Paradiso o Inferno: Settimana 51-52
Addio 2005!!
Är det här byggstenen i den beryktade Grande Proggetto eller håller Sensis på att sälja så mycket som det bara går för att försöka göra en så liten förlustaffär som möjligt efter sitt förlusttyngda ägarskap? Obestridlig fakta är dock följande: Trigoria, Romas träningsanläggning, har sålts till Italease för 30 miljoner euro. Vidare ska AS ROMA hyra de tidigare ägda träningslokalerna för 3,2 miljoner euro om året, och om 15 år ska Roma åter igen ha möjlighet att köpa tillbaks dessa anläggningar. På Romas hemsida står förklaringen "...så klubben kan ägna mer energi åt sin kärnverksamhet och överlåta förvaltningen åt andra". Låter ju onekligen bra. Vad ÄR klubbens kärnverksamhet kan man ju undra om man inte vaknat på rätt sida solskenet.
Hur dessa fräscha pengar kommer att användas är än så länge höjt i dunkel. Alla Romanisti världen över skulle självklart se till att dessa pengar användes för att förstärka truppen(först i sommar, remember TAS), efter alla positiva tecken man har fått om Romas ekonomi, framförallt det mycket glädjande och fundamentala beskedet om att intäkterna äntligen börjat täcka utgifterna(lönerna, för att vara konkreta). Företaget har med andra ord slutat blöda finansiellt. Återstår då det sportsliga, där kan vi snacka om öppna sår. Och det politiska. MEN, om vi glömmer "närheten" till våra fiender och avståndet som de egna fansen har tagit mot klubben för en stund, man behöver inte leta så länge för att hitta ett bra exempel på detta: 4-0 matchen mot Chievo, där de första uppgifterna skrämde oss med siffror som pekade på högst 20000 personer på plats på Olimpico, självklart är detta inget annat än ett horribelt kvitto på hur illa ställt det är mellan klubbens supportrar och klubbens ledning och klubbens spelare.
Men som sagt, för att vidare spekulera i hur dessa pengar kommer att användas måste en viss optimism infinna sig ändå inför det nya året: när vi sålde Walter Samuel och nummer åtta i Turin gick dessa lire oavkortat till skuldsanering, mycket pekar idag istället på att de här 30 miljonerna euro verkligen kan komma att investeras. Men, och detta är ett ganska stort men, trots att detta inte har fått särskilt mycket publicitet, så har AS Roma levt den senaste veckan med ett finansiellt kniv mot strupen; klubben hade som uppgift att senast den 31 december påvisa att ekonomin var på väg år rätt håll och med dessa pengar ökar ju företagets likvida medel på ett storslaget sätt. Lägg sedan till de sköna pesetas som förhoppningsvis kommer att trilla in från Spanien då Caso Cassano äntligen avslutas.. onekligen mycket positivt.
Mycket har pekat på att Sensifamiljen inte längre kanske är de rätta att leda detta knepiga Roma, och att de förbereder sig för att lämna över till någon annan: Franco Sensi lär ha viljan att fortsätta men inte hälsan tyvärr. T o m vår älskade Capitano erkänner att presidentskapet i Roma har kostat vårt älskade riktiga Presidente Sensi mycket i hälsoväg. Försäljningen tycks oundviklig, speciellt efter varje gång den numera inte lika framträdande Rosella Sensi släpper ifrån sig mindre lyckade grodor om sitt förhållande med de hatade axelmakterna i Norr, sitt oengagemang för calcion över huvudtaget, etc. Detta har diskuterats flitigt redan och slutsatserna leder åt samma håll: man rensar ekonomin för att kunna sälja. De förhandlingar som ändå kom rätt långt med ryska oljerubler som bytesvaluta påvisar ju att familjen Sensi helst hade sålt Roma för ett par år sedan, men, som bekant, då ryssarna fick inblick i Romas horribla skuldsituation så valde de att hoppa av affären. En eloge måste ju ändå riktas mot Sensifamiljen för att de trots allt fortsatt försökt styra detta finansiella Titanic och lett in dem på lugnare vatten. För att kunna sälja när väl skeppet ankrat i hamnen. Trigoria kunde sålts för länge sedan, även detta i samma syfte som försäljningarna av Samuel och den brasilianska mittfältaren som stack till Turin; för skuldsanering, en enkel utväg. Detta har man alltså valt bort. Imponerande måste man ändå säga, att ha den moraliska kylan och inte bara ge upp trots påtryckningar från fanatiska fans, och även med konsekvenser som en krympande privat förmögenhet, att sälja först idag när man inte "behöver" pengarna på samma sätt.
