Torino - Sassuolo
Inför: Roma - Siena
Seger allt som räknas när ett av Toscanas fyra lag kommer på besök.
Förra året var matcherna mot Siena som natt och dag. I Coppa Italia besegrades Siena med 5-1 på bortaplan, och i ligamötet i Toscana krossade Roma Chiesa & Co med hela 4-0. Men på hemmaplan var det en helt annan historia. I cupen förlorade vi med 1-2 på Olimpico och sen, i ett av förra säsongens absoluta bottennapp, blev vi slagna med 0-2 den 20:e April det här året. Detta skedde återigen på hemmaplan. Två övertygande segrar borta, två fullkomliga misslyckanden på Olimpico.
Nu, dryga fem månader senare, är situationen liknande. Allt annat än en seger vore en otrolig besvikelse - men å andra sidan är det inte lika mycket som talar för det motsatta heller. Siena har hittills i år besegrat Cagliari på hemmaplan, förlorat mot i rossoneri på San Siro, förlorat hemma mot Palermo, kryssat i Ascoli, och gjort fyra mål på stackars Messina. Det hela resulterar i 7 poäng, snäppet bakom Roma, och 9-9 i målskillnad. Hos Roma är det tvärtemot förra säsongen: försvaret imponerar, anfallet låser sig. Två insläppta mål är faktiskt, tillsammans med Juventus, näst bästa facit i hela Serie A (Inter leder med ett insläppt mål).
För Roma gäller det nu att hålla hårt på den där statistiken och börja producera framåt. Och vilket lag är mer passande än Siena - ett lag Roma borde brinna efter revansch mot; ett lag som dessutom långt ifrån har ett vattentätt försvar. Målvaktsuppsättningen är inte särskilt meriterad hos Siena heller; vem av de dryga tusen som läser det här kan med handen på hjärtat säga att de vet särskilt mycket om Antonio Mirante eller Marco Fortin? Det finns en hel del välkända namn i backlinjen, men ännu har inte De Canio fått sitt tremannaförsvar att hålla tätt. Legrottaglie, Tudor (avstängd på söndag), Colonnese m.fl. har kapaciteten att bilda ett framgångsrecept från backlinjen, men än så länge hänger Sienas eventuella framgångar på den gamle räven, Enrico Chiesa. Anfallsstjärnan har redan gjort fyra mål i Serie A, bl.a. två mot Messina. Och när Chiesa gör mål, då vinner Siena. Men med klippan Kuffour i ryggen kan den gode Enrico nog räkna med betydligt hårdare uppvaktning än senast.
I Roma är Chivu, Cassano och Mexès alla tillgängliga för spel, emedan Amantino och Cufré båda är skadade. I försvaret och på mittfältet börjar vi dock kunna skönja kontinuitet: backlinjen är densamma som den varit den senaste tiden i ligan, och i avsaknaden av en regista får Perrotta, De Rossi och Aquilani alla förnyat förtroende på mittfältet.
Offensivt är den stora frågan om Taddei, trots sin sviktande form, på nytt får chansen till vänster eller om Cirkus Cassano får chansen från start. Jag hoppas innerligt på den senare, kontraktsförhandlingar eller ej, men min pessimistiska ådra säger mig att Rodrigo återigen får chansen att dutta omkring ute till vänster. Dessutom ryktas Nonda få frångå sin plats i förstaelvan till förmån för Montella; för det första har Nonda lite bekymmer med en muskel, och för det andra är det risk att det blir ytterligare kontroverser om Montella bänkas mycket längre. Det är en lång säsong: vi kommer behöva fler än en målskytt för att lyckas knipa fjärdeplatsen samt avancera till Uefa-cup finalen i Eindhoven som avgörs 10 Maj nästa år.
Utgångspunkten är väldigt simpel för Roma. Supportrarna kräver seger, mål, och övertygande spel. Allt annat kommer att öka kritiken av Spallettis val att spela med enbart en renodlad anfallare och skapa mindre arbetsro för hans mannar. Det är dessutom dags att vända den negativa statistiken från förra året mot Siena på Olimpico. Och om spelet låser sig på söndag så har vi faktiskt, jämfört med förra året, många intressanta spelare att slänga in från sidlinjen. Det är inte många lag som kan stoltsera med spelare som Cassano, Nonda, Mexès, Dacourt och Alvarez på bänken..
Slutligen säger jag som corederoma.it:
Vincere e convincere!
Daje Roma!