Celtic - Rangers
1 - 1

Cagliari-Juventus 2-3: Frustration, vansinne och seger

Juve lyckades mot alla odds få med sig alla poäng hem från Sant'Elia i en match som blev en parodi på italiensk fotboll. Trots mestadels uselt spel, patetisk inställning och en clown med pipa har vi fortfarande full pott i ligan.

Bortamöten med Cagliari är aldrig enkelt. Vem minns inte när Zola nickade in segermålet eller när Cannavaro gjorde detsamma på en rosenrasande Chimenti? Det blev inte ett dugg lättare den här gången.

Ranieri startade med samma lag som mot Livorno, med Zebina istället för Nocerino som enda undantag. Fransmannen spelade högerback och Salihamidzic tog plats framför honom.

Kapitel 1: Första halvlek
Ett på alla sätt sömnigt, ointresserat och uselt Juventus fick se Cagliari äga halvleken från start till mål. Ingen svartvit sprang en millimeter mer än absolut nödvändigt och bollen vaggades till sömns av trötta fötter.

Lyckligtvis skapade hemmalaget inte mycket till målchanser. Buffon hade full koll på bollarna som ven runt honom. Bästa chansen hade Larrivey sedan han barnsligt enkelt vänt bort Criscito. Skottet blev aningen snett, vilket Juve ska vara glada för.

Trots underläge spelmässigt var det Juve som hade halvlekens bästa chans. Efter en grov miss i hemmalagets försvar lobbade Del Piero över Fortin och kom två mot en med Trezeguet, mot öppet mål. Kaptenen valde det sämsta alternativet och satsade på att klämma till direkt på volley. Det gick som det gick. Bollen gick pinsamt nog över och halvleken slutade mållös.

Juventus var klart sämre än i andra halvlek mot Livorno, innan målande började trilla in. Det här var snudd på genant och jag räknar med att Ranieri hade en del vassa ord att dela ut under vilan.

Kapitel 2: Andra halvlek
Criscitos uppenbara problem mot de storväxta Matri och Larrivey fick Ranieri att kasta i store Legrottaglie som motvikt. Bytet var väl uttänkt men fick helt fel effekt.

Salihamidzic sträckte baksidan av låret (åtminstone såg det ut så) vilket tvingade Juve till ännu ett tidigt byte. In kom Camoranesi och kvalitetskillnaden var total.

Innan det stegrande kaoset skulle börja höll sig Trezeguet framme i straffområdet och petade in ledningsmålet för Juve. Inte ett dugg rättvist enligt den som tycker fotbollsmatcher ska avgöras efter bollinnehav eller antal målchanser.

Strax senare var det just Legrottaglie som skulle se till att Cagliari kvitterade. I duell med Matri höll han i "sin gubbe" och Tagliavento blåste straff. Mycket tveksamt då samma situation alltid uppstår och aldrig blåses för. Matri gjorde förstås sitt till för att lura domaren också. Foggia slog in 1-1 via Buffons vänsterhand och stolpen. Oerhört frustrerande för Buffon att se bollen snurra över linjen efter att han varit så extremt nära att rädda.

Ironin i situationen är att Criscito som byttes ut till förmån för den starkare Legrottaglie aldrig skulle lyckas skapa straffsituationen med sin veka fysik...

Tagliavento fortsatte med att ge Cagliari ytterligare en straff efter Chiellinis klockrena glidtackling på Conti. Vansinnet tog överhand igen men lyckligtvis hade mannen med flaggan syn och reson nog att tillrättavisa sin partner. Foggia fick slå hörna istället för straff.

Just Camoranesi var mannen bakom Juves ledningsmål i 77:e minuten. Almirons höga boll mot kortlinjen såg ut att vara alldeles för lång, men Camo hann upp den. Fortin var helt ute och seglade i eget straffområde och Camoranesi vältajmade lobb sparkades i mål av Del Piero från ungefär sex decimeters avstånd. 2-1 och nytt hopp i en gastkramande match där Juve fortfarande var underlägset.

Eftersom Tagliavento inte fullgjort sitt uppdrag gav han Foggia en ny chans från straffpunkten. Zebina gjorde som Legrottaglie, det vill säga det alla gör. Foggia satte straffen i samma hörn medan Buffon bytte. Due-Due.

Priset för matchens prestation går till Gigi Buffon. Stående vid första stolpen fick han se ett inlägg passera honom och landa hos Bianco, två meter från det helt öppna målet. Med en volley gav han Cagliari ledningen - trodde alla. Den på alla sätt fantastiske Gigi lyckades på ett helt oförklarligt sätt byta fot, slänga sig mot andra stolpen och rädda Biancos stenhårda volley med vänsternäven. Det snackades om att Buffon skulle rädda poäng åt Juve. Här är det första beviset.

Med bara sekunder kvar att ordinarie tid lyckades Juve fixa några billiga frisparkar i bra lägen. Ingen var ju dummare än att utnyttja Tagliaventos svaghet för oidentifierat ruff. Camoranesi fixade sin andra assist för dagen i ett suveränt inhopp när Chiellini med en stenhård panna gav Juve segern.

Vi tog tre poäng i en match där vi skulle varit nöjda med en. Cagliari var bättre på alla sätt utom det enda som räknas. Vi som trott att de skulle åka ut får definitivt tänka om, Cagliari har ett riktigt bra lag.

Juves seger måste göra underverk för moralen. Det är målen som räknas och idag ska vi tacka Buffon. Hans räddning på Biancos skott var värt ett mål.

Kapitel 3: Paolo Tagliavento
De gamla ordstävet om att en bra domare inte syns fungerar fortfarande. Tagliavento känner garanterat inte till det men kommer få tid på sig att läsa ikapp då Collina ställer honom åt sidan en tid. Gärna en lång tid.

Första straffen: Visst, Legrottaglie håller i, precis som i alla andra närkamper i alla straffområden. Med Tagliaventos bedömning skulle alla matcher avgöras på straffar och sluta 12-12. I sak hade han inte fel, men i det stora hela.

Andra straffen, som inte blev någon straff: Klockren brytning. Bara en domare som vill vara stjärnan och som bestämt sig för vad han ska uträtta redan innan han blåser igång matchen blåser straff i en sån situation, i synnerhet då han redan blåst en tveksam straff för samma lag.

Tredje straffen: Se första straffen. Lägg till en mycket svagbent Cagliari-anfallare. Parodi.

Zebinas röda: Inte mycket att säga om. Zebina hade en gult och betedde sig ruskigt illa. Det fanns det fog för. En avstängning är att vänta. Nu har vi alla fyra tänkbara högerbackar borta om bosnierns skada inte är ovanligt lindrig.

Del Grossos röda: Patestiskt. Inte ens frispark, ändå blev det ett andra gult kort. Tagliavento har sig själv att skylla, han hade målat in sig i ett hörn. Just därför var han tvungen att ge Juve tre påhittade frisparkar i slutet, varav en av gjorde matchen.

Att båda lagen är gravt missnöjda med domarinsatsen måste vara det ultimata bottenbetyget för honom.

Synd att Udinese fick superstryk idag, då blir de tunga nästa helg.
Är det okej att andas nu?