A guardia di una fede - Commando Ultrà Curva Sud 30 år
”Quando finirà la nostra storia, inizierà la nostra leggenda”
Ultrasfenomenet hade från slutet av 60-talet tagit fart i större delen av Italien, och bland Romas unga supportrar var det flera som hade organiserat sig och bildat egna grupper under 70-talet. Grupper som – för att nämna några – Fedayn, Boys och Guerriglieri della Sud, uppstod i antingen Curva Sud eller Curva Nord, där de stod för ett nytt, mer aktivt, sätt att stödja Roma. Grupperna var formerade av killar i tonåren, oftast från samma kvarter eller på annat sätt bekanta, inte sällan genom en gemensam politisk uppfattning, då Italien under den här tiden var oerhört politiserat och kampen mellan vänster och höger ofta utmynnade i våldshandlingar.
Curva Sud var då, precis som nu, den del av Stadio Olimpico som ansågs vara ”hjärtat” för Romasupportrarna. En stor anledning till det var att spelaringången låg placerad precis under Sud, och således sågs sektionen som mycket attraktiv. Lazios supportrar var också av samma uppfattning, och hade även dem sina ultrasgrupper koncentrerade på Olimpicos södra läktare.
Under derbyna blev det dock problem, då båda lagens supportrar ville stå i Curva Sud. Kulmen nåddes vid vårderbyt 1973 då Lazios ledning uppmanade sina supportrar att ”inta” Sud innan matchen, och således förpassa Romasupportrarna bort från sektionen. De gulröda supportrarna hade dock ingen tanke på att låta några laziali ta Curva Sud ifrån dem, och när de på förmiddagen gick in på stadion och möttes av en grupp laziali som redan hade ockuperat en del av curvan, var sammandrabbningen mellan supportrarna oundviklig.
Som tur var gick dock Romasupportrarna segrande ur striden och Laziosupportrarna satte aldrig mer sin fot i Curva Sud vid derbyna, även om man fortsatte att stå där vid övriga matcher under flera år framåt. Händelsen skulle gå till historien som ”den slutgiltiga erövringen av Curva Sud”, ett av de viktigaste ögonblicken i Roma supporterkultur.
Passionen och spontaniteten var stor i curvan men organisationen saknades. Sånger tog fart från de olika grupperna men utan någon ordentlig koordination, och ofta sjöngs det flera sånger samtidigt med dåliga resultat som följd. Under hösten 1976 tog man dock de första stegen mot en mer enad curva, då de olika grupperna samlades och diskuterade en sammanslagning för att förbättra stödet till Roma.
Till en början rörde det sig om några hundra ungdomar, många ännu inte fyllda 20 år, som beslöt sig för att avveckla sina gamla grupper och enas under ett och samma namn. Antonio Bongi, en av grundarna till Boys som flyttade över från Curva Nord till Curva Sud för att ansluta sig till projektet, presenterade olika namnförslag för de andra, och efter omröstning bestämde man sig för ett av namnen.
Den 9 januari 1977, inför mötet med Sampdoria, uppenbarade sig en 42 meter lång banderoll för första gången på Stadio Olimpico. Bakom den stod en nyfödd grupp av supportrar som under de följande åren skulle skriva historia i såväl Italien som Europa, och göra Curva Sud till en institution bland supportrar runtom i världen.
Commando Ultrà Curva Sud hade sett dagens ljus för första gången.
* Resten av historien om CUCS kommer under våren.
