CL: Lyon-Roma 0-2
En perfekt genomförd match.
Så kom då ännu ett Spallettimirakel: stora mäktiga Lyon, ett av Europas bäst spelande lag, med bländande individuella spelare, som inte förlorat hemma i CL på evigheter, var ett inte så litet hinder att överkomma för att på allvar börja kunna drömma om en Roma som gör sig ett namn även i Europa.
Poängfacit i ligan i anslutning till CL har varit oroväckande: 0 + 3 + 1 + 1 = 5 poäng på fyra matcher mot Empoli, Reggina, Chievo och Ascoli är inte direkt formen man ska ha om man gör anspråk på större ambitioner. Samtidigt är det just ur sådana här "minikriser" som Roma tidigare rest sig och imponerat. En viss förhoppning om detta, i kombination med ett inte helt ofördelaktigt resultat från hemmamatchen, ingav en försiktig optimism. Dessutom hade Spalletti, enligt rappporter, sin favoritelva till förfogande.
Strax före avspark stod det klart spelaren som innehar mest CL-erfarenhet i dagens Roma, Christian Panucci, inte kunde starta då han drabbats av influensa inatt. Marco Cassetti, som i en presskonferens för några dagar sedan hade gjort klart att det här var viktigaste matchen nånsin i hans karriär(men med tanka på hans prestationer i ligan mest kunde förvänta sig att fira eventuella mål från bänken), skulle bli det som försvarade oss mot Malouda. Optimismen började vändas till lite oro.
Så sparkade matchen igång. Lyon tog tag i taktpinnen med en skrämmande tempo. Trots detta, nickade Romasonen De Rossi mål i den 5 minuten efter en nickskarv av Romasonen Francesco Totti. Målet blev bortblåst, av skäl som jag fortfarande inte känner till. Sådana här händelser brukar påverka våra gladiatorers humör på ett väldigt negativt sätt, som man väntade bara på att skandalscener skulle börja utspela sig.
Istället kom Roma in mer och mer i matchen. Alla tvivel som byggts upp de senaste veckorna angående Chivu vs Ferrari i Lyon sopades bort när denna Chivu hittade Tonetto högt högt uppe på motståndarnas planhalva med ett direktuppspel av Pizarroklass. Tonetto skarvade i sin tur bollen vidare till Totti som med en furiös men precis Cufré-nick satte målen i nät. Romaledning efter 22 minuter och nu var hemmalaget piskat att göra två mål på Roma för att gå vidare. Innan dess hade den spanska domaren hunnit blåsa av ett mycket farligt läge där Perrotta redan rundat målvakten och stod själv framför mål för en obefintlig offside.
I 44 minuten kommer då en Romakontring till: här visade Mancini, som han behagar att göra ungefär i var tionde match, vilken fantastiskt spelare han är och skickade upp Reveillere för att köpa några baguetter medan han själv, ur ett mycket snäv vinkel, satte bollen hårt och otagbart i Lyons nätmaskor. 0-2 och nu var Lyon tvungna att göra tre mål på Roma för att gå vidare. Vi som följt Roma vet att inte ens en 0-3-ledning i halvtid kan räcka för att vinna en match. Så visst såg det bra ut, men ännu återstod 45 minuter kvar när den spanska extremt dåliga domaren blåste av första halvlek.
En tendens man hade sett under första halvlek var hur farliga - och detta bör egentligen inte ha varit en överraskning med tanke på Junhinos världsberömda frisparkar - Lyon blev så fort det vankades fasta situationer. Kommunikationen var inte på topp i det romerska straffområdet. Under andra halvlek fick då Doni träda fram. Tre-fyra helt enastående räddningar förnekade Lyon att någonsin komma in i matchen.
Hela laget presterade precis så bra som man drömmer om att de ska göra. "Orosmomentet" Cassetti hade, förutom några Lima-inlägg, en klanderfri afton. Tonetto gör mer och mer anspråk på titeln som Serie A's bästa vänsterback, Mexes-Chivu var så "pinsamt" bra de kan vara, för att citera Spalletti, och visade varför hela Europa är ute efter dem. De Rossi gjorde en mycket lugn dock effektiv match, Taddei och Perrotta visade åter igen vilka pelare de är i Spallettis lagbygge, Mancini som sagt behagade att visa sig från sin mest fantastiska sida... och visst måte Il Capitano få så mycket beröm som det bara går. Alltid precis passningar, ständig press på Lyons backlinje, ett viktigt ledningsmål, samt ett stabilt humör matchen igenom. Enda som inte får allra högsta betyg är Pizarro, även om spelet var så gott som klanderfritt förutom när han glömmer bort att han måste passa bollen, men mest för det mycket onödiga gula kortet han ådrog sig, vilket innebär att han kommer att missa första delen i kvartsfinalen om ett par veckor.
Domaren fortsatte sitt stolta hantverk med att ignorera alla armbågar som Romaspelarna åkte på i straffområdet. Inte ens Chivus spräckta näsa räckte till ett kort på busen Fred. Men för att citera min egen matchrapport från hemmamötet: "att snacka domare är så 2006." Prade, precis som Spalletti, berömde laget för att de inte hade fallit offer för de otaliga provokationerna som startade nästan i samma ögonblick som förra matchen slutade, och som fortsatte ända fram tills att vi slog ut fransmännen med ett överlägset spel. Det som räknas. Roma är vidare i kvartsfinal för första gången på över 20 år.
Lottningen sker på fredag 12.00 i Aten. Klara för kvartsfinal redan är Liverpool, Chelsea, Valencia och Roma. Smaka på den meningen.