VfB Stuttgart - Union Berlin3 - 1
Milan - Inter 3-4
I ett klassiskt derby var Inter i närmaste laget överlägsen, men en onödig utvisning på Marco Materazzi bjöd Milan in i kampen. Det var ett rafflande derby där bilden av Dejan Stankovic gråtande har etsat sig i huvudet.
Det 265:e derbyt gick av stapeln på San Siro igår kväll, och det var riktigt nervöst. Milan var närmast tvingad att ta tre poäng för att ha lite tätkänning på titeln, medan Inter hade ett gyllene läge att i stort sett plocka bort sin närmaste rival till titeln.
Carlo Ancelotti valde att spela med sin favoritformation julgranen med Inzaghi ensam på topp. Kändes som ett mycket märkligt val speciellt då Milan har haft stora problem med att göra mål.
I Inter rådde det endast ett frågetecken kring startelvan. Skulle Luis Figo eller Fabio Grosso bänkas? Valet blev till slut Figo som hade två 90-minuters matcher i kroppen. Det betydde att Javier Zanetti gick upp på mittfältet.
Redan i den första minuten fick förra derbyts hjälte Kakha Kaladze ett jätteläge. Som vanligt orsakar vi frisparkar på flankerna mot Milan, som också de brukar göra mål på. Men som tur var fanns ingen Jaap Stam i straffområdet, men Kaladze dyker upp och sätter dit en fot på bortre stolpen, men missar målet.
Matchen kunde ha börjat bättre för oss då redan i tredje minuten en av nyckelspelarna att plocka bort den magnifike Kaka drar på sig ett gult kort. Patrick Vieira väljer att i helt ofattbar situation stoppa bollen med handen, och det gula var uppenbart. Kändes fruktansvärt onödigt, då de gula korten ska plockas upp efter att ha stoppat Kaka i farliga situationer.
Gennaro Gattuso gör en liknande grej några minuter senare och får också han ett tidigt gult kort efter en handboll. De två mest aggressiva spelarna på mittfältet, hade bara efter fem minuter fått gult kort. Frisparken som var från farligt läge blir det dock ingen större chans utav.
Det är en öppen historia där Milan får lite ströchanser med Clarence Seedorf, där Milanspelarna fortsätter att spela trots att Grosso ligger skadad. Reprisen visar också hur Grosso trampar snett, och det såg ut som om det var färdigspelat, men han kom tillbaks på planen.
Jublet skulle komma redan i den sjuttonde minuten. Vi vinner en frispark ca. 35 meter från målet på kanten. Stankovic stegar upp och drar in bollen perfekt i straffområdet och där finns Hernan Crespo som nickar in bollen perfekt. Med tanke på Milans defensiva startelva och pressen de hade på sig att vinna, var det otroligt bra att göra det första målet och sätta ännu mer press på de röd-svarta.
Två minuter efter målet kom en situation som säkerligen Milanesarna vill gnälla över, men det visar sig att domare Stefano Farina såg exakt samma sak som jag. Inzaghi är på väg att bryta in i straffområdet efter en duell med Marco Materazzi, men lägger sig efter att Materazzi tar tag i tröjan på honom. Dock, blåses det till favör för Inter, då Inzaghi hade dragit i Materazzis tröja i ett tidigare skede. En av få situationer som Farina gjorde rätt.
Serie A:s hittills bästa spelare Stankovic skulle slå till igen efter bara 22 minuters spel. Får en passning av Maicon, och drar på från 20 meters avstånd och Dida kan bara stå och kolla på när bollen hamnar i krysset. 2-0 efter 22 minuters spel!
Stankovic firar med att springa fram till en chockad Mancini och drar tag i honom. Ett klassiskt firande.
Hela målet är mycket snyggt då vi spelar bort Milan på mittfältet med snabba passningar.
Milan måste nu trycka upp laget betydligt mer, och gör således. Inter som brukar få tendenser att sluta spela då de leder med två mål, gör sig skyldiga för det igen och överlåter spelet till Milan. Kaka får bland annat en hyfsad chans på ett långskott, som dock Julio Cesar styr över ribban.
Jag sitter bara och väntar på att Milan ska få ett mål i slutet av halvleken och vara helt med i matchen igen. Det blev oroligt då Materazzi skadar huvudet efter en nick och lämnade planen för en liten stund och Stankovic gick in som mittback.
Zlatan får ett fint tillfälle på frispark i sista minuten av första halvlek, men Dida gör en riktigt bra räddning.
Vi håller dock undan och hade en tvåmålsledning efter första halvlek. Nu kom däremot tankarna till ett derby för ett par år sedan där det hade sett likadant ut, och som vi förlorade med 3-2.
Ancelotti gör tre byten direkt i den andra halvleken. Ambrosini, Marek Jankulovski och Inzaghi lämnar planen. Äntrar den gör Ricardo Oliveira, Alberto Gilardino och Paolo Maldini.
Men en riktig kalldusch direkt för Milan, då Stankovic skulle ligga bakom också det tredje målet. I en kontring sticker Stankovic, Crespo och Zlatan Ibrahimovic upp tre mot två. Serben släpper bollen till Zlatan som läckert chippar bollen över Alessandro Nesta och skjuter vid Didas vänstra stolpe. Skottet är inte helt perfekt, men brassen misslyckas med att parera bort den. Zlatan som under hela första halvlek inte haft något rätt, fick en perfekt start av den andra.
