Efter Juventus-Napoli
Efter segern borta mot Bologna kom Napoli med ett stärkt självförtroende till Turin. Dock hade hemmalaget en bättre dag än de ljusblå från södern och vann med 2-0.
Napoli startade på följande sätt mot Juventus:
Calaiò Sosa
Savini Bogliacino Gatti Dalla Bona Grava
Domizzi Cannavaro Maldonado
Iezzo
Reja valde att ha Cannavaro som mittback och Paolo kunde därifrån leda de övriga och sätta offsidefällor, vilket fungerade väl mot Trezeguet och Camoranesi.
Napoli inledde bra och inom loppet av sex minuter vaskade killarna fram två målchanser, båda med Roberto Sosa som avslutare. Bla var det en "halv" cykelspark en bit över efter att Napoli behållt bollen i Juves straffområde.
Därefter tog Juventus över matchen allt mer. De vitsvarta kontrollerade det mesta, hade mest boll och då Napoli fick den och försökte skapa något fastnade spelet på mittplan eller hos ett aggresivt och bra hemmaförsvar. Våra kontringar var aldrig några riktiga kontringar (det gick för sakta), till skillnad från Juventus som ställde om snabbt och effektivt med Camoranesi och Nedved i huvudrollerna. Just Camoranesi var kanske planens bästa spelare, mycket duktig med aviga löpningar och bra bolltransporter. Det kändes otrevligt vid varje tillfälle denne fick bollen på Napolis planhalva. Det var ingen slump att han blev matchen första målskytt med sin nick i den 18e minuten. Det var Gatti (mycket duktig, fanns överallt i både försvar och uppspel) som tappade bollen ett par meter in på egen planhalva, den hamnade hos Pavel Nedved som utifrån höger sett med Napoliögon skickade in ett inlägg till målskytten som dök upp vid bortre stolpen.
Efter målet var det nästan bara Juve, Trezeguet hade ett bra läge nära mål som Iezzo styrde av. Paolo Cannavaro gjorde ett bra jobb i stort sett matchen igenom då han hade kontrollen av fransmannen som sitt ansvar.
Napoli skapade inte mycket, kantspelet syntes ej alls, Savini var mycket försiktig ute till vänster, han gick inte fram mycket vilket kanske hade sin förklaring i att han hade Camoranesi mot sig. Grava hade inte heller många rätt och fick dessutom lämna planen i halvtid till förmån för Montervino. Uppspelen till anfallarna bestod nästan bara av lyftningar från mitten, eller längre ner i planen. Sosa och Calaiò var mycket isolerade, då bollen kom gick den ofta direkt i vitsvart ägo. Vid de tillfällen de lyckades ta ner och behålla fanns ingen att spela, ingen andravåg. Vet inte om det berodde på en rädsla för motståndet som föranledde denna försiktighet.
Slutet av första såg i alla fall bättre ut då Napoli flyttade fram något, dock utan att skapa ett enda bra läge. I andra kom som sagt Montervino in ute till höger, men han knappt röra bollen innan Del Piero gjorde 2-0 till Juventus. Uppförsbacke mao.
Trotta kom in en stund senare för en trött Gatti och gjorde precis som senare inbytte Inacio Pia ett piggt inhopp. Dvs, det fanns intentioner i deras spel, men inget mer! Trotta borde ha gjort mål i den 65e minuten då han mötte ett inlägg endast fem-sex meter från mål på Buffons vänstra sida. Nu blev det en lös bredsida som landslagsmålvakten inte hade några problem med.
En stund senare vägrade Napoli spela ut bollen då hårfagre Pavel Nedved låg nere för räkning, Domizzi drev bollen in på Juventus planhalva trots massiva visslingar från läktarhåll och skickade iväg ett kanonskott som gick i ribban. Samtliga på arenan blev nog överraskade av den träffen.
I minut 62 utvisades Juventus Marchisio och matchens karaktär ändrades helt då hemmalaget föll bakåt och lät gästerna föra spelet. Nu såg det bättre, man kom närmare, spelade runt Juves straffområde, dock utan att skapa de riktigt bra målchanserna. Det kändes aldrig som det skulle gå vägen, hemmalagets försvar var mycket bra denna dag, nästan samtliga höga bollar nickades bort och dessutom genomförde de många bra brytningar på sidledsbollar (som Napoli äntligen börjat slå) inne i straffområdet. Det bästa läget fick Sosa då han plötsligt blev fri på mitten av Juves planhalva. De flesta trodde det var offside men argentinaren satte av mot Buffon, placerade bollen vid sidan av honom och kunde tillsammans med alla på Stadio Olympico se hur den sakta rullade mot mål och stoppades av stolpen.
Till skillnad från matchen mot Bologna då laget hade maximal utdelning var det tvärtom i tisdags. Nu tog bollen i ribban och stolpen istället för att gå in. Dock skapade Napoli endast tre bra lägen vilket inte är så positivt. Juventus hade förutom målen tre-fyra jättelägen som med lite flyt kunde ha ökat på siffrorna. I Napoli var backlinjen bra som oftast höll undan för Trezeguet och Del Piero. Gatti visade hur viktig han är för laget med sitt hårda slit dock är han en aning opolerad med våldsamma satsningar och mycket liggande(!) spel. I övrigt var Dalla Bona och Bogliacino ok, den första var duktig genom att han rörde sig över stora ytor. Det var framförallt framåt som Napoli var för försiktiga. Inget stöd till anfallarna i form av spelare som fyllde på och då man tilläts ta över spelet efter utvisningen blev innehavet av boll stort, men det resulterade tyvärr inte i något. Laget spelade runt på Juventus planhalva, som dessutom försvarade sig bra.
Napoli gjorde en godkänd match, absolut, men spelet framåt behöver bli bättre. Nu mötte vi seriens bästa lag, men faktum är att det endast blivit 14 mål på de senaste 12 matcherna. Det är inte ok om det ska bli uppflyttning.
