Chivu borta, hoppet tillbaka
Våran rumän skadade sig och blir borta från spel i upp till en månad, men i och med uttåget i Uefa-cupen återvann Roma något vi börjat tappa greppet om; chansen på fjärdeplatsen!
Till att börja med bör det konstateras att det här inte är någon matchrapport. Sedan kan vi även konstatera att glasmannen har slagit till igen.
Nej, det är ingen ny seriemördare med ett underligt smeknamn - det är en skadedrabbad rumänsk landslagsstjärna som återigen gjort vad vi lärt oss att förvänta oss av honom. Han har skadat sig, och dessutom så illa att han blir borta i 3-4 veckor.
Detta var inget jag visste när matchen igår mot Middlesbrough blåstes av, och vi trots en övertygande 2-1 seger där vi stundtals (nästintill matchen igenom) spelade ut laget från norra England. Det där landet som verkar ha lagt en förbannelse över oss som förhindrar oss att slå ut dem ur europeiska cuper.
Som ett sidospår kan man konstatera att sedan 1999 har vi mött engelska lag i totalt tolv matcher i de europeiska cuperna. Newcastle, Leeds, Liverpool (x2), Arsenal och nu Middlesbrough har stått för motståndet i dubbelmötena i Uefa-cupen och i Champions League. På dessa tolv matcher har vi nu gjort sex mål, och släppt in elva. Endast tre utav de tolv matcherna har varit vinster, och som vi fick erfara igår så är det ingen garanti för avancemang heller, för den delen..
Men, tillbaka till den till synes dystra gårdagen.
Roma var äntligen tillbaka i form. Som boende i England (ja, dessvärre är det så illa att man på söndag blir meddragen till Luton - Derby County i andradivisionen..) så fick man höra hur de engelska kommentatorerna på BBC's radio hävdade att "Middlesbrough var under belägring". Ett Roma, som vanligt utan anfallare, spelade snabbt, piggt och offensivt. Äntligen verkade den fina form som gav oss den historiska segerraden i Serie A vara tillbaka.
Men det räckte ju inte. Roma vann med 2-1 men åkte ändå ur turneringen, eftersom de europeiska cup-reglerna är som de är. Det räckte inte med ett offensivt spel och en bättre insats än våra motståndare, vi åkte ändå ut. Bittert, mörkt och jävligt orättvist var känslan när man gick och la sig igårkväll.
När man vaknade var dock känslan helt annorlunda. Och under dagen har känslan av att en övertygande 2-1 seger var det absolut bästa som kunde hända i gårdagens match vuxit sig allt starkare. Vi åkte förvisso ut ur en turnering som vi normalt sett ska kunna vinna, med tanke på motstånd och spelarmaterial. Men det känns inte jobbigt alls längre, på grund av följande anledningar:
Till att börja med är Uefa-cupen en turnering utan prestige. Pengarna finns inte där, och all prestige och de bästa lagen återfinns i Champions League istället. Så att åka ut den turneringen är förvisso tufft, men ingen katastrof.
Desto viktigare är dock vad uttåget ur turneringen betyder för Roma som klubb, och speciellt sättet som uttåget skedde på. Vi vann och spelade äntligen vägvinnande igen, vilket är otroligt viktigt för jakten på fjärdeplatsen. De senaste fem-sex omgångarna har Roma-spelarna sett allt tröttare och tröttare ut. Nu verkar vi inte bara ha funnit formen igen lagom till den svåraste perioden under hela säsongen (med bortamatcherna mot Juventus och Fiorentina i åtanke), utan nu slipper vi dessutom oroa oss över att vara med i tre turneringar samtidigt och vad detta innebär för den tunna och skadebenägna (vore det inte för Uefa-cupen skulle Chivu spela både mot Juventus och Viola..) truppen.
Nej, 2-1 mot Middlesbrough var det bästa som kunde hända.
Nu är det full fokus på Serie A, med Coppa Italia som ett sidospår.
Forza Roma, avanti!
