Roma i veckan
Men det intressanta är…
Vi börjar med en liten recap av veckans händelser i Romavärlden. I söndags vann vi borta mot Parma med rejäla 4-0. Sen ryktades det om att familjen Sensi förhandlade med familjen Toti om en försäljning av Roma. Detta rykte dementerades å det bestämdaste av familjen Sensi. Och i onsdags spelade vi i Champions League på bortaplan mot Valencia och förlorade med 2-1.
Om vi då avhandlar dessa händelser en efter en så är det naturligast att börja med den som ligger längst bak i kronologisk ordning, dvs matchen mot Parma. Egentligen är det inte matchen mot Parma som är det intressanta när man diskuterar just matchen mot Parma. Det är som intressant är med vilken stabilitet vi vinner dessa ”provinsmatcher” utan att för den sakens skull glänsa spelmässigt. En sliten klyscha i fotbollsitalien är att ligan avgörs i provinserna, dvs poängen man tappar mot de mindre lagen blir väldigt betydelsefulla i slutändan när serien skall summeras.
Roma har turen att ha en tränare som faktiskt har en idé om hur man skall vinna en fotbollsmatch. Detta till skillnad från Inter vars tränare bara har idéer om hur man inte förlorar. Mannen var ju faktiskt en av Svennis adepter så vad kan man förvänta sig? Hursomhelst gör detta att Roma faktiskt har ett eget spel, ett spel som skapar en stabilitet som man har nytta mot framför allt de mindre lagen. Tror ni att det var en tillfällighet att Roma vann 11 raka matcher?
***
Så till ryktet att Roma skulle säljas till Toti. Detta är inte första gången som en försäljning varit på tapeten. Familjen Sensi försökte sälja Roma innan omstruktureringen av koncernen och var faktiskt i långt gångna förhandlingar med en rysk intressent. Ryssarnas heta intresse blev dock till is när de tog sig en närmare titt på balansräkningen. I den här vändan nämndes också Toti som en potentiell köpare något som han hela tiden förnekade. Om klubben gjorde något åt sina skulder så skulle han kanske eventuellt kunna tänka sig att vara intresserad lät det då.
Nu har Roma gjort något åt sina skulder och befinner sig idag en mycket bra ekonomisk situation. Förra årets vinst var exempelvis större än Real Madrids (å andra sidan har Real flera gånger Romas omsättning och därmed flera gånger mer pengar att spendera på spelarlöner och dylikt). Detta har gjort att ryktena om Toti har seglat upp på nytt, rykten som alltså Italipetroli, moderbolaget i familjen Sensis koncern, dementerat.
Och varför skulle Sensi sälja nu? Roma är så nära ett självspelande piano som ett företag kan vara. Vi har en bra trupp som kostar oss förhållandevis lite och vi har alla möjligheter att vinna ligan och gå långt i Champions League. Vissa kanske kan invända att Rosella Sensis fotbollsintresse inte är särskilt hett. Det stämde kanske förut men som det verkar har Rosella fått smak för det här med fotboll, faktiskt så pass att hon intagit posten som vice ordförande i Lega Calcio, mer om det en annan gång. Så som läget ser ut nu kommer Sensi fortsätta basa över Roma i åratal framöver.
***
Roma-aktien har fortsatt att röra sig i sidled och pendlar mellan 0,7 och 0,73 euro. På börsen, till skillnad från planen, råder det stiltje.
***
Så till den sista punkten för veckan, matchen borta mot formstarka Valencia. Jag hörde till den skara som på förhand trodde att Roma inte skulle ha några större möjligheter att ta poäng. Med tanke på Valencias styrka och form och Mancini och Taddeis frånvaro så var Romas chanser små. Matchen ägdes också mycket riktigt till stora delar av Valencia även om Roma gör en bra första halvlek.
Men det intressanta är inte matchen utan den så kallade expertisens uppmärksammande av de gulröda. I studion till Viasats sändningar bryter både herren Mjällbys och herren Nordahls anlete upp i ett brett leende när det är dags att diskutera Roma. Man kontrasterar Romas snabba, pigga och vackra fotboll mot Inters sluggerdito och låter sig imponeras av det lagbygge som Spalletti skapat. Man spekulerar i orsaker till Romas rennäsans och konstaterar snart att det är Roma som är Italiens bästa lag. Kul att se att Roma får den respekt som tillkommer ett världslag av tyckare och tänkare även här uppe i det kalla Norden.
