Livorno – Lazio 2-1

Di Canio i blåsväder när Livorno vann på Armando Picchi.

Vi i Lazio-redaktionen tar tydligt avstånd från Paolo Di Canio och hans agerande igår. Det var i våra ögon avskyvärt.

* * *

Trots att det ljusblå bortalaget förlorade den politiskt laddade bataljen i Livorno så kan man inte vara missnöjd ur ett rent fotbollsmässigt perspektiv. Länge har vi gått och väntat på vändningen, och den tycks äntligen ha kommit.
   Lazio spelade som ett lag igen på bortaplan och om det inte hade varit för vår ineffektivitet i offensivt straffområde och en hel del röta för hemmalaget, så hade vi vunnit matchen. Med ett par bollar till godo dessutom.
   Nu är de här faktorerna dessvärre inga lättviktare. Livorno hade tur, Lazio hade otur. Även om det känns tungt just nu så kommer det att jämna ut sig så småningom.

Diego De Ascentis gav hemmalaget ledningen i den andra halvlekens 59 minut då han nickade in ett inlägg från högerkanten. Peruzzi chanslös.
   Innan dess hade Lazio skapat en drös med målchanser – varav Di Canios stolpskott var en av dem – och gjort sig förtjänt av en två- eller tremålsledning. Kvitteringen skulle emellertid komma, och det var Goran Pandev som stod för den. Snyggt var det dessutom då makedoniern chippade in bollen bakom den före detta Roma-keepern Marco Amelia.

Men det här var inte Lazios dag. Christiano Lucarelli av alla människor vallade bollen via stolpen och Peruzzis rygg in i mål. En grov målvaktstavla av Angelo som för första gången på länge visar osäkerhet mellan stolparna.
   Lazio förmådde inte resa sig efter Fru Fortunas gåva till Livorno och tvingades vända åter till Rom med säsongens femte förlust i bagaget. Snöpligt och fruktansvärt tungt. 
   Roma förlorade åtminstone. Det är alltid nåt…

0 kommentarer