Matchkrönika: Amo la mia Lazio!
Ett välfyllt, ljusblått och fruktansvärt vackert Stadio Olympico bjöd på Champions League match. Mot Real Madrid. Då passade La Lazio på att bjuda på säsongens bästa insats och efter två mål av Pandev fick Lazio med sig en mycket viktig poäng!
Fy fan vad jag älskar mitt Lazio en dag som denna!
Jag älskar ett Lazio som kämpar, ett Lazio som löper som kenyaner och ett Lazio som är så totalt respektlöst som de var igår.
Jag undrar om det fanns någon i TV-sofforna i landet Lagom som beundrade Real Madrid mer än de beundrade La Lazio. Gjorde man det så håller man antingen på Real Madrid eller så hatar man Lazio och italiensk fotboll.
Med andra ord fanns det väl en hel del...
Men Lazio var fantastiska, storslagna och underbara i en match som andades lazialitá, både på Stadio Olympicos läktare och ute på planen. Det var kraft, beslutsamhet och inställning. Det var Lazio som bjöd upp till dans på hemmaplan, och Real Madrid kunde bara följa likt en dansös. Lazio förde matchen, och de gjorde det nästintill perfekt.
Men tyvärr snubblar vi till emellanåt, och Real Madrid är inte sena att utnyttja detta utan gör två riktiga skitmål. Det är kusligt att se hur effektiv Van Nistelrooy är.
Jag bör nämna att jag inte kommer skriva en maratonkrönika, utan en kortare variant då jag förväntar mig att Herr Wennerström, som var på plats i Den Eviga Staden, kommer skriva en längre och bättre krönika än vad jag kan bjuda på.
Johan var bara en av 65000 på Olympico, de flesta laziali, och jag tror att han är bra hes idag. Jag är det iallafall.
Jag skrek varje gång Mudingayi åt upp någon av deras såkallade vuxna män(de såg nyfödda ut jämfört med vår kongofödde slaktare).
Jag skrek varje gång Behrami bara röjde upp högerkanten och totalt tog bort Robben, som skall vara en riktig dribbler. Igår så var hans aktioner så långsamma jämfört med våran Valon, att jag ett tag trodde att han var lika gammal som han ser ut att vara.
Som Balotta typ.
Balottas insats får vi ändå vara nöjda med. Inget att göra på målen och han bjöd på ett stabilt målvaktsspel utan att man satte chipsen i halsen varje gång bollen befann sig i Lazios straffområde.
Sen glömmer jag självklart inte världens bäste Goran. I början av matchen så var han som man vant sig vid att han är denna säsongen; oeffektiv och för trög i sina aktioner.
Men efter en rejäl miss så nickar den galne Stendardo fram bollen och Pandev bara smeker in bollen bakom Casillas. På volley.
Andra målet är så vackert.
Mudingayi krossar sig fram på mitten och bollen hittar fram till Pandev som letar sig inåt i plan och avlossar vänstersluggan med en grym träffsäkerhet. Just det avslutet kräver stor teknisk färdighet, det vet alla som någon gång lekt med världens roligaste leksak.
Förutom Pandevs mål så har Lazio några riktigt bra lägen att avgöra tillställningen.
Jag tänker då framförallt på Rocchis möjlighet på Pandevs grymma passning.
9 av 10ggr gör Rocchi mål i det läget, men tyvärr inte under gårdagskvällen. Även Mauri har ett riktigt bra läge när han fri med Casillas väljer att avsluta på volley. Tänk om han skulle sugit ner den bollen istället...
Gårdagenskvällen var en stor kväll, en stor njutning. Det var ett Lazio som inte bad om ursäkt för att man tagit sig till Champions League och ett Lazio som, i och med Olympiakos skrällseger mot Werder Bremen, har avancemanget i egna händer.
Vinst mot grekerna och tyskarna på Olympico och möjligheten finns att vi får se Lazio i en åttondelsfinal. Det är en dåres hopp, men likväl är det ett hopp.
Jag älskar mitt Lazio!
Amo la mia Lazio!
SS.Lazio-Real Madrid 2-2
Mål: Lazio; Pandev 2
Real Madrid; Van Nistelrooy 2
Lazio: Ballotta; Behrami (Scaloni 67), Stendardo, Cribari, Zauri; Mudingayi, Ledesma, Mutarelli; Mauri (Del Nero 77); Pandev, Rocchi (Makinwa 66)
Real Madrid: Casillas; Sergio Ramos, Cannavaro, Heinze, Marcelo; Sneijder (Drenthe 88), Diarra, Guti, Robben (Higuain 78); Raul (Saviola 83), van Nistelrooy
Domare: De Bleeckere (Bel)
