Braunschweig - FC Heidenheim
3 - 2

Palermo - Inter 1-2

Inter tar tre viktiga poäng i en svår bortamatch mot Palermo. Adriano visar upp något som ser ut som en positiv form och Cambiasso får speltid. Läget ser ovanligt bra ut i Interlägret för tillfället.

Bortamatch mot Palermo är aldrig enkelt på Renzo Barbera. Stadion är som en kokande häxkittel och Palermo brukar i vanliga fall inte alls vara rädda för att trycka upp laget i en hisklig press. Det är då man börjar inse hur bra årets Inter faktiskt är då laget går in och spelar ett lugnt och vägvinnande spel utan minsta tecken på stress eller tvivel. För nog kändes segern säkrare än 2-1?

Mancini hade valt att ställa upp följande lag (Grafik kommer ikväll):
                      Cesar
Maicon – Matrix – Cordoba – Grosso
       Vieira – Stankovic – Zanetti
                      Solari
            Adriano – Zlatan

Många höjde säkerligen på ögonbrynen över att Adriano var tillbaka i startelvan på bekostnad av Hernan Crespo. Adriano själv verkade även han lite tagen av stundens allvar och bad en bön som verkade vara i en evighet alldeles före avspark. Vad han sa där har jag inte en aning om, men jag hoppas verkligen att han memorerade orden. Adriano var nämligen tillbaka i något som kunde liknas med gammal god form.

I matchinledningens skyhöga tempo slet han som ett djur tillsammans med övriga Inter. Stankovic var överallt och Zanetti visade Diana omgående att han inte skulle få något gratis på sin kant. Inget av lagen tänkte vika ner sig, något man kunde konstatera direkt från start. Vad Palermo då inte hade räknat med var att samarbetet mellan Adriano och Zlatan faktiskt skulle fungera ikväll. Stankovic drar iväg en långpassning till Adriano som står ett par meter utanför straffområdet. Adriano bröstar ner den bakåt i planen till Zlatan som trycker till på halvvolley. Bollen får en hiskligt konstig skruv och ställer helt vår gamle bekante Jimmy Fontana i Palermos mål. Målet är ett faktum och Zlatan springer och slänger sig i Adrianos armar samtidigt som Brassen firar av ett leende som man har saknat.

Efter målet tar Inter över matchen och kommer i anfallsvåg efter anfallsvåg mot ett lågt spelandes Palermo. En taktik som kändes väldigt menlös då Inter oftast höll Palermos nio försvarare sysselsatta med fem anfallande spelare. När kontringarna sedan uppstod var det ofta Amuari + random Palermospelare ensamma mot ett samlat Interförsvar. För Interspelarna var det väl som att sno godis från små barn kan jag tänka mig…

Inters chanser består sedan bland annat av en lobb från Stankovic från 40 meter, ett friläge för Adriano efter att Stankovic dragit säsongens krosspassning på halvvolley samt ett fint läge för Vieira då Fontana tappat ett frisparksskott. Samtliga är dock resultatlösa och som Mancini summerade det efter matchen: Här borde nog Inter kunnat avgöra någonstans, då spelet såg ut precis som vi ville ha det. Palermo jagade boll samtidigt som vi spelade runt och lallade.

Tiden kom sedan för halvtidsvila och Inter skulle bara in och snacka lite skit om festen efter matchen, eller vänta. Amauri ville också på party. På första och sista tilläggsminuten fiskar Amauri upp ett inlägg från Bresciano och vänder bort Interförsvaret för att sedan placera in bollen bakom en chanslös Cesar. Precis vad vi inte behövde alldeles före halvtid då det kändes som om vi hade matchen i en liten ask…

Inga förändringar sker i paus och matchen går vidare som om den aldrig existerat. Tempot är bra, Inter rullar boll och Palermo försöker ständigt ta sig fram via kanterna för att komma runt det kompakta Interförsvaret i mitten. Båda coacherna tvingas även att byta ut sina forwardsess i början av halvleken då både Zlatan och Amauri är skadade och tvingas avgå. Vi slänger in Crespo och Palermo ersätter med talangen Caracciolo.

