Inför: Roma – Shakthar Donetsk
På grund av, eller tack vare, sommarens Calciopoli-skandal återvänder Roma till Champions League efter ett års frånvaro från turneringen. Precis som förra gången väntar ett ukrainskt lag i premiärmatchen. Förhoppningsvis slutar likheterna där.
Valencia, Olympiakos och Shakthar Donetsk är lagen vi har framför oss i gruppen. Spanjorerna är utan tvekan de mest namnkunniga av våra antagonister, men morgondagens motståndare är heller inte att underskatta. Shakthar Donetsk har de senaste åren genomfört en stor satsning, har redan hunnit debutera i Champions League-sammanhang och ligger etta (på delad plats med Dynamo Kiev) i den inhemska ligan efter sex omgångar. Just den biten, att laget till skillnad från Roma redan har kommit upp i matchtempo, oroar en aning.
Roma kommer till matchen utan Mexès (avstängd), Vucinic och Martinez (båda skadade). Truppen i sin helhet:
Målvakter: Doni, Curci, Zotti.
Försvarare: Chivu, Cassetti, Defendi, Ferrari, Freddi, Panucci, Tonetto.
Mittfältare: Aquilani, De Rossi, Faty, Mancini, Perrotta, Pizarro, Rosi, Taddei.
Anfallare: Montella, Okaka, Totti.
Två tunga avbräck i Mexès och Vucinic, alltså. Fransmannens frånvaro leder förmodligen till att vi återigen får se Ferrari i backlinjen, den här gången tillsammans med Chivu. Det tidigare bespottade orosmomentet gjorde en stabil insats mot Livorno senast, och fick flera gånger ta emot applåder från publiken. Även om Livorno inte är något dåligt lag, så är ändå motståndet ett helt annat imorgon kväll. Värdemätaren för Ferrari har inte riktigt kommit än, och vi får hoppas att han visar lite av sin gamla Parma-form i morgondagens viktiga drabbning. Som ytterbackar ser vi återigen Panucci och nyförvärvet Tonetto, som även han fick goda vitsord efter premiären.
Mot Livorno valde Spalletti att bänka Taddei till förmån för Aquilani, för att således få in Pizarro i laget. Chilenaren gjorde dock ingen större match, blev utbytt tidigt i andra halvlek och svarade med att direkt gå ut till omklädningsrummet. Frustration eller divalater? Oavsett vilket så bröt det mot Romas regler och Pizarro blir med största sannolikhet bötfälld för uppträdandet. Uppgiften ligger också på Spalletti att förklara för chilenaren hur det ligger till i Rom. Ett liknande uppträdande är inte att rekommendera om man vill göra sig vän med fansen, och inte heller är det något som kan förekomma i den harmoni som Spalletti skapat under sin tid i klubben.
Vissa har spekulerat i att ”Sor Luciano” ställer över Pizarro imorgon, och således låter mönstra ett helromerskt innermittfält med Aquilani och De Rossi. Taddei skulle då få ta hand om högermittfältet, Perrotta fortsätta som trequartista och Mancini spela på vänsterflanken. Som ohotad forward ser vi fortfarande Totti, då Vucinic fortfarande är skadad och varken Montella eller Okaka är material för startelvan i dagsläget.
Simone Perrotta, som idag gladde oss alla med att förlänga sitt kontrakt till 2010, hade helst sett att Roma började borta mot Shakthar, då han – precis som många andra gulröda – oroar sig för den ukrainska vintern när Roma kommer på besök i november. Mittfältaren hävdade dock under eftermiddagens presskonferens att laget var övertygade om att visa sin storhet även i Europa, och passade samtidigt på att berömma Shakthars innermittfält med Serie A-bekanta Matuzalem och den unge ukrainaren Tymoshchuk, som fick ett halvt genombrott under sommarens VM-slutspel.
Luciano Spalletti uttalade sig också om morgondagens motståndare, och om vad han oroade sig för hos dessa: ”Jag oroar mig för allt eftersom det är ett bra lag, med många landslagspelare som genomför seriespelet på ett utmärkt sätt. De har redan spelat sex matcher, av vilka de har vunnit fem och spelat oavgjort en. På sina två anfallspositioner har de att välja mellan sex jätteduktiga anfallare, laget har gjort många mål och släppt in väldigt få. De har vunnit den inhemska supercupen, de har en stark trupp eftersom de ofta byter startuppställning och de spelar en bra fotboll.”
På klassiskt Spalletti-manér möts motståndaren med respekt, precis som man bör när det vankas Champions League. En värre premiär än den för två år sedan går knappast att tänka sig. Underläge i första halvlek, en omogen Mexès utvisad och domare Frisk träffade av ett mynt inkastat från Monte Mario. Sen var det liksom kört, även om det fortfarande var fem matcher kvar att spela. Två år senare har mycket har hunnit hända i Roma, och förhoppningen om ett avancemang till slutspelet lever igen.
Efter det kan man drömma.
