Redaktionens reaktioner: Arsenal
Juveredaktionens medlemmar öppnar sina hjärtan om kvartsfinallottningen.
Duraid Al-khamisi:
Den som har för sig att Arsenal blir en enkel nöt att knäcka, bör ta sig en ordentlig funderare. Jag är inget stort fan av engelsk fotboll, men ”The Gunners” har helt klart ett mycket fascinerande lag. Först och främst tänker man på Thierry Henry, en spelare som i sina bästa (och sämsta) stunder kan sänka vilket motstånd som helst. Sedan har man Ljungberg som utvecklats till en grymt bra spelare. Man förfogar över några av Europas intressantaste framtidsmän i gestalt av Reyes, Fabrigas, Flamini, van Persie, Hleb och Sanderos, under Wengers vingar kan dessa ynglingar blomstra ut och bli riktigt, riktigt bra.
Visserligen har engelsmännen haft det mottigt i ligaspelet, men i CL har det gått bättre, fråga bara Real Madrid… Vill Juventus spela finalen i Paris krävs en topprestation.
Nu håller vi tummarna för de svartvita! Mot Paris!
:::: :::: ::::
Mats Engman:
Arsenal. Det kunde ha varit aningen lättare (Villarreal), men framför allt kunde det ha varit väldigt väldigt mycket svårare. Vi slipper de tre nitlotterna Lyon, Barca och Milan hela vägen fram till en eventuell final. Ett normalpresterande Juve utan alltför stora avstängnings- eller skadeproblem bör kunna ta sig till Paris.
Juventus tyngd borde fälla avgörandet mot Arsenal, där hälften av spelarna just lämnat puberteten. Deras försvar imponerar långt ifrån alltid, och jag tror faktiskt att Canavaro och Thuram klarar att hålla koll på Henry. Emerson och Vieira brukar kunna skära av passningsvägarna på mitten och då får Arsenal det väldigt svårt. Jag säger 1-1 borta och vinst med två mål hemma.
Största hotet: Hur klarar Vieira trycket från sin gamla hemmapublik? En övertänd Vieira... kan det bli mer utvisning?
För övrigt: Tycker nästan lite synd om Milan. Vilken mardrömslottning!
:::: :::: ::::
Kim Evertsson:
Det kunde man ju räkna ut. Juventus får möta ett ungt och aggressivt Arsenal som sparkade Real Madrid i arslet så till och med den fete Ronaldo kände sparken i späcket. Det spel som Juventus presterade mot Werder Bremen var inget som kommer att skrämma Arsenal – inte ens Sunderland. Juventus bör ta sig vidare eftersom Capello förfogar över mer rutinerad och bredare trupp. Min första tanke är att Zlatan Ibrahimovic måste börja göra mål – viktiga mål som ger guld. Dock har Arsenal Thierry Henry – en gasell med kikarsikte. Allt kan hända och inget är säkert. Undrar också vad Patrick Vieira tänker? Arsenals forne härskare ställs mot det lag han en gång var med och byggde upp. Många känslor som flödar. Stående ovationer på Highbury? Det blir det garanterat – fansen har inte glömt Vieiras kärlek till klubben.
:::: :::: ::::
Jonas Söderström:
Arsenal känns som en perfekt motståndare. Juve kan inte spela mot vad man själv anser vara ett sämre lag. Vi såg det mot Liverpool i våras och vi såg det mot Bremen nyligen. Arsenal är som Real Madrid i det avseendet - slagkraften motsvarar för närvarande inte klubbens rykte.
Återigen börjar Juve borta vilket inte känns behagligt. Det gamla vanan att ta det lugnt och komma undan med ett hyfsat resultat kommer göra sig påmind och det riskerar att gå åt pipan igen. Henry kan ha lekstuga mot de tröga gubbarna i mittförsvaret som dock om de är på topp kan stoppa vem som helst i innerfickan. Av erfarenhet räknar jag med stora problem på Highbury. Till råga på allt är engelsmännen ett klart bättre cuplag än Juve.
