Matchkrönika: Lecce - Lazio 0 - 0

Deprimerande höstavslutning på den syditalienska "gatan från havet".

Med den tämligen acceptabla ursäkten om rådande juletider hoppas Lazio-redaktionen på överseende vad gäller det sena publiceringstillfället för artikeln.

”En poäng som inte glimrar” beskrev den Rom-baserade dagstidningen Il Messaggero matchen mellan Lecce och Lazio som. Och även om jag inte såg matchen, så gick det knappast att undgå att Lazio återigen föll tillbaka in i det bortaspelsmönster som vi trodde hade brutits. Allt ansvar las på Fabio Liveranis axlar och i den andra halvleken blev det nästan pinsamt att lyssna på radiokommentatorernas upprepanden av just Fabios namn.  
   I slutet – när Vucinic visats av planen efter att ha försökt filma till sig en straff (något som åtminstone radion tycktes rapportera, men där olika medieuppgifter strider mot varandra) och Lecce anföll för ett ledningsmål – brast det även för dessa herrar. ”En bedrövlig match” blev en allt vanligare beskrivning och man fick en försmak av hur deprimerande det egentligen måste ha varit för de tillresta Lazio-supportrarna på plats i Lecce.
   När sedan ”mamma mia, ragazzi” (herregud, grabbar) kunde tydas var botten liksom nådd. Inte ens med ett numerärt överläge mot ligans sämst placerade lag vågade vi anfalla. Poängen i sig är inte dålig – Lecce är i bra form för närvarande och Lazio har traditionellt svårt mot de gulröda på bortaplan – men just inställningen att vara nöjd med poängen oroar mig en aning.

Å andra sidan, med en yttermittfältsuppsättning som Keller/Manfredini kanske man inte heller skall hoppas på mirakel. Det märktes att Behrami, som till följd av en viss juventino hamnat i sjukstugan, och Rodrigues saknades. Även om Manfredini spelat upp sig en aning så är det sällsynt när en boll från ytterns fötter överhuvudtaget når in i straffområdet nuförtiden. Tänk på det nästa gång ni ser honom, ni kommer att märka att jag inte överdriver.
   Behrami å sin sida bidrar med oerhört mycket hjärta och en hel del kunnande. Keller övertygade stundtals mot Cittadella, men let´s face it – mot Juventus såg han ut som en vilsen orienterare på planen. Tur då att inte derbyt står för dörren…
   På topp skötte sig enligt rapporterna Rocchi och Pandev helt ok. Som vanligt skall emellertid bollarna ha varit alldeles för få från ett mittfält som inte förmådde understödja. Pandev rör sig som vanligt fint men utan hjälp från lagkamrater så är det bästa vi kan hoppas på från makedonierns håll en offensiv frispark. Typ.

Sanningen är att Lazio under hela matchen bara skapade en enda riktigt het målchans, då Fabio Liverani var nära att avgöra i slutet. Pandev försökte i första halvlek men skottet gick rakt på målvakten.   
   Hemmalagets målchanser var om möjligt än mer lätträknade, trots att man under stora delar dominerade tillställningen. Frågan är bara vilka det säger mest om - Lecce eller vårt försvar?
   Nej, det här var sannerligen inget att hänga i julgranen. Onsdagens batalj mellan lagen var den första sedan säsongen 1989-90 att sluta oavgjort (0-0 även då). Noterbart är även att detta var Lazios första bortamatch för säsongen där man inte släppte in mål.
   Alltid något…

0 kommentarer