Tre dagar till premiären

Tre dagar till premiären

Tre dagar återstår till premiären av serie A och för Napoli väntar Cagliari. Försäsongen har sett bra ut och nu väntar riktiga och tuffa matcher. Tränare Edy Reja har lett Napoli genom två divisioner på två år och det mycket pga av en defensiv taktik. Nu återstår att se huruvida de spelare som ingår i försvarslinjen kan hålla samma klass i högsta serien.

Försäsongen

Efter 0-0 mot Genoa den 10 juni med den osannolika upplösningen vilket gjorde att alla på Stadio Luigi Ferraris firade uppflyttning till serie A fick Napolis spelare ledigt fram till mitten av juli då återsamlingen ägde rum i samband med resan till träningslägret i Österrike. Matcherna då var inte mot ett alltför imponerande motstånd men fungerade som stärkande av självförtroendet och för Edy Reja att skapa sig bilder och ideér av hur laget skulle formera sig samt spela. Under de korta matcherna mot Inter och Juventus i Birra Moretti fick Napoli känna på tufft motstånd. De båda storklubbarna från norra Italien var bättre i denna jippo/träningsturnering, även om Napoli gjorde hyfsat ifrån sig.

Mot Cesena och Pisa, som precis som i Österrike är motståndare där Napoli är bättre på pappret, har klubben fått tävlingsmatcher och segrar vilket självklart är positivt. Under träningsmatcherna samt dessa två cupmatcher har ett stort antal spelare gjort mål, tex. Calaio i fem av åtta matcher, De Zerbi och Hamsik i ett par och Lavezzi i tre av åtta matcher. Även om motståndet var sämre så är det skönt att vi vunnit och målen ramlat in.

Dessa resultat har Napoli med sig inför premiären:

Napoli-Freistadt 10-1
Napoli-Schwanenstedt 3-0
Napoli-OFK Belgrad 1-1
Napoli-Apollon Limassol 5-0
Napoli-Dilettanti Vienna 2-0
Napoli-Juventus, samt Napoli-Inter slutade båda 0-2
Napoli-Cesena 4-0
Napoli-Pisa 3-1 

Fjolåret

För ett år sedan skrev jag inför starten av säsongen 06-07 och trodde att topp-sex var en naturlig och realistisk målsättning.Laget hade handlat bra spelare för serie B och skulle definitivt ha potential att slåss i toppen. Det fanns en oro för att orutin, "nykomlingsoro" och att en lite för tunn trupp skulle kunna sätta käppar i hjulet. Tendenser dök sedan upp vid enstaka tillfällen under säsongen, men efter hand insåg de flesta att laget var starkt. Framåt mars började undertecknad själv tro på direkt uppflyttning, även om en svag oro fanns i bakhuvudet för kollaps.

Vid summering av förra säsongen fanns fem förluster, Piacenza, Albinoleffe, Crotone, Juventus och Mantova (samtliga borta), var de klubbar som besegrade Napoli. Inledningsvis experimenterade Reja en hel del utan att känna sig nöjd med spelet, vilket innebar omkastningar i spelsystem och startelva. Den från början tänkta 4-3-1-2 ändrades efter hand pga att samspelet mellan Roberto De Zerbi och anfallsduon Bucchi/Calaio ej fungerade som planerat, samt att Christian Bucchi vägrade göra mål. Han ville ha in mer bollar i straffområdet, gärna från sidan för att kunna peta in de, vilket ej var fallet i och med att Napoli spelade ett mer rakt anfallsspel. Dessutom såg Edy Reja att backlinjen med Grava, Cannavaro, Domizzi och Savini var överflödig och att en trebackslinje med stöd av yttermittfältare och en defensiv mittfältare skulle vara tillräckligt. Grava och Savini flyttade upp ett steg vilket gav resultat. Från omgång tio gick Napoli över till 3-5-2 och efter det inföll mer stabilitet och klubben var sämre än topp tre endast vid ett tillfälle (omg 18, efter 0-0 mot Modena).

Precis som i serie C öste inte ett lagbygge av Edy Reja in mål och målskörden stannade på 52 mål på 42 matcher, en inte alltför hög siffra. Calaio 14 och Bucchi 8 var våra främsta i den statistiken. Under förförra året i serie C klagades det på underhållningen och tränaren med sin taktik fick ta skit för målsnåla matcher och defensiv prioritering. Ifjol fanns inte samma krav på 4-0-vinster och propagandafotboll åt folket. Men faktum är att   1-0-segrarna i serie C var lika roliga som i B så länge det ger resultat.

Reja och försvaret

Vad är det som alla supportrar till klubben har velat se? Jo, en återkomst till serie A. Då Reja tog över i januari 2005 låg Napoli inte på uppflyttningsplats från serie C, han stabiliserade och laget klättrade för att sedan snöpligt missa i kvalspelet. Säsongen 05-06 gick Napoli som tåget i tredjedivisionen och blev klara för serie B fyra omgångar från slutet. Som nykomling i serie B lyckades klubben sluta på andra plats. Under de två senaste åren har Napoli förlorat nio matcher, en klart imponerande siffra. Edy Reja har levererat och på två och en halv säsong tagit Napoli genom två uppflyttningar. Det inger respekt.

Just Reja taktiska kunnande leder tankarna vidare till nästa fråga, mitt personliga favoritämne denna sommar, nämligen försvaret. Ifjol hade Napoli ett suveränt försvar, Cannavaro, Domizzi och Maldonado stängde effektivt igen med lite hjälp av övriga laget. Iezzo höll nollan i 20 matcher av 42.

I serie A håller dessa försvarare inte samma klass och därför känns en trebackslinje som ett vågspel. Fyra backar skulle ge yttrarna mer tid att fokusera på det offensiva spelet och defensiva innermittfältare i form av Gargano, Dalla Bona, Gatti skulle då kunna stödja Paolo och kompani istället. Ifjol fanns tid för Reja att ändra om och testa inledningsvis i och med att laget ändå var starkt och tillhörde toppen. I år lär inte det utrymmet ges i en mycket tuffare serie, många lag är ungefär av vår kaliber i form av trupp och kvalitet. Tappar laget farten kan det bli lätt att fastna på fel ställe i tabellen.

Dock vet Reja vad han gör och hans taktik kommer att kunna ge många poäng. Laget har ett bra försvar (läs taktik) och lite sämre försvarare, men något säger mig att Napoli kommer att kunna hålla upp bra mot anfallarna i serie A. Så länge laget får igång en bra offensiv och visar upp effektivitet framåt kan det ge goda resultat. Därför kanske Reja ska köra med tre i backlinjen, samtliga känner varandra bra från ifjol och vi vet att det gick bra då.







Fredrik Kreüger2007-08-23 17:14:00
Author

Fler artiklar om Napoli