Säsongens lag: Bänken
Sju spelare som var nära men inte räckte ända fram presenteras. De får sällskap av den tränare som gjort den största bedriften.
Angelo Peruzzi – 36 år, Lazio
Angelo Peruzzi har länge rankats som en av de bättre målvakterna i Serie A. Med ett stabilt spel under den gångna säsongen visade han varför. Veteranen är mångsidig, men lever främst på sin enorma rutin och placeringssäkerhet. Värt att nämna är också att han – trots ålder – fortfarande är tämligen reflexsnabb. Dessvärre märks det att Angelo börjar bli till åren, då skadorna numera kommer allt oftare.
Under säsongen har Peruzzi dessutom tagit tillbaka sin plats i Gli Azzurri och är nu uttagen till Italiens VM-trupp. Vad som händer därefter återstår att se – veteranen har ännu inte bestämt sig för om han ska avsluta sin karriär efter världsmästerskapet eller inte. Om inte, så väntar förhoppningsvis en ny säsong i Lazio.
Andrea Barzagli – 25 år, Palermo
Andrea Barzagli har utvecklats snabbt sedan debuten i Serie A med Chievo 2003. Han spås bli en av de unga mittbackar som ska ta över i Gli Azzurri efter firma Nesta – Cannavaro och konkurrerar just nu med Materazzi som tredjevalet i landslaget.
Den elegante mittförsvararen hade en strålande fjolårssäsong i Palermo men har inte varit lika bra i takt med att Palermo inte sett lika stabila ut i försvarsspelet. Men det ska tilläggas att Barzagli har fått spela tillsammans med fyra olika spelare bredvid sig i mittförsvaret denna säsong.
Barzagli är i stort sett en ganska komplett försvarare och alla tre storklubbarna är mycket intresserade av att förstärka och föryngra sitt försvar med Barzagli som också har chansen att få visa upp sig i VM i sommar.
Serginho – 34 år, Milan
Silvo Berlusconis favoritspelare Serginho har i år tagit ytterligare ett steg i sin karriär och agerat ordinarie vänsterback under stort sett hela säsongen. Trots ett steg och inlägg som har få övermän, fick Serginho inte ens plats i brasilianska landslaget, och de allra flesta kan nog hålla med om att den flyfotade brassen skulle göra ett bra mycket bättre jobb än den allt tröttare Roberto Carlos. En match vi särskilt minns är lekstugan Il Concorde hade hemma mot Bayern Mûnchen, med två målgivande passningar som följd.
Valon Behrami – 21 år, Lazio
Den Kosovofödde Behrami har efter en något skakig inledning, blommat ut rejält under vintern och anses nu som en av de mer lovande spelarna i Serie A. Behrami har med sina löpningar och kämparvilja, slagit sig rakt in i startelvan och fansens hjärta. Behrami visade redan denna säsong att han är en viktig kugge i laget, och mycket talar för att han under de kommande säsongerna kommer att bli en nyckelspelare i laget. Även om Behrami i vissa fall agerar lite orutinerat – han har en tendens att dra på sig onödiga kort – så vägs detta som sagt upp av hans kämparglöd.
I takt med hans framgång i Lazio har också Behrami fått ögonen på sig från det schweiziska landslaget. Det är mycket som tyder på att vi kommer få se Behrami i det röd-vita landslaget, där han av någon underlig anledning tagits ut som back! Med andra ord kan vi vara säkra, även om hans plats kanske inte är den vi är vana vid, kommer få spela mycket även i VM.
Luis Figo - 33 år, Inter
Många höjde ögonbrynen när Inter för andra året i rad vände sig till de vitklädda från Madrid för att plocka en mittfältare. Denna gång lyfte man över en smått missnöjd Luis Figo som enligt egen utsago tröttnat på fotbollen i Madrid. Nytändning var dock vad portugisen fick när han hamnade i Italiens vildaste klubb. När Figo dragit den blåsvarta tröjan över bröstet ett antal gånger, började man åter känna igen de gamla takterna. Han spelade och rörde sig nu på ett sätt som en gång (2001) gjorde honom till världens bäste. Denna säsong har han tillfört Inter en extra dimension från sin högerytterposition. Med Zanetti som högerback har inte trycket saknats. Men med Figos teknik, styrka och förmåga att alltid komma till inlägg har anfallet fått en extra spetskvalité. Figos har dessutom allt som oftast visat en bra inställning, samt en vilja och beslutsamhet i närkamper som man inte alltid skådat tidigare. I denna drömelva hamnar han dock på bänken.