Inför returen finns mer optimism. Senast Arsenal var på Delle Alpi jagade de en slutspelsplats medan Juve redan var utslagna. Juve ställde upp med ett B-lag, och vann. Annars minns jag med oro hur Gunners på senare år kört över på Roma och Inter på italiensk mark. Med ett bättre och mer rutinerad material än idag, men ändå.
Det värsta med att möta Arsenal är annars deras arena. Som tv-tittare är den en mardröm. Det är ju knappt att hela straffområdet får plats i samma bildsekvens.
:::: :::: ::::
Björn Dahlberg:
Arsenal. Englands mest "oengelska" lag. Om de hade sin fina säsong då de gick genom hela serien utan en endaste förlust skulle jag vara bra mycket mer skakis än vad jag är nu. Visserligen slog de ut Real Madrid. Trots det känns de ändå inte tillräckligt bra för att kunna rå på Juventus.
Precis så tänkte jag när jag fick höra att Liverpool skulle stå för motståndet i förra årets upplaga. "Detta blir en promenad i parken. Semifinal, fasen vad nice!" Nu borde alltså erfarenheten komma in i bilden och säga "stopp". Och visst, lite "stopp-tankar" har jag allt i huvudet, men ärligt talat, både mitt hjärta och min hjärna säger "Semifinal, here we come!". Låt det stämma denna gång...
:::: :::: ::::
Mikael Mårtensson:
Det fanns både lättare och svårare motstånd än Arsenal. Engelsmännen har varit väldigt ojämna hela säsongen och sett till deras försvar och mittfält så tror jag att dom passar oss väldigt bra. Emerson och Vieira kommer äga mitten och så länge Arsenal inte får chansen att mata bollar i djupet på Henry därifrån så har The Gunners inte mycket att sätta emot. Ljungberg som är den enda förutom Henry som är vass i djupledsspelet lär ha fullt sjå med att hålla bukt på Zambrotta och Nedved så jag tror på 0-0 borta och 2-0
hemma. Första matchen på Highbury blir nyckelmatch och Arsenal bör ha minst ett par mål tillgodo inför retur på Delle Alpi. Och det tror jag inte dom får.
:::: :::: ::::
Mikael Pettersson:
Champions League och Juventus. Jag vet inte vad jag ska tycka eller tro längre, vilken infallsvinkel som är den rätta, i vilken ände man ska börja? Vi börjar ändå i den här: Juventus har i årets CL gjort en lysande halvlek, första fyrtiofem på bortaplan mot föga skräckinjagande Club Brugge. Matchen blev i slutändan en alldeles för spännande historia och våra vitsvarta hjältar lämnade Belgien med uddamålsseger i bagaget. Tilläggas bör att reservmålvakten Stijn Stijnen gjorde sitt livs match.
Men sen då? Inte mycket till spelmässig eller taktisk briljans att bli exalterad över. Man löper knappast någon risk att drabbas av hybris inför mötena med Arsenal baserat på vad Juventus presterat hittills. Inte jag i alla fall. Det ser inte ut som att laget besitter den där högstaväxeln som t.ex. Barcelona och Milan, vilket förr eller senare brukar vara en avgörande ingrediens för om man ska lyckas gå hela vägen. Juventus har däremot en väldigt hög lägstanivå, något som i grunden kommer sig av spelarnas yrkesstolthet och respekt gentemot Capello och den klubb dem representerar. Ett avgörande karaktärsdrag när det kommer till att vinna den inhemska ligan - trettioåtta utslagsgivande omgångar med allt vad det innebär. Men för att återgå... Juventus är alltså i kvartsfinal, och alla vet att vi ska vara jävligt tacksamma över den saken. Vi har absolut ingenting att be om ursäkt för, men tacksamma, det ska vi vara. En hel drös spelare måste ta sig samman, i kragen, om det här ska gå vägen. Annars blir det till att stämpla ut i kvartsfinalen för tredje året i följd.
