1860 München - Sandhausen1 - 1
Formsvackan fortsätter
Än en gång tappar Lazio poäng - den här gången borta mot Empoli.
Det känns onekligen som att Lazio har kört fast ordentligt. Nu hela fem matcher utan vinst. Svackan känns nu djup och besvärlig minst sagt – särskilt när vi tappar segern i 87: e minuten.
När spelet återigen drog igång efter uppehållet kändes det som om Lazio mycket väl skulle kunna vinna minst fyra av dessa fem matcher; inga storlag framför oss även om Sampdoria är ett mycket bra lag. Jag menar, de hade ju Torinomatchen i ryggen!
Men mot Cagliari blev det mållöst, på Olimpico. Sen stod vi inför en ekande tom och neutral arena mot Catania, där Lazio - på ett ytterst pinsamt sätt - blev överkörda. Det var längesen det sved så i Laziosjälen. Spelarna såg håglösa och allmänt värdelösa ut. Nästa match följdes av ytterligare ett nederlag mot Sampdoria. Besviken var man, men inte lika förvånad som förut. Hemma mot Reggina blev det ett hopplöst 0-0 som nu följdes av ett 1-1 resultat borta mot Empoli.
För ett par år sedan när konkurssnacket var i full gång spelade samtliga Laziospelare som om det inte visste något om det - tänker främst på säsongen då vi hamnade på fjärde plats med Lopez och Corradi i spetsen. Spelarna uppträdde då som otroligt sammansvetsat och med förvånande hög moral. Ketchupdans och roddbåt efter målen bland annat – där hela laget deltog.
Nu är det andra tider. Lazio är på väg in i en oroande djup formsvacka. Som tur är fick vi en förmildring av vårt straff annars hade det sett förbaskat mörkt ut. Det är minst sagt förvånande att Lazio inte har bättrat sig sedan straffet ändrats. Spelarna borde ju ha fyllts med positiv energi men inget har hänt. Laget uppträder snarare som om straffet förvärrats.
Jag har ältat i detta många gånger förut men vi behöver Di Canio och jag vet att många håller med mig. Jag kan inte i min vildaste fantasi förstå hur man kan göra sig av med en sån spelare. Det är fullständigt ofattbart. Med Di Canio och en rejäl portion flyt kommer Lazio ur den här svackan. Men första steget är att visa lite jävlaranamma men samtidigt ha kyla och inte dra på sig massa onödiga kort. Laget måste bli mer samspelt och det målet når man inte genom att skaffa sig avstängningar.
Trenden måste vända nu om vi ska vara med och slåss om Uefacupplatserna. De tre kommande matcherna ska Lazio kunna vinna. Men då måste samtliga spelare visa lite lazialità och släppa det som varit.
Jag brukade vara väldigt optimistisk när det gällde Lazio. Den optimismen har sjunkit en aning men hoppet finns kvar. Hoppas bara att någon i laget kliver fram och visar vägen.