Inför Parma - Roma
Det intensiva matchandet fortsätter för Roma – nu gäller det att återfå formen inför CL-mötet med Valencia i veckan, och bortabesegra Parma på Tardini. Men frågorna inför matchen är många - här kommer ett något okonventionellt svar på vad som borde göras..
Emedan Roma med undantaget Inter tilldelades ett ganska enkelt spelschema inledningsvis (våra fem kommande matcher är Parma (b), Empoli (h), Reggina (b), Chievo (h) och Ascoli (h)), så har Parma fått det precis tvärtom. Deras fem inledande matcher på säsongen är i tur och ordning mot Milan (h, förlust 0-2), Fiorentina (b, oavgjort 1-1), Roma (h), Sampdoria (b) och Udinese (h). Inget lätt spelschema för ett lag som, precis som vanligt, har förlorat flera nyckelspelare
Framförallt är det Simplicio, Bresciano och Marchionni som är kännbara förluster för skinkklubben. Och även om en del intressanta namn (som vanligt har Parma flera intressanta framtidsspelare på gång) har tillkommit, så ser jag Parma som försvagat gentemot förra säsongen. Det här känns som en sådan bortamatch som Roma måste vinna för att ha en chans att utmana om scudetton i år – och Roma brukar ju historiskt sett ha det relativt enkelt mot Parma.
På förhand känns det närmast omöjligt att spekulera i laguppställning och formation. Det ryktas hejvilt på olika sidor om att en förändring i uppställningen är aktuell. La Gazzetta dello Sport spekulerar både i 4-3-3 och 3-5-2, emedan datasport.it föreslår en trolig 4-1-4-1 uppställning. Det sägs att det är möjligt att Panucci får vila till förmån för Cassetti, och att Totti kanske får vila sig i form till Valencia-matchen. Och ska Montella spela från start? Ska Aquilani få nytt förtroende; ska han klämmas in på ett femmannamittfält med De Rossi och Pizarro? Eller fortsätter man på den inslagna vägen med 4-2-3-1?
Vad det slutligen blir låter jag vara osagt, men jag skulle inte bli förvånad om Spalletti mixtrar lite både med uppställning och taktik, särskilt som han har Valencia-fighten att tänka på i veckan som kommer. Vad vi dock kan fastslå är följande: varken Martinez, Vucinic, Taddei eller Amantino lär spela mot Parma, samtliga p.g.a. skadebekymmer. Amantino är tillbaka först om tio dagar. Taddei, däremot, ska man ge ett försök nu under lördagsträningen och se hur det går, men det mesta talar i dagsläget emot spel för våran hästliknande brasse.
Med så många obesvarade frågor så övergår jag helt sonika till önsketänkande – och då ser jag framför mig ett 3-5-2 system. För det första så är säsongen lång och Roma behöver fler än en taktik att falla tillbaka på. Ett system med tre backar, två renodlade yttrar och två anfallare på topp ger mer tyngd mot lag som backar hem ifall Roma inte lyckas penetrera med sitt snabba kontringsspel baserat på djupledslöpningar. Mot just Parma skulle jag vilka se Okaka och Montella på topp – en klassisk anfallsvariant med två spelare som är varandras raka motsatser: en ung och en gammal; en stor och en liten. Dessutom är det dags för Spalletti att börja våga matcha våra unga talanger mer frekvent – storspelare skapas i stormatcher, inte i betydelselösa fighter i italienska cupens tredje omgång.
Panucci och Totti kan få vila upp sig inför Valencia-matchen, och Cassetti och Tonetto tar hand om varsin kant. Centralt får Aquilani, Pizarro och De Rossi samtliga chansen i min önskade uppställning, men Faty och Rosi får komma in tidigt i andra halvlek och få lite rejälare matchning. Om taktiken inte skulle fallt ut som önskat så har vi ju ett trumfkort på bänken – Il Capitano som brukar ha det trevligt mot just Parma.
Nej, Spalletti, våga satsa och göra något oväntat på söndag. Om Parma har gjort sin hemläxa kommer man att göra allt för att stoppa ytor för Romas snabba kontringsspel, precis som Inter gjorde senast. Våga satsa ungt och nytt, det är en lång säsong – samtliga spelare kommer att behövas förr eller senare.
Forza Roma!