Jag är besviken på vad laget visat upp i årets CL. Mot dem enda två värdemätarna som Juventus ställts inför, Bayern München och Werder Bremen, har man inte alls övertygat. Det är inte utan anledningen man känner en stor osäkerhet kring hur slagkraftiga Juventus egentligen är ute i Europa. Är oron - vilken min något bitska ton uteslutande bottnar i - obefogad? Har den kalkylerande gamla damen kanske medvetet lagt ribban på precis den nivå som krävs för att stappla sig över hindren, i avsikt att höja sig i takt med att insatsen i turneringen ökar, och där toppen av crescendot nås i Paris? Man kan alltid hoppas. Drar man en något krystad parallell till CL-hymnen har Juventus i sådana fall bara nått till "Ceux sont les meilleurs equipes" fram tills nu.
I det här skedet av CL kan man inte ta något för givet. Det hade vi heller inte kunnat göra om Juventus mot förmodan lirat välbalanserad champagne-fotboll alá Barcelona fram till idag. Det är ofta små detaljer som fäller avgörandet i denna fas av turneringen (fråga Wiese). Nyckfulla faktorer såsom dagsform, inställning och fru fortuna. För Juventus del (säkert andra lag också) läggs en stor del av grunden för ett vidare avancemang i första mötet. Alltså på Highbury. Åker spelarna hem helskinnade med ett bra resultat i ryggen, då överlever Juventus kvartsfinalen. Det räckte visserligen inte mot Liverpool, men Arsenal är inte lika brittiska som Pool, varken spelmässigt eller som spelare betraktat. Min inställning är ändå lite grand: jag räknar ut Juve (som en form av försvarsmekanism om i fall att...), för att i bakhuvudet veta att man aldrig ska göra just det. Framförallt inte en årgång innehållandes grovkalibriga mästare/vinnarskallar/ledartyper etc. som; Buffon, Nedved, Thuram, Cannavaro, Zambrotta, Emerson, Vieira, Trezeguet, Del Piero... Nyckeln mot Arsenal ligger i att diktera tempot och inte falla in i The Gunners vilda västern-spel. Gör Juventus det, är man rökta direkt.
:::: :::: ::::
Saim Manto:
Här satt man och drömde om Villarreal eller Benfica, och hoppades på att slippa Lyon/Barcelona. Det hela slutar med något av ett mellanting i Arsenal. Dock är det här kanske ett av de mest "laddade" mötena efter lottningen.
Vad annat än ödets ironi skulle det vara om Arsenal slår ut Juventus, klubben dit Vieira kommit för att vinna den åtråvärda pokalen. Samtidigt har fransosen nu chansen att visa sina kritiker att han verkligen gjort rätt val. Undertecknad är i och för sig mycket oroad av zebrornas nuvarande form; fortsätter vi att spel som mot Bremen lever på lånad tid i denna turnering.
Mot Arsenal gäller det att skärpa till försvaret; med Fabregas, Ljungbergs och Henrys fina djupledsspel har vi inte råd att trampa snett. Sedan får vi hålla tummarna för att Zlatans skotträning börjar ge utdelning!
:::: :::: ::::
Wassif Shabbir:
Juventus ställs mot Arsenal; jag varken hånlog eller grät.
Vi kunde ha fått det så mycket svårare mot Barcelona eller Milan men Arsenal är ingen drömlottning. Engelsmännen slog ut Real Madrid i förra omgången vilket visar att laget håller högre klass än Premier League-tabellen visar.
Statistiskt så är det Arsenal som har övertaget, då de vunnit två, förlorat en och spelat en oavgjord emot Juventus tidigare (två av matcherna från CL 01/02). Därpå har Juventus ofta problem att hantera engelska lag, då vi förlorade båda matcherna mot Manchester United 01/02 och åkte ur turneringen emot Liverpool förra säsongen.
Hursomhelst, Arsenals forna ryggrad Vieira spelar hos Juventus nu vilket förändrar signifikant matchen till vår fördel. Det kommer att bli mäktigt på Highbury när publiken välkomnar sin Vieira.
Jag tror Juventus fixar detta, med små marginaler.
