Infor: Brugge – Roma
32 lag aterstar i den tidigare mycket arorika turneringen, och Luciano Spalletti och hans adepter reser till Belgien for att ta sig an Club Brugge.
Med den degradering av Uefacupens status som Champions Leauges utokning tyvarr har resulterat i, kan man fraga sig om det fortfarande ar en turnering att respektera? For 8-9 ar sedan kunde man se de flesta av Europas framsta klubbar gora upp om pokalen, da Champions League just var en cup for mastare (och inte som idag med fjardeplatser hit och fjardeplatser dit), och nar Uefacupen (samt Cupvinnarcupen) annu inte hade misshandlats av de starka ekonomiska vindar som blast in over fotbollen sedan 90-talet.
Romantikern/idealisten svarar kanske ja, om han inte i sin besvikelse har insett att majoriteten ger blanka fan i turneringen fram till semifinalerna, for att sedan folja den lite smatt under aterstoden av cupen.
De flesta skulle nog svara nej. Champions League ar sa oerhort mycket mer intressant och arorik turnering, och for att vara arlig – kan man han klandra honom/henne? Det ar knappast Uefacupen som Barcelona, Juventus och Chelsea satsar stenhart pa i ar. Har man tur kanske nagot storlag floppar i gruppspelet, “tvingas” spela i Uefacupen under varen och saledes hojer intresset en aning, men lag som Udinese eller Schalke 04 kan knappast raknas in till den kategorin.
Jag raknar sjalv in mig till den forstnamnda kategorin. En supporter som minns Uefacupen som den en gang var, och som med ilska, besvikelse och avsmak ser hur den ar idag. En supporter som tyvarr maste svara att nej, Uefacupen kanns tyvarr inte som sarskilt viktig i dagslaget.
Visst, jag skulle inte ha nagot emot att vinna den. Tvartom snarare da en vinst trots allt ar en stor bedrift med tanke pa antalet lag och antalet matcher, samt att en vinst ocksa bidrar till att forstarka den egna klubbens (i det har fallet Roma) historia. Dagens Roma fajtas dock pa tre fronter, dar de tva andra malen – fjardeplatsen och Coppa Italia – kanns som klart sannolikare att lyckas med. Med den relativt tunna truppen vi har tillgang till riskerar vi ocksa att sacka ihop om matchandet blir for tufft. En trupp som redan nu verkar vara i en liten fysisk nedgangsperiod klarar inte av att slass pa tre fronter, det ar jag helt overtygad om.
Fjardeplatsen har vi stora mojligheter att klara av, aven om jag fortfarande haller Fiorentina som knapp favorit, och i Coppa Italia har vi minst sagt fatt ett barmhartigare utgangslage an om vi skulle mota Milan i semifinalen. Uefacupen kanns i darfor som nagot av ett hinder i dagslaget, ett farthinder som inte riktigt gar att undvika. Speciellt da cupen fortfarande ar i ett relativt tidigt skede med sa manga som 32 lag kvar. Vi ar alltsa inte ens i attondelsfinal annu, och det ar saledes en lang vag kvar att vandra till en eventuell final i Eindhoven.
Flyttar vi dock fokuset till matchen, sa ser vi att man aker till Belgien utan Totti. Som vi alla vet dras kaptenen med smartor efter alla de smallar han har tagit emot under sasongen, och stannar i Rom for att vila upp sig infor matchen mot Empoli pa sondag. Ett klokt beslut av Spalletti, da vi alla kanner till Tottis betydelse for laget, samtidigt som chanserna till att vinna det forsta motet mot Brugge far ses som nagot reducerade. Forhoppningsvis kan dock Totti vara med i returen som spelas nasta vecka hemma pa Olimpico.
Gianluca Curci far fortroendet att vakta malet, och det ska bli intressant att se hur Spalletti formerar backlinjen framfor den unge malvakten. Att Sammy Kuffour far fortroendet fran start verkar dock hogst sannolikt. Ghanaesen, som gjorde succé under hosten, ar formodligen valdigt motiverad att visa att han kan utmana varens succéduo Mexès-Chivu om de tva platser i mittforsvaret. Kuffours atervandande maste ses som oerhort positivt for bade konkurrensen och bredden i laget. Bredvid honom verkar Christian Chivu ta plats.
Panucci, som var avstangd mot Siena och istallet bevittnade Primavera-lagets match mot Lazio (vinst 2-0), ser vi ater pa hogerbacken. Pa andra kanten spelar som vanligt Leandro Cufré.
Att Dacourt tar den ena platsen pa innermittfaltet ar uppenbart, men vem spelar bredvid? De TV-sandningar jag bevittnade under gardagskvallen tippade De Rossi, men jag skulle inte bli forvanad om Spalletti later Aquilani borja fran start. Eller till och med Kharja..?
Taddei, som inte gjorde sin basta insats mot Siena senast, vilar och pa hogerkanten ser vi antingen Tommasi eller Alvarez. Platsen bakom Montella, som efter sitt langa skadeupphall aterigen ar tillbaka fran start, verkar Perrotta aterigen lagga beslag pa, trots att han formodligen skulle ma bra av att vila. Pa vanstern spelar Mancini, om nu inte Spalletti later Alvarez ta den kanten med Tommasi som hogerspringare.
Och Brugge? Laget ligger for narvarande pa andraplats i den belgiska ligan – endast malskillnad som skiljer – och huserar bland annat den tidigare supertalangen Javier Portillo, som har spelat riktigt bra i sin nya omgivning. Det ar saledes ingen latt motstandare vi stalls mot. Hur det gar vagar jag inte svara pa, men om vi forutsatter att bade orken och motivationen hos Brugge-spelarna ar storre an hos Romas dito, kan jag tyvarr inte utesluta en eventuell forlust. Skulle slutresultatet vara till belgarnas favor efter matchen ikvall far vi bara hoppas att utgangslaget inte ar alltfor svart infor returen nasta vecka.
----
Sa infor kvallens match i Uefacupen, som enligt mig symboliserar en (av de manga) daliga sidorna med den moderna fotbollen, men som trots allt huserar varldens basta, stoltaste och vackraste lag nagonsin, finns det bara en sak att saga:
Forza Roma!
