Senza padroni e quindi romanisti
"Att vara romanista betyder att vara emot deras makt."
Italo Foschi màste vànda sig i sin grav, Dino Viola likasà. De tvà kanske viktigaste mànnen i AS Romas historia - den fòrste som grundaren, den andre som den skapade "la grande Roma" pà 80-talet - och bàda tvà symboler fòr det som har varit en viktig del av klubbens identitet sedan fòdelsen - kampen mot "norr".
Hàller allt det pà att fòrsvinna?
"Att vara romanista betyder att vara emot deras (Juventus, min anm.) makt", uttryckte sig Antonello Venditti nàr han blev intervjuad av Il Romanista i veckan. Fòrstàr Rosella vad det betyder? Uppenbarligen inte. Kvinnan som "inte vill ha mànen, men som ville fortsàtta att sikta mot stjàrnorna" nàr hon tog òver styret fràn sin far - ocksà han vàlkànd fòr sina duster med "norr" - hàller pà att helt sàlja ut klubbens sjàl. Vi som alltid har varit rebellerna, som alltid skrikit hògst (och àven fàtt betala mycket fòr det) àr numera "en systerfòrening till Juventus" om man fàr lita pà Moggis ord. Visst, karln àr inte vatten vàrd, men nog menar han allvar alltid. S K A M.
Rosella kanske har fàtt vàr ekonomi pà ràtt kòl igen (à andra sidan àr vi fortfarande utan sponsor...), men hennes tid i klubben har mest innehàllit mycket snack ("det stora projektet" har man hòrt yttras ett antal gànger) och framfòrallt det som jag redan nàmnt: en allians med norr, med màn som Moggi, Giraudo, Carraro och Galliani, samma herrar som alltid varit emot oss tidigare och dàr den fòrstnàmnde sjàlv blev utjagad fràn Roma av Franco Sensi efter att ha gàtt bakom ryggen pà honom. Smuts, hela bunten.
Har Rosella ingen moral? Ingen stolthet? Ingenting?
Det verkar te sig pà det viset. Rosella har valt den enkla vàgen genom att alliera sig med de màn som till stor del har bidragit till att italiensk fotboll idag blòder. Men samtidigt som hon gjorde det valet distanserade hon sig ocksà ifràn de tifosi som fortfarande tror pà vad AS Roma har stàtt fòr under de 78 àr klubben har existerat. Allt fòr att kunna sikta mot stjàrnorna? Vi har inte vunnit mycket, och dàrfòr àr vi inte heller ràdda fòr att fòrlora, men vàr identitet àr sà jàvla mycket viktigare àn titlar. Fòrutom SKY, dyra biljettpriser och kràngliga biljettregler har vi ocksà en president som inte representerar oss fòr fem òre - inte konstigt att folk har vànt ryggen àt laget i àr!
Vi vill inte ha mànen Rosella, men inte heller dig... Vattene!
Fòr supportrarna àr det dock som vanligt. Roma-Juventus àr den viktigaste matchen efter derbyt, en helt annan typ av rivalitet men ett lika starkt hat. Matchen mot klubben som med sitt inflytande stulit fler àn bara en scudetto genom àren, klubben som hade en av sina framgàngsrikaste EPOker mellan 1994-98 och som idag huserar den màktiga och smutsiga "triaden" (Moggi, Giraudo, Bettega). Klubben som alltid stàtt fòr den oràttvisa maktfòrdelningen inom italiensk fotboll, med FIAT-familjen Agnelli (den màktigaste familjen i Italien) som mecenater, vars makt inom il calcio har utnyttjats pà ett minst sagt tvivelaktigt sàtt.
Fòr att citera Venditti igen: "Att vara romanista betyder att vara emot deras makt". Fòrstàr ni? Fòrstàr du Rosella?
... Oh juventino, ciucciapiselli
di tutta quanta la famiglia Agnelli
e Juve merda, Juve Juve merda!
* Artikelns rubrik betyder "Utan hàrskare och dàrfòr romanisti", ett ideal som Rosella Sensi knappast delar.
