt i ett slutspel. Speciellt när vi inte lär få så många långa anfall mot de övriga topplagen i fem mot fem.
I tredje städade SSK av matchen alldeles strålande. AIK fick inte en lugn stund med pucken och klacken, som höjde sig desto längre matchen gick, var alldeles magiska mot slutet. Ibland kan man undra om inramningen betyder något men här såg man definitivt hur mycket energi det gav. Nikita Tolopilo ska ha beröm för en mycket fin insats och hållen nolla, starkt att studsa tillbaka på så kort tid efter att han inte hade sin bästa dag på jobbet mot Västerås.
En bättre lördagkväll är svår att önska. Det märks att det är nya vindar som blåser inom föreningen den här säsongen. Gamla supportrar som tidigare tröttnat återvänder och man ser nya, yngre, ansikten på ståplats som vill bygga upp läktarkulturen igen. Vi har sålt slut två gånger den här säsongen och haft ett betydligt bättre bortafölje i år. Förutom de tre matcherna på Hovet (kanske för att de kom så tätt inpå varandra i spelschemat?), som varit tröttare än normalt.
Låter inte som något speciellt för en supporter till ett annat lag men det har varit en otroligt dålig utveckling på isen och på läktaren senaste decenniet. En del tröttnar med all rätt samtidigt som återväxten uteblir.
Sedan sommaren har jag tippat SSK som ett lag för semifinalspel. Känner mig ganska trygg med det. Tror det blir svårt att gå längre än så men allt kan hända. Orkar Nikita Tolopilo och försvaret hålla en riktigt hög nivå över en period av intensivt matchande, så varför inte. Mora är det enda riktigt avskräckande laget för mig, dels för deras löjligt bra form just nu men även för att SSK inte alls har lyckats hålla en speciellt hög nivå i något av de tre mötena.
Oavsett hur det går i slutspelet, förutom om det kanske blir ett antiklimax i en kvartsfinal, så kommer man titta tillbaka på den här säsongen och tänka positivt.
Kanske är det till och med en vändpunkt.
Vi får se. Nu ser vi till att njuta av det som är kvar. Vi börjar med Västervik på onsdag, Lucas Carlsson gör sin fyrahundrade match i SSK-tröjan, vi får se till att det blir inför en någorlunda välfylld läktare.
Sedan vill jag att vi fyller upp en relativt stor del av Hovet på lördag.
Om ni hör en sång…
Lucas Carlsson spelar hemma mot Västervik på onsdag sin 400 tävlingsmatch i SSK tröjan. Helt klart värt en hyllning till Lukke.
