Mötet med il Presidente
Vi tas snart emot med öppna armar av en stor man, i flera bemärkelser. Öppenhjärtligt talar han om förhoppningar inför våren och säsongsavslutningen i Göteborg.
Med bil färdas vi på motorvägen från Milano, i riktning nordväst och ut mot Appiano Gentile och Inters träningsanläggning Pinetina. Signor Karlholm trycker lite extra på gasen och snart närmar vi oss avfarten, varifrån vi tar oss vidare till det natursköna träningsområdet beläget i skogskanten.
Vid grindarna träffar vi vakten och förklarar att vi är den svenska delegationen ur Nerazzurri Svedesi, inbjudna av klubben i samband med vår bussresa för att följa förarbetet till Inter-Chievo. Vi släpps in med ett leende och i wakie-talkie meddelar man huvudbyggnaden. Vid entrén tas vi emot av en it-ansvarig som visar oss till pressrummet strax innanför. Efter ett par förväntansfulla minuter dyker en mindre herre upp i dörröppningen, hälsningfraser utdelas och några bilder tas, därefter minskar intresset avsevärt för Thomas Helveg... Javier Zanetti har nämligen entrat rummet och kramkalas inleds! När situationen sansat sig lite och rummets innevånare hämtat sig något sånär från mötet med lagkaptenen kommer en överlyckligt leende pressansvarig man i kostym injoggandes, ja det riktigt skiner ur ögonen på honom när han avslöjar:
"Ragazzi, arriva subito il presidente Facchetti!"
Knäna blir om möjligt än svagare vid åtanken, Inters president är på ingång för en träff med galningarna som åkt buss från Stockholm till Milano för att se en sketen ligamatch där vi redan var avhängda från ligatiteln...
Jag försöker sansa mig, men nerverna skulle tyvärr göra sig påminda vid ett senare tillfälle iallafall.
Det dröjde inte länge innan den reslige och välklädde herren steg in i rummet och glatt hälsade på samtliga fem besökare. En del meningsutbyte inleddes om vår resa och om hur det fungerat för oss hittills. Vi berättade litegrann om vår organisation och om våra planer.
Facchetti ställde upp framför kameran för att sända en videohälsning till klubbens medlemmar. Men nerverna hos undertecknad spelade som sagt var ett spratt och något videomaterial finns ännu idag ej att tillgå. Beklagligt.
I korta drag handlade Giacintos anförande om sin tillgivelse för vårt engagemang, hur mycket supportrarnas gester gör för Inter som helhet och hur stolt han var över att vi tagit oss ända till Milano för att visa det stöd vi dagligen annars ger på distans. Han mindes Nacka Skoglund som en av de största och förklarade att han hade stora förhoppningar om ett möte senare under året, då Inter hade planer på att skåpa hem uefacupen på Ullevi i Göteborg.
"Vi fick veta att ni var i stan och självklart bjöd vi in erför att visa vår uppskattning, när vi kommer till Göteborg hoppas vi få fira en cuptriumf i erat högkvarter tillsammans med era medlemmar och på så vis visa vår samhörighet som Intersupportrar..."
Vi avtackades senare av presidenten, tillyckaönskningar och lovord utdelades innan vi följde ett ganska lojt träningspass på planen närmast utanför anläggningen.
Hur det gick, eller snarare inte gick i Uefacupen förtäljer inte storyn, mötet med en av de största har etsat sig fast på mitt och mina kamraters näthinna för all framtid. Än idag plockar jag fram minnesbilderna och tänker tillbaka på det hela, framför allt Giacintos ord om att fira cupsegern i vårt högkvarter...
Facchetti, en stor man med stora tankar och värderingar. Glöm honom aldrig.
