Torino tillbaka i serie A
Italiens fjärde största stad har återigen två lag i serie A.

Torino tillbaka i serie A

Samma år det gamla Torino Calcio skulle ha firat 100 år, blir det istället det nya Torino FC som nått en historisk uppflyttning. Efter 120 otroliga minuter i returen på ett nästan fullsatt Stadio Delle Alpi är de vinröda äntligen tillbaka!

Mardrömmen från förra sommaren kan raderas; med glädjen, efter att för andra året i rad vunnit serie B:s Playoff efter förlängning. Torino lyckades, framburet av en hel stad, vända det svåra utgångsläget efter första matchen i Mantua och mycket tack vare en liten juvel i den italienska fotbollen – Antonio Rosina – vann man med 3-1 och tack vare bättre ligaplacering är man i serie A. Torinos historia vittnar om otaliga stunder av lidande och dramatik lika de som utspelades på söndagskvällen den 11 juni 2006, men detta måste ha varit en av de allra skönaste segrarna i klubbens hundraåriga historia med tanke på det som hände ifjol då den katastrofala ekonomin inte tillät spel i serie A och senare ledde till konkurs för laget som är laget i hjärtat för en majoritet av befolkningen i Italiens fjärde största stad. Om nu Juventus, som de flesta förståsigpåare tror, skulle bli tvångsdegraderat är Torinos uppflyttning enormt viktig för staden Turin och för dess ekonomi som nu är säker på att ha åtminstone ett lag i högsta serien kommande säsong.

Torino – Mantova 3-1 e.förl. (1-0 Rosina ’36str, 2-0 Muzzi ’63, 3-0 Nicola ’95, 3-1 Poggi ’101str)
Utvisade: Di Cesare, Mantova, ’87 (direkt från bänken) samt Fantini, Torino, ’97
Publik: 58560
Lagen:
TORINO (4-4-2): Taibi, Nicola, Brevi, Doudou, Balestri, Lazetic (ut ’98), Gallo, Longo (ut ’79), Rosina, Muzzi (ut ’65), Abbruscato; Melara (in ’98), Edusei (in ’79), Fantini (in ’65)
MANTOVA (4-4-2): Brivio, Sacchetti, Notari, Cioffi, Lanzara, Sommese (ut ’72), Grauso (ut ’96), Spinale, Caridi, Noselli (ut ’89), Gasparetto; Brambilla (in ’72), Poggi (in ’96), Graziani (in ’89)

Istället för den vanliga summeringen av matchen, återges här en intervju som gjordes på måndagen av Marina Beccuti för www.toronews.net med Torino-mittfältaren Fabio Gallo, tillsammans med Rosina en av de bästa på planen: 

Om publiken:

Den här tröjan är den sjätte jag vunnit uppflyttning i. Om denna var den svåraste? Ja, jag skulle nog säga det. Vi spelade med hjärta, men även med hjärna. Vår klättring har varit helt fantastisk, precis som slutresultatet. Det här var första gången jag spelade inför 60000 åskådare, vilken känsla. Vi visste att vi skulle ha denna stora bonus i form av publiken, sen gjorde vi också vårt till för att denna skulle öka i antal. 

Segerfirandet:

I omklädningsrummet efter matchen hände allt möjligt! Cairo (Torino FC:s grundare och ägare, reds.anm.) stod till slut i boxerkalsonger och De Biasi gick omkring i badrock. För oss var detta något verkligt stort, vi håller fortfarande på att försöka förstå vad det är vi gjort. I början av säsongen hade vi fem helt otroliga månader, sen hamnade vi i en svacka och rasade till sjunde plats vilket var en stor besvikelse. I slutändan kom vår makalösa klättring. Detta lag kommer att minnas under lång tid framöver. 

Om matchen i torsdags:

När det stod 3-1 hade jag svårt att förstå vad som hände, jag frågade Brevi (lagkaptenen) om och om igen om vi i det läget var uppflyttade än men inte ens han var säker på någonting. I vilket fall som helst känns det rätt att tillägna Mantova en applåd, de har verkligen varit en värdig motståndare och gjorde allt de kunde för att nå uppflyttning. I torsdags hade vi en match där misstagen följde varandra och i lördags såg vi om och analyserade den matchen. Taibi gjorde trots allt inte en enda räddning, medan vi satte Brivio under på hårda prov. 

Om hans egen framtid:

Vi kom till den här matchen mentalt laddade till tusen. Vi ville vinna under 90 minuter men lyckades inte med det och som tur var lyckades vi göra vårt tredje mål praktiskt taget i de första minuterna. Vi ville vina stort och torsdagens resultat var ett olycksfall i arbetet.
Angående min egen framtid vet jag ännu ingenting. Jag har fortfarande kontrakt och klubben får bestämma hur de vill göra. Jag hade det svårt när jag kom (i januari, från Treviso, reds.anm.) eftersom mina prestationer inte var som jag väntade mig. Jag hade vant mig vid att alltid vara ordinarie. Ankomsten av oss nya i laget i januari sammanföll med en negativ period för laget. Men till slut gav vi allt, allihopa.

Jakob Nilsson
wandel@hotmail.com
2006-06-12 17:32:00
Author

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 18)
Goals of the week (omgång 17)