Inför säsongen
Den 10 september startar Serie A återigen och det har varit en mycket konstig sommar. Den har präglats av den stora skandalen, fast samtidigt har italiensk fotboll ändå visat sin kvalitet via Italiens VM-guld. Nu är det dags för Inter att visa att de ska bibehålla lite av den heder som finns inom den italienska fotbollen.
Om ett år firar vi 100 år som klubblag. Vi ska alla skatta oss lyckliga att vi får uppleva ett sådant firande, av alla Inter fans som funnits, finns och kommer att finnas tillhör vi den lilla skaran som fanns där. Men det är nästa säsong. I år har vi en titel att försvara. Nja, ska jag vara helt ärlig, har det aldrig känts som om vi vunnit förra säsongens titel trots att jag står 100% bakom beslutet att ha som OS-reglerna och att vi spelar med märket på vår tröja. Men jag väntade inte 10 år på att min första titel skulle vinnas på detta vis. Omständigheterna är för tragiska för det.
Därför är jag revanschsugen. Vilken revansch? Jo, den som vi blev blåsta på i juni. Att fira en ligatitel på gräsmattan. Att sitta där i soffan efter en fotbollsmatch och kunna skrika ut ett vrål samtidigt som dina känslor kommer att vara uppror. Inte att två månader senare gå in på Inter.it och läsa att vi vunnit. Tack Juventus och Milan för den. Tack så jävla mycket.
Transfermarknaden
I vanlig ordning har vi tillhört de mest aktiva lagen på transfermarknaden. Normalt skulle jag ha varit förbannad över att återigen se ett flertal nya ansikten på Appiano Gentile. Men i år har det varit annorlunda. Många av våra spelare från förra säsongen hade kontrakt som gick ut, och vi behövde ersättare. Cristiano Zanetti som lämnade för Juventus, ersattes av Olivier Dacourt. Jose Ze Maria ersattes av Douglas Maicon. Giuseppe Favalli och Pierre Wome ersattes av Maxwell och Fabio Grosso. Hur intressant ser vår vänsterbacksuppsättning ut nuförtiden?
Vi var också i stort behov av en anfallare, efter att ha sett vår fjärdeanfallare Julio Cruz vara vår bäste målskytt förra säsongen. Adriano svek allt och alla, och vi kunde inte ge honom samma förtroende denna säsong och förlita oss på att han skulle vara vår Luca Toni. Just Toni jagade vi under hela sommaren och för ett tag var jag helt säker på att han skulle komma. Men Diego Della Valle som ska egentligen vara avstängd från fotboll stoppade affären.
Istället kom Hernan Crespo från Chelsea på lån. En hemvändare som var väldigt glad över att komma hem. 
”Jag kan fortfarande komma ihåg att jag grät när jag lämnade Pinetina för att gå till Chelsea. Jag trodde inte att jag skulle få en till chans med Inter, men det har hänt och jag kommer inte att låta den chansen gå till spillo.”
- Crespo i Inter.it
Ska jag vara helt ärlig, var jag ursinnig när vi värvade Crespo. En f.d. Milanspelare som gjorde ett mycket märkligt utlåtande när han anlände på den mörka sidan av Milano. Han är dock exakt den typ av anfallare jag sökte efter. Jag ville ha Toni, men Crespo fick duga.
Nu hade vi väl ändå våra anfallare? Nej, några dagar senare small det ner en bomb. Vår svenske anfallare Zlatan Ibrahimovic är klar för Inter. Jag har redan skrivit mycket om den affären, så jag håller mig undan mer polemik.
Zlatans övergång betydde Martins utgång. Det var oundvikligt då någon av Martins eller Adriano behövde lämna för att lämna utrymme och få in pengar. Cruz genererar inga pengar, medan chansen att se Recoba lämna Nerazzurri är lika stor som att Milan kommer ersätta Shevchenko med Borriello.
Martins begav sig av till Newcastle, och även om det finns en viss nostalgi bakom honom, var det nödvändigt. Vi fick otroligt mycket pengar för en spelare som egentligen är mer en friidrottare än en fotbollsspelare.