Glädjen skulle dock inte vara långvarig, utan skulle utbryta i ren frustration. Milan skulle få sitt mål bara två minuter efter vårat, och i vanlig ordning är det ett riktigt skitmål. Seedorf skjuter ett skott som styrs på en täckande Materazzi och ställer Julio Cesar helt. Hur många sådana här mål ska Milan få göra i derbyn? Det börjar bli rent löjligt.
Men med i matchen var de igen. Det var bara att kämpa vidare och då fick också Milan det lilla självförtroendet som saknades. Signerat ett flytmål i vanlig ordning.
Julio Cesar står för otroligt bra räddningar och nekar Milan mål. Gilardino får också ett bortdömt för offside, helt korrekt dömt.
Dock kunde Julio Cesar ha kostat oss matchen då han är på väg att tappa in ett enkelt långskott. Han kom undan med blotta förskräckelsen.
Mancini väljer nu att göra två byten direkt, och jag förstod att det skulle bli ett problem. Milan hade redan gjort alla sina byten, och kunde vi vara kallare med våra byten, skulle inte så många spelare gå på knäna. Hursomhelst kom Figo och Nicolas Burdisso in, och Grosso och Olivier Dacourt som riskerade rött kort fick lämna planen.
Vi skulle utöka ledningen ännu mer efter att Gattuso bryskt haft ner Vieira på högra kanten. Milans buse lyckas återigen undkomma det andra gula kortet.
Frisparken tas av Figo, och Inter hade endast tre spelare i straffområdet på den farliga chansen. Frisparken är emellertid perfekt slagen och Materazzi dyker upp och sätter pannan på bollen och nickar in 4-1.
Dock begår han ett fatalt misstag och drar tröjan över ansiktet, vilket enligt Fifa renderar i ett gult kort. Det blir rött kört till Materazzi med 20 minuter kvar att spela. Fantastiskt klantigt, men det är svårt att vara förbannad när han gör mål. Materazzi för sorti med att peka på sitt namn på tröjan mot Milanfansen.
Utan Materazzi, går Burdisso in som mittback, Zanetti som vänsterback och Zlatan går in som vänstermittfältare. Vieira som ådrog sig en skada vid 4-1 målet går nu på knäna, men får inte byta då Mancini endast har ett byte kvar.
Överraskande är att Zlatan som vänstermittfältare gjorde ett kanonjobb och drog ett större strå till stacken än han gjorde under hela matchen.
Inter gick nu totalt ner på försvar, och spelare var slutkörda och skadade till höger och vänster. Crespo kunde knappt gå, Zlatan var slutkörd och spelade på fel position och Vieira var skadad. Mancini ställdes inför stora dilemman, men kunde ha löst problemet med att inte göra två sådana tidiga byten.
Milan fick en öppning in i matchen efter att Gilardino skulle göra sitt första mål i säsongen. Ett perfekt inlägg av Cafu, och Gilardino vinner kampen mot Cordoba och nickar in bollen i mål. Då återstod det 14 minuter av fulltid, och detta var inte en lugn historia.
Julio Cesar gör kort därefter två bravurräddningar. Först från Cafu på kanten där han styr ut bollen till Seedorf som slår till direkt och vår målvakt får vända på kroppen i luften, men lyckas att få handen på bollen.
Då gör till slut Mancini sista bytet och det blev till slut Zlatan som hade sprungit sig slut på vänsterkanten som fick lämna. In kommer Walter Samuel.
Milan pressar oss hårt och när det är dags för övertidsminuter får vi veta att det blir fem minuters övertid. Vilket betyder att enligt Farina skulle det ha varit närmare sju minuters övertid om inte Milan gjort ALLA sina byten i halvlek (således slösade de inte bort någon speltid).
Och visst skulle trean komma tidigt på övertiden. Julio Cesar gör sitt andra misstag för matchen, och den gången straffar det sig. Han går ut på ett inlägg och boxar ut den till Kaka som kyligt chippar över alla i straffområdet, och inte ens Stankovic som står på mållinjen kan styra bollen över målet.
Nu blev det panik, men vi håller undan trots Milans alla hörnor och frisparkar i andra halvleken. Vi vinner till slut matchen och ett jubel bryter loss på planen. Maicon syns först fira i extas, sedan Materazzi och Zlatan. Men bilden av Stankovic gråtandes kommer att sitta kvar i huvudet under en lång tid.
4-3 känns onödigt, för det är självklart att detta kunde ha blivit matchen vi kunde ha pratat om i 20 år framöver. Men ett flytmål, samt det röda kortet på Materazzi gjorde så att det blev en typisk Interseger i slutändandan. Men elva mot elva var det en rejäl skillnad mellan lagen.
Dejan Stankovic är matchens lirare och verkar ha kommit i total högform. Vi ligger nu 14 poäng före Milan i tabellen, och det ska till med en kollaps utan dess like för att vi ska bjuda in Milan till Scudettokampen.