Puertas död – Livet är inte rättvist.
Med Sevillaspelaren Antonio Puertas död känns det som fotbollsdyrkan får ta en paus. Man blir ordentligt illa berörd när man ser en vältränad kille i 22-23 årsåldern segna ner livlös under en fotbollsmatch för att sedan avlida på sjukhuset. Livet är inte rättvist.
Andra dödsfallet inom en veckas tid på Europas fotbollstalanger. Först omkommer Q.P.R:s anfallstalang Ray Jones i en trafikolycka och nu idag gav Puertas kropp upp kampen. Spridda mediarapporteringar, men det handlar tydligen om flera hjärtstillestånd och ett konstant förvärrat tillstånd.
Flera spelare de senaste åren har kollapsat och dött på fotbollsplanen. Man såg ungraren Feher tappa medvetandet och dö i en hjärtattack mitt under en match. Marc-Vivien Foé dog i sin landslagströja i slutspelet av Confederations Cup.
Vi Interistas ska vara glada att liknande inte har hänt oss. Detta ska vi tacka våra skickliga läkare för. Nwankwo Kanu fick hjärtopereras för en allvarlig aortadefekt (vad jag har förstått så har Kanu, Marfans Syndrom), innan han kunde börja spela för Inter. Även senegalesen Khalilou Fadiga visade sig ha någon form av hjärtproblem som läkarna hittade och man har avrått Fadiga att fortsätta spela på elitnivå då han har återkommande problem.
Det som känns extra tråkigt med Puerta är att man hade honom inne på intensivvård, men fick inte ordning på vad som var fel i kroppen.
Idag finns tankarna i Sevilla och hos Puerta. Vad fruktansvärt orättvist livet kan vara.
