Omgång 29
Idel hemmasegrar där de enda undantagen var Juventus, som säkert hade vunnit om de verkligen behövt, och Cagliari, som inte fick mer än 30 minuter på sig.
Vi börjar med matchen på St Elia där Cagliari tog emot Fiorentina. Förra veckan höll matchen i Udine på att regna bort och till den här veckan hade det dåliga vädret förflyttat sig söderut och istället för ihärdigt regn så var det istället stormvindar som drog in över Sardinien. Efter ca 30 minuter blåste domare Rodomonti av matchen och senaste rapporterna säger att matchen kommer spelas klart onsdagen 22 mars kl. 20.30
På Delle Alpi var det dukat för fest. JuventusClubSvezia fyllde en buss ifrån Sverige och fick se Den Gamle Damen med all sannolikhet säkra sin 29:e ligatitel. För inte lär väl Milan ta igen tio poäng på de sista nio omgångarna? Hur var då helgens match? Milan var, som sig bör med tanke på omständigheterna, det lag som anföll mest och chansade mest medan Juventus spelade disciplinerat och med bollen framför lagdelarna. Dom där riktigt heta chanser var fåtaliga och närmast var Inzaghi som misslyckades med att runda Gianluigi Buffon i Juventus mål. I andra halvlek drog Gattuso på sig sitt andra gula kort och med en man mer på banan kontrollerade Juventus fullständigt den avslutande delen av matchen. 0-0 slutade matchen och båda lagen kan framöver koncentrera sig på Champions League slutspelet.
På Stadio Del Duca tog Ascoli emot Roma och som jag sa, Marco Giampaolo har gjort underverk med laget och med tanke på alla skrällar Il Bianconeri visat upp under säsongen så vore det kanske på sin plats att varna för ytterligare en. Och visst blev det ytterligare en vinst i protokollet. Pang Pang Pang sa det och vips så ledde laget med 3-0 mot självaste Roma. Taddei reducerade för Roma i den 72:a minuten och bara två minuter senare nickade Comotto in Bovo’s inlägg i eget mål. Närmare än så kom inte Roma och laget tappade mark till Fiorentina som är en poäng före med en match mindre spelad.
Inter tog emot Sampdoria hemma på Guiseppe Meazza. Matchen spelades på lördagen pga Inters kommande match mot Ajax i Champions League och det syntes på vissa spelare att det var den sistnämnda matchen som var av högsta prioritet. Båda lagen skapade lägen och Sampdoria hade med lite tur kunnat göra både ett och två mål innan Adriano nickar in 1-0 för hemmalaget. Efter paus kontrollerar Inter ställningarna och kunde också gjort både två och tre noll.
Empoli tog en ytterst viktig seger hemma på Carlo Castellani över Chievo. Cristian Riganó har under veckan rapporterats tveksam till start men kom till spel och skickade in 1-0 till Empoli i den 72:a minuten. Tavano ökade sedan på ledningen till 2-0 och många trodde nog att matchen var över där. Juve-bekantingen Matteo Brighi ville annat och reducerade till 2-1 i den 83:e minuten men närmare än så kom aldrig dom flygande åsnorna. Tre viktiga poäng för Empoli och kampen om fortsatt spel i Serie A rullar vidare.
Livorno åkte till Parma och Tardini Stadion för att möta Mario Berettas mannar. Fjolårets möte vann hemmalaget med 6-4 i en öppen och svängig match och det vi minns allra mest från den matchen att Lucarellis fyra mål för Livorno. Den här omgången var vi många som hoppades på ytterligare ett målkalas lagen emellan och vem vet, med Lucarelli i startelvan hade det kanske blivit ett par mål till. Nu var han som bekant tvungen att stanna hemma pga skada och ersattes av Ibrahim Bakayoko. Just Bakayoko var den som kvitterade för Livorno efter att Simplicio gett Parma ledningen på straff i den 37:e minuten. Även Bakayokos mål sparkades in ifrån elva meter och sett till matchbilden var det knappast orättvist. Precis som på Sardinien var det ett fruktansvärt dåligt väder med undantaget att istället för vind så var det snö som vräkte ner över stadion. I andra halvlek fortsatte det böljande spelet och under andra omständigheter hade det säkert resulterat i fler mål. Nu blev det bara ett; Corradi hittade Bresciano som enkelt satte bollen i mål. Rättvist?
Treviso åkte på en tung förlust på Artemio Franchi stadion där hemmalaget Siena gjorde segermålet i den 87:e minuten. Sett till matchbilden var det på intet sätt orättvist, Siena dominerade totalt men ibland så unnar man gärna ett lag som Treviso ett par orättvisa poäng. Hur många orättvisa poäng har inte Juve, Inter och Milan fått den här säsongen? Hur som helst så vann Siena, Erjon Bogdani nådde högst på Locatellis frispark och 1-0 var ett faktum. Siena hade redan i första halvlek en riktigt bra chans att göra 1-0 men Chiesa missade, eller rättare sagt, Zancope räddade den forne Lazio-hjältens straff. Siena parkerar i mittenskiktet medan Treviso får det fortsatt tufft i botten.
