Landström: Adriano rör upp känslor
Adriano har genom sitt utspel att inte ta Mancini i hand rört upp känslor bland Interisti världen över.

Landström: Adriano rör upp känslor

"Vad betyder Adriano för dig? Är du utomstående supporter är chansen stor att du tänker ”En före detta talang som lagt på sig lite för många kilon…” Är du Interista däremot så är du en del av ett splittrat läger. Och jag har själv befunnit mig på båda sidor"

Det är 2005. Inter möter Porto. Adriano sätter tre baljor och ser till så att Inter avancerar i Champions League. Krönikan jag skrev efter matchen fick rubriken ”Adriano äcklar mig”  för jag ansåg att Adriano betett sig så fruktansvärt divigt under en tid och särskilt under matchen. Under helgen har jag ramat in två tidningsframsidor som skulle ta plats ovanför skrivbordet, den ena från Contro Campo, den andra ifrån Gazzettan. Det är 2½ år mellan händelserna och Adrianos resa i Nerazzurri går igenom mitt huvud medan jag bankar sönder söndagsfriden hos mina grannar.

Vad betyder Adriano för dig? Är du utomstående supporter är chansen stor att du tänker ”En före detta talang som lagt på sig lite för många kilon…” Är du Interista däremot så är du en del av ett splittrat läger. Och jag har själv befunnit mig på båda sidor.

En del av mig har alltid älskat Adriano. Brassen har gjort många sagolika mål under sin tid i Inter. På Youtube finns det otaliga kompilationer med hans härliga solomål. Jag har haft förmånen att se honom vara en avgörande faktor när jag varit på plats i Milano. Första gången var i mitt andra Derby D’Italia då han sätter 2-2 och fullbordar Inters furiösa comeback mot den gamla damen.

Andra gången var i mitt livs första Milanoderby då han nickar in 3-2 på övertid i en duell med Christian Vieri. Att få se sådana mål live är helt underbart och ger minnen för livet.

En annan del av mig har sviktat i känslorna för brassen. Adrianos brassedivaliteter har fått mig att tvivla många gånger, precis som under hattrickkvällen mot Porto. Han har festat, lagt på sig vikt och varit allmänt svår de senaste två säsongerna. Inför Valenciareturen förra säsongen hade han äntligen hittat formen. Skulle han dominera likt han gjorde på Mestalla senast Inter mötte Valencia?

Adriano blev inte ens uttagen. Han hade varit ute och festat igen. Inter åkte ut. Ilskan växte till en flodvåg över brassens agerande. Hur ända in i helvete kan man agera så?!

Men sedan kom ju svaret. Det rättfärdigade ingenting, men likväl så träffade det en öm punkt hos mig och många andra. Moratti och Mancini hade många gånger försvarat brassen med att ”han går igenom tuffa saker i privatlivet”. Nu visade det sig att förutom att Adrianos far hade avlidit så hade han gått igenom en skilsmässa under förra säsongen. Det destruktiva levernet fick helt plötsligt en förklaring.

Nu är vi i oktober 2007 och situationen är lik den vi hade förra året. Adriano ser klumpig ut, är inte vän med bollen och får inte domsluten med sig. Men han vill i alla fall. Glöden finns där. Adriano var kanske världens största talang och han vill återupprätta i alla fall hälften av det rykte han en gång hade.

När jag var på middag i lördags och surfade fram Reggina-Inter 0-1 (Adriano) blev jag så glad. Genuint, innerligt glad. Jag tänkte på mina tidningsframsidor som jag ramat in under dagen: Gazzettans ”Inter i lyckorus” och Contro Campos: ”Kejsaren är tillbaka”. Det är framsidor från dagen efter Inter-Milan 3-2 och båda har en sanslöst lycklig Adriano som dragbild.

När jag sedan såg reprisen på målet mot Reggina och att Adriano knappt touchade bollen blev jag lite snopen. Än mer besviken blev jag av att läsa om hur han vägrade att ta Mancinis hand efter matchen. Varför, Adriano? Vad vinner du på det…?

Han bad om ursäkt efteråt. Det var fel, han var bara så taggad. Det var en ospelbar plan, han hade äntligen gjort mål och så blir han utbytt? Det var känslomänniskan Adriano som reagerade, inte lagspelaren Adriano. Moratti har försvarat Adriano efter matchen. Vår president menade att det faktiskt är något bra att Adriano blev förbannad för att han inte fick spela! Det visar ju på en glöd hos brassen! Moratti menade att detta är överspelat. Punkt slut.

Förvisso kan man tolka det som ännu ett utspel i affekt för en i raden av Morattis skyddslingar. Men jag anser att han har en poäng. Det kommer att lossna för Adriano och då blir Inter (ännu mer) svårstoppat. Adriano bör däremot akta sig för att visa några fler divaliteter den närmsta tiden. Mancinis andra anfallare är alldeles för bra och januarifönstret är alldeles runt hörnet.


Henrik Landström
[henrik.landstrom@svenskafans.com]
2007-10-22 15:00:00
Author

Fler artiklar om Inter

Inför Inter - Torino: Kan vi hålla nollan?