-
-

Inter-Juventus 1-2

Rapporter från Milano ger idag lugnande besked och det meddelas från sjukhusledningen att Pavel Nedved inte ådragit sig några allvarligare skador efter att ha ramlat huvudstupa i San Siros gräs. Vidare finns dock ingen förklaring från Lega Calcios sida till att en spelare i klar offsideposition får fortsätta spela utan linjemannens invändning.

Inter mäktade inte med att avfyra den kanonad av attackvilja och grinta som krävdes för att slå Juventus denna kväll. Precis som förväntat spelade föregående omgångars form ingen som helst roll denna söndagsafton eftersom matchen i sig är i det närmaste lika viktig som ligan i helhet.

Inter inledde lite trevande, men tog sedan efter ett tag ett kommando över matchen. Ofta var det bra bolltempo fram till den sista tredjedelen av planen där man gång på gång saktade ner tempot när det inte alls behövdes. Martins personifierar detta oerhört bra när han i hög fart löper sig loss på kanten, men av någon anledning skiter i att nyttja den, och bollen bryts av ett disciplinerat Juveförsvar.

Inter vaskade fram ett stort antal hörnor men förmådde icke konvertera dessa till något av värde. Därefter var det Martins som snappade upp en boll i straffområdet från Verón, men avslutet då han tvingades vända upp blev vekt, rakt på Buffon.

Även Juventus hade någon enstaka framstöt, men Inters försvar var disciplinerat även dem. Närmast inledningsvis var Camoranesi vars hårda och låga inspel från höger renderade att Sanuel bröt till hörna framför Ibrahimovic.

Även Figo prövade Buffon med ett skott utifrån, hårt men mitt på även det. Minuter senare var det Stankovic som ordnade frispark i härligt läge. Vad Interspelarna dock ej uppfattade var att Paparesta gav en indirekt frispark (eftersom bollen var utanför situationen, men Chiellinis satsning var farlig) och bollen fick således ej gå direkt i mål. Adriano knorrade vackert bollen över muren intill Buffons första stolpe, men eftersom ingen touchade bollen underkändes målet. Helt befängt att inte uppfatta detta från Interspelarnas sida.

I den andra halvleken var det återigen Inter som anförde och med två riktigt farliga möjligheter hade man chans att ta ledningen. Först en vacker kontring där Martins lurar bort  Chiellini på en långboll längs högerkanten, han sprintar därefter vidare och hittar Adriano i slottet. Brassens avslut blockas dock i sista stund av en hypervaken Thuram, svettigt!

En stund senare är det åter anfall från högerkanten, denna gång slår Figo ett inlägg. Cannavaro missar sonika sin rensning vid första stolpen och bollen hamnar fri hos Martins som från nära håll har alla chanser i världen att placera bollen vid den bortre stolpen. Men i all hast drar han ett stenhårt avslut rakt på svartvit försvarare, sinnesjukt!

Detta straffar sig big time genom att Juventus tar ledningen i den 63:e matchminuten. Efter ett inspel från Camoranesi når Ibrahimovic bollen från nära håll före bägge mittbackar i Inter, horribelt markeringsspel där man ligger på linje och ingen markerar på rätt sida. Inter hade dock fortsatt vilja om att vända på steken. Och när det gäller Inter vet vi alla att det är möjligt alla gånger.

Efter konstant hårt tryck från Inter når så Samuel högst på Figos hörna och 1-1 sätter eld på hela arenan som exploderar i ett försök att trigga sina krigare till viktoria. Tyvärr släcks det hoppet i all hast några minuter före fullt  i en sorglig episod. Ni som inte vill få den återberättad kan ju skippa följande rader.

Juventus gör ett uppspel mot högerkanten där Del Piero i en fet förbannad jävla offsideposition tar emot bollen, avvinkad av linjemannen är det sista han blir. Spelet får fortgå (utan att någon egentligen lär vara överaskad) och bollen hittar så småningom Pavel Nedved vilket får till följd att hela Cirkus Juventus passerar i revy för mina ögon. Redan där visste man hur allt var kört i botten. I minimal kontakt med Cordoba faller "kämpen" och fysikfenomenet (ni vet han som sticker ut på egna löppass när han är ledig) Nedved hjälplöst till marken. Man kunde riktigt se hans längtnn i blicken då han nu så gott som gett sig själv en biljett till sommarolympiaden 2010 i Peking och herrarnas(?) simhopp. Del Pieros förvaltande av den efterföljande gratissparken är inget att orda om. Folk snackar om att Cesar tar ett par steg åt fel håll, men med handen på hjärtat. Vem fan hade tagit det praktskottet? Attfrisparken aldrig skulle existerat är inte mycket till tröst...

I slutminuterna får Inter ännu en indirekt frispark vilket verkade vara temat för kvällen. Petning och Alvaro Recoba stänker bollen klockrent i innerstolpen vid Buffons vänstra kryss, returen tar i Burdissos överaskade huvud och smiter utanför det vidöppna målet. Detta är väl förmodligen fruktansvärt signifikativt för Inter i allmänhet i dessa sammanhang. Vi når inte enda fram.

Hur som helst kan man med handen på hjärtat konstatera en sak, ligan är körd. Och det var väl kanske lika bra att få det hela ur världen. Med rådande situation kan vi inte vinna någon ligatitel. Att dra en indirekt frispark (Ja, Paparesta smyger inte direkt upp armen innan den skall slås...) rätt i mål är tämligen obegåvat på såpass hög nivå som Inter spelar. Att det dessutom sker i säsongens tveklöst viktigaste batalj gör inte saken mindre beklämmande. Således ger ekvationen Inters oförmåga+Domarkårens dito+Juventus förmåga att nyttja föregående komponenter=Ingen ligatitel åt Inter svar på frågan om varför Inter inte vinner ligan i år heller. Sorgligt men sant.



Jon Sköld2006-02-13 20:41:00
Author

Fler artiklar om Inter