Men den spelare som jag ser som kanske den största protagonisten för oss den kommande säsongen är Patrick Vieira. Den mer defensivt inriktade fransmannen kommer till Inter med en otroligt stor CV. Han är numer lagkaptenen i Frankrike, och vi behöver ledare i detta lag. Taktiskt, betyder detta att vi kommer att spela annorlunda. Ingen spelfördelare på planen, utan ett otroligt solid centralt mittfält. Det kan klassas som tråkfotboll, men jag föredrar detta istället för att förlita oss på att en spelare på vårat mittfält har en bra dag.
Sista värvningen var den argentinske ytterkantspelaren Mariano Gonzalez som anländer på lån från Palermo. Han har fått blandat med mycket speltid sedan han kom till Italien 2004, och jag har personligen varit högst imponerad av 25-åringen under dessa två år. Han kommer att ge oss mångfaldighet och ytterligare en teknisk mittfältare som framkallar mål - p.g.a. hans assistförmåga.
Försäsongen
Mancini har experimenterat rejält under försäsongen med bisarra formationer och laguppställningar. Han har också blivit tvungen att ställa över flera spelare pga. skador och dylikt. I vanlig ordning har Recoba knappt kunnat spela för han är skadad. Våra nya vänsterbackar Grosso och Maxwell har inte heller kunnat medverka i majoriteten av matcherna.
Vi har haft vår sämsta försäsong på flera säsonger. Oftast brukar vi se väldigt bra ut och vinna dessa meningslösa titlar, för att sedan floppa när säsongen väl börjar. Nu hoppas jag innerligen på att detta kommer att ha samma effekt, fast åt motsatt håll. Annars ser det inte bra ut. För Inter har INTE imponerat eller spelat bra. En bra halvlek mot Roma är det enda vi har att luta oss emot. Det räcker inte. Mancini har experimenterat för mycket, och de nya spelarna har inte kunnat komma in sig i det nya spelsystemet. För vi vet inte ens vad vi ska ha för spelsystem.
Rivalerna
Milan och Roma. Det är vår enda rivaler denna säsong. Fiorentina hade säkert varit där uppe med om de inte hade fått det straff de fick. Milans åtta poäng är dock ingenting. Det kan de ta igen på bara ett par månader. Milans straff i hela denna härva är ett hån. Knappt något i Serie A, de får dessutom spela i Champions League och ironiskt nog fick den lättaste lottningen i historien.
Milan kommer att vara vår huvudrival. Jag har all respekt för Roma och är mäkta imponerad av deras mittfält. Dock, så länge de inte värvar en toppanfallare av klass, tror jag att de kommer att få det svårt att hänga med i det långa loppet. Att de sedan har en fruktansvärt medioker målvakt, gör inte saken bättre.
Milan är inte heller komplett. De är en anfallare från att ha ett helt komplett lag som kan vinna allt. Dock, kommer Alberto Gilardino tillbaks till gammal god form, har de en 25-mål anfallare i sitt lag. Filippo Inzaghi är också en spelare som bör respekteras för sin målinstinkt. Ricardo Oliviera? Jag medger att jag inte sett honom speciellt mycket, men ersättare för Shevchenko? Ja tack!
Jag tror säsongen kommer att stå mellan Inter och Milan i slutändan. Det är upp till oss att se till att vi gör vårat jobb och att det fjuttiga straffet Milan fick, är ändå ett straff som har betydelse för deras öde. Fast bli inte överraskad om Milan vinner både Champions League och ligan.
Svagheten
Inter har inte haft ett bättre material av spelare sedan min tid. Det största orosmomentet ligger i duon Adriano och Zlatan. 20 mål sammanlagt under hela förra säsongen. Mindre än vad David Suazo i Cagliari ensam sköt i mål. Detta är oroväckande, och framförallt Adrianos form är fortfarande horribel. Efter att ha sagt i media att Inter är anledningen till att han inte presterar bra, visade han i VM med Brasilien att det verkligen inte har något med Inter att göra.
Det verkar trots allt som om dessa två är de anfallare vi kommer att starta med, och jag ställer mig skeptisk om vi kommer att ha ett effektivt anfall trots allt. Nu finns dock Crespo på bänken och bli inte chockade om Adriano till slut blir petad till favör för Crespo.
Detta är första gången sedan Marcello Lippis tid som tränare som vi startar en säsong som favoriter till titeln. Nu är det upp till bevis för våra spelare att visa att Inter är den största klubben i Italien för tillfället.