Palermo tog sig an Udinese hemma på Stadio Barbera i en match som betydde mer för en spelare än för de andra. Ni kommer säkert ihåg cirkusen som rådde när Di Michele lämnade Udinese för Palermo och man såg på honom att han ville visa sin gamla klubb vilken storspelare han är. I inledningen av matchen böljade spelet fram o tillbaka utan någon som helst struktur på spelet och båda lagen hade flertalet chanser att ge respektive lag ledningen. Närmast kom nämnde Di Michele som träffade stolpen på och en av många frisparkar. I andra halvlek var det just en av dessa frisparkar som tillslut bröt måltorkan. Återigen var det Di Michele som slog den men istället för stolpe ut så gick den i stolpkrysset och in. Tedesco avgjorde sedan matchen med sitt 2-0 mål i den 64:e minuten. Udinese flyttade fram laget och tränarduon Sensini/Dominissini blev alltmer desperata ju längre matchen led. Agliardi stoppade den ena bollen efter den andra och desto offensivare Udinese blev desto mer ytor skapades för farliga kontringar. Tre virkträffar under de avslutande minuterarna för Palermo säger det mesta. Udinese gör sin sämsta säsong på mycket länge.
De som hoppades få se Cagliari - Fiorentina på tv4 fick efter 30 minuter istället koncentrera sig på Lazio - Reggina då vädret på Sardinien inte var det bästa. Det var däremot vårsolen i Rom och hemmalaget Lazio var på strålande spelhumör. Trots tomma läktare (protest mot lagets president, Claudio Lotito) visade laget en härlig inställning och attityd och när Di Canio är bra så är han bra. I den 25:e minuten gör nämnde Di Canio 1-0 och några minuter senare samarbetar han med kollega Rocchi och 2-0 var ett faktum. Pandev gör sedan 3-0 i den andra halvleken innan Nicola Amoruso reducerar till 3-1. Lazio är ett av seriens absolut bästa hemmalag och med lite pondus och jävlar anamma skulle laget kunna ta fler segrar på bortaplan. Tillskillnad från lokalkonkurrenten Roma så saknar laget kreativitet, fart och självförtroende på bortaplan och ynka tre segrar på bortaplan under hela säsongen är för dåligt. Till helgen väntar Inter borta och finns det ett bättre tillfälle att visa att laget minsann kan spela fotboll utanför Olimpico? Reggina närmar sig bottenstriden med stormsteg och nästa helg väntar en mycket viktig match hemma mot Empoli.
Messina tog en mycket viktig seger över Lecce hemma på San Filippo. Lagen slåss om att hålla sig kvar i Serie A och med bara en poäng tillgodo på Empoli så var det sannerligen en mycket viktig seger för Messina. För Lecce är det kolsvart. Segern mot Palermo visade att laget kan spela fotboll och med lite tur hade de tagit ytterligare poäng i denna match. Laget hade flertalet chanser att göra mål innan Rullo olycklig styr in bollen i eget mål och därmed ger Messina ledningen. Lecce fortsatte dock att gå framåt och både Vucinic och Cassetti hade möjligheter att göra mål innan Babú slutligen får in kvitteringen strax innan paus. Fram till den här pausen hade laget en i både teorin och praktiken hyfsad chans att hålla sig kvar i Serie A men när domare Racalbuto blåste av matchen efter 90 minuter så är läget helt annorlunda. Istället för seger eller åtminstone oavgjort och samma poängavstånd så trycker Nanni in Floccaris inlägg i mål i den 85: minuten och Messina vinner med 2-1. Segervrål i Messinalägret medan Lecce insett att det sista tåget har gått nu. För inte hämtar Silvio Baldini och hans Lecce in nio poäng på de avslutande omgångarna?
Omgångens mål: David Di Michele, Palermo
Behövs väl ingen närmare motivering. En frispark otagbart i krysset mot sin gamla klubb är alltid omgångens mål. Alltid.
Omgångens spelare: Emerson, Juventus
Styrde och ställde på mittfältet i Juventus oavgjorda dust med Milan. Emerson kan uppfattas som aningen seg ibland, men vad gör det när han hela tiden står rätt? Han tog bort minsta lilla centimeter mellan backlinjen och mittfältet och Kaká fick inget som helst utrymme att spela sin bländande fotboll. Att möta en spelare som alltid spelar behärskat, enkelt, sällan ger bort något och som dessutom orkar springa hur mycket som helst måste vara en mardröm. Att han dessutom besitter offensiva kvalitéer med ett bl.a. mycket fint passningsspel styrker min högst personliga uppfattning om att Emerson är världens bästa spelare på sin position.