Nu har man en stark man vid rodret som redan gjort klart att de som inte vill delta i framtidens Roma kan ta och packa sina väskor norrut: först iväg är vår kära 30 miljoners investering(samma belopp som Trigoria, en viss ironi finns att hitta för de som vill) Antonio Cassano som man väl kan tacka för framförallt två saker: 4-0 mot Turinlaget, där han lämnade sitt hjärta på planen och sprang och sprang och sprang och kämpade och verkade nästan i trans. Den andra fina saken: 0-1 målet borta mot Atalanta i våras som säkrade Romas fortsatta närvaro i Serie A. 30 miljoner euro för allt detta! Kanske underskattar jag den betydelse det har haft för Totti att kunna ha en spelare av samma kaliber som sig själv att spela med, och säkert en massa annat. Visst går det objektivt, om man för en stund glömmer att man är Romanista, att hävda att Antonio gör rätt som inte skriver på ett nytt kontrakt då Rosella varit allt annat än medgörlig i denna härva, men Spalletti hävdar att hans uteslutning från en hel del matcher i år inte bygger på kontrakstvister, utan rent disciplinära skäl: och man har all anledning att tro honom. Efter Herr Cassanos flytt mot Spanien hoppas Spalletti kunna övertala Mr Amantino Mancini att även han deltaga i den gulröda kampen. Klubben misstänker att det framförallt är Antonio som fått in honom på andra tankar om sin framtid. Vi får se hur det går med den saken, men om han nu skulle skeppas iväg i sommar så kan vi iallafall förvänta oss stora pengar. Så länge han inte gör en "Nummer Åtta". Sist men inte minst världens sötaste rumän; Spalletti säger sig också tro på hans gulröda framtid men lite mindre lyckade prestationer på sistonde får en att misstänka att han redan har sitt sinne inställt på att gå i sin idol Maldinis rödsvarta fotspår. Dock, i en intervju i en rumänsk tidskrift, hävdar vår kära Chivu att han inte alls har några planer på att flytta på sig, och anledningen till alla "misstag" på sistonde inte bygger på psykologiska hjärnsläpp utan det faktum att han, iom den akuta skadesituationen i Roma, tvingats gång på gång spela trots att han mer eller mindre hela tiden varit skadad. Vi får se vad som händer, men skulle även han försvinna har vi också en del sköna kontanter att se fram emot ifrån Berlusconis checkhäfte.
Så nu börjar Spalletti och Prade sitt arbete för att planera Romas sportsliga framtid. Mister Spalletti, som inte gett upp trots att han tog över ett lag med ett mer än knäckt självförtroende - ibland visar detta upp sig fortfarande, som mot Empoli, eller Palermo - och som inte heller fick en enda av de förstärkningar han sökte i början på säsongen, och som vet att nästa möjlighet att balansera laget kommer först i juni. Nästa år. Ett år som jag önskar, för min egen och alla andra Romanistis skull, inte blir lika helvetiskt som man ändå måste klassa 2005. Men vi kan inte heller glömma, att sommaren 2004 så drabbades Roma av något som ju måste varit "Den Perfekta Stormen" för en fotbollsklubb, om man tänker på alla saker som gick fel samtidigt. Den Perfekta Katastrofen 2004 kunde gått i arv även till 2006, om vi inte hade fått möjlighet att värva nästa sommar, eller, kom ihåg att det var riktigt nära, om vi (kan knappt skriva det här) hade åkt ner i Serie B. Nu undveks bägge dessa dödsfällor. Så Paradiset behöver inte ligga så många år bort.
GOTT NYTT GULRÖTT ÅR KÄRA ROMANISTI!!!