Åter till matchen då. Vi hoppar in i minut tretton i andra halvlek då Adriano snappar upp en felpass från Guana och skickar bollen vidare till Crespo. Hernan i sin tur håller i och väntar ut en framstormande Maicon som väljer att gå på avslut. Skottet styrt ut till en hörna som Deki skickar rakt i pannan på Matrix. Klangen från stolpen ekar kusligt över en dödstyst arena innan jublet bryter ut när Palermospelarna lyckas rensa från framrusande blåsvarta.

Tyst blev det dock två minuter senare. Adriano fångar upp en pass från Vieira som gjort en fin brytning (jag tycker det var det, andra lägret kommer troligen kalla det obstruktion och jag lär väl medge att jag är enögd) och gör sedan en typiskt Adriano-rush där man tror att han ska driva och driva tills det tar stopp. Adriano avancerar dock fint och väljer att släppa bollen ut till höger där Vieira med älgkliv avancerat. Vieira drar till direkt vid straffområdskanten och bollen söker sig likt en missil upp i Fontantas närmsta kryss. 2-1 är ett faktum och Adriano står för dagens andra assist samtidigt som Vieira gör sitt första mål för Inter i Serie A.

Glädjen blir dock kortvarig då man genast börjar oroa sig när Inter sex minuter senare måste byta ut Cordoba som får en bristning i benet mot Walter Samuel. Inget ont om den gode Walter men Cordoba känns något stabilare för tillfället. Palermo börjar nu äta sig in i matchen och skapar en del farliga frisparkslägen utanför Inters straffområde. Koncentrationen vid dessa är dock inte optimal och lägena rinner allt som oftast ut i sanden utan att ens oroa Interförsvaret. Inter averkar även sitt sista byte med åtta minuter kvar av matchen då man tar ut Solari och sätter in Cambiasso.

Palermo kvitterar i den 40e minuten. Dock enbart i stolträffar då Caracciolo skickar Corinis hörna klockrent i stolpen. Cesar får returen rätt i ansiktet och efterlite flipperspel så försvinner bollen långt bort från Inters straffområde. Jag tror Adriano som vid det här laget inte ens orkade gå tackade högre makter då hans markeringsspel vid hörnan verkligen inte var av högsta klass.

Det är sedan lite humor att Adriano som är tröttast av alla inte kan bli utbytt och blir den som får varenda passning på sig i slutet. Jag vet inte hur mycket bolltid Adriano hade de sista fem minutrarna, men troligen var det mer än han haft under hela övriga matchen och då orkar han inte ens röra på sig. Faktiskt lite synd om honom när han slitit som ett djur. Palermo skapar en sista målchans genom Bresciano som avlossar stora kanonen men Cesar kan boxa bort det stenhårt pressade skottet. Närmare än så kommer inte de rosa och en utökad serieledning är ett faktum.

Pluspoäng till Stankovic som är matchens lirare genom att vara överallt jämnt och ständigt. Han serverar fina passningar matchen igenom och är ett ständigt hot i djupled. Dejan har aldrig varit bättre i Inter och frågan är om någon spelare i Serie A spelar bättre just nu.
Även till Adriano som sliter och sliter, något som resulterar i två assister. Zlatan som gör en riktigt bra match och ytterbackarna som stormar fram matchen igenom och skapar farligheter. Zanetti som stänger av den farlige Diana. Materazzi för att han är sjukt stabil och… Ja, hela laget spelade riktigt bra. Inter är bra just nu. Spelet är lugnt och tryggt och som jag sa i inledningen: Segern kändes betydligt säkrare än 2-1. Nu återstår bara att vi ökar farten än mer på det här tåget och hoppas att folk börjar missa avgångarna!