Simone Perrotta – 28 år, Roma
Värvad som en defensiv grovjobbare att komplettera en regista med. Så användes han också fram till juluppehållet, men dittills hade inte Simone imponerat nämnvärt i gulrött. Det verkade som att den destruktiva miljön som omgav klubben under fjolåret hade förstört ännu en spelare. Det var först när han flyttades upp i en offensivare trequartista roll som det stora genombrottet i huvudstaden kom. Bristen på teknik kompenseras med löpvillighet, passningsskicklighet och en arbetskapacitet man sällan ser hos en trequartista.
David Trezeguet – 28 år, Juventus
Målkungen från Frankrike är år efter år en oerhört viktig kugge i Juventus och i år gjorde han ingen besviken. I matcherna kan han vara borta från spelet under längre perioder – men ge honom en chans, så sätter han den. 23 mål i ligan talar sitt tydliga språk och gav honom en hedrande andra plats bakom Luca Toni. Det fina samarbetet med Zlatan som fanns där i början av säsongen fungerade inte 100 % på slutet. Nu återstå att se ifall han stannar nästa säsong (Serie B & C kanske inte är hans drömscenario). Vad kommer vi mest ihåg från den gångna säsongen? Det måste vara fransmannens drömlika hattrick borta mot Ascoli – pang, pang, pang på endast tio minuter. Inför stundande VM har Frankrike en av världens mest effektivaste målskyttar med i laget.
Tränare: Giuseppe Pillon – 50 år, Chievo
Ett kvitto på att du är en bra tränare är att du presterar över förväntan med en egentligen ganska medelmåttig trupp. Detta är något som Giuseppe ”Beppe” Pillon verkligen har gjort denna säsong.
Pillon var inte Chievos första val inför den här säsongen det var nämligen den gamle målvaktshjälten Walter Zenga. När han sa nej föll lotten på Pillon. Under sin debut säsong i Serie A har han återigen byggt upp Chievos starka offensiv. Med ett 4-4-2 spel har laget nått oanade höjder i år under Pillons starka ledning. Signumet har varit snabba offensiva yttrar och en ständigt defensiv innermittfältare som städgumma.
Under säsongen har Pillon visat stor fingertoppskänsla i matcherna mot topplagen men även misslyckat fatalt i de ”enklare” matcherna. En fin 2-1 seger hemma mot Milan kan ställas i relation till 0-0 respektive 2-2 mot Ascoli under säsongen. Det är lätt att bara hylla Pillon efter det här året men många enkla poäng slarvades mer eller mindre bort under säsongen.
Pillon har under året inte enbart gjort sig ett namn inom toppfotbollen i Italien utan hans mustasch är minst lika känd. En förklaring är väl på plats. Pillon sa inför hemmamatchen mot Juventus att ”om vi vinner rakar jag av mig mustaschen”. Matchen slutade 1-1 och Chievo tog sin första poäng mot Turinlaget någonsin. Men mustaschen blev kvar. Inför de avslutade omgångarna lovade han på nytt att raka av den om laget lyckades kvalificera sig till europaspel något som laget gjort. Mustaschens öde kvarstår finns den kvar eller inte?
Chievo slutade på en sjundeplats och är årets överraskning i Serie A i år. Laget har under hela året haft som mål att säkra ett nytt kontrakt. Något som Pillon alltid har påpekat för media så som för sina egna spelare, inget högmod här inte. Generellt sett har han skött kontakten med sina spelare och media snyggt, inga skandaler eller klagomål. Och nu under sillyseason så har han själv sagt att Semioli och Amauri inte stannar. Luca Campedelli gav Pillon ett år på sig att prestera och innan säsongen var slut hade de enats om ytterligare en säsong ihop. Det känns som att symbiosen mellan den karismatiske Pillon och Campedelli bäddar för fortsatta framgångar för de flygande åsnorna.
Kenny Johansson
Gustav Åkesson
Patrick Edlund
Jon Sköld
Eric Carenholm
Kim Evertsson
Marcus Berger@jonas5oderstrom2006-06-01 07:00:00
