Konsten att hetsa fram en trend
Tugget från media är så praktfullt onyanserat så att det är generande. Så lätt det är att skapa opinioner och ihopdiktade trender med lite hjälp på traven. Men finns det en marknad för storyn är det väl värt att satsa på anser såklart nyhetsorganen. All fokus riktas mot bytet och det som sedan sker utanför periferiseendet gills inte. Ett domslut, två domslut, tre domslut...? Det kvittar, vi blir ändå aldrig Juve.
Angående enskilda felaktiga domslut som fallit till Inters fördel på det senaste;
JA, Cambiasso är offside vid 1-0 målet ikväll.
JA, straffen mot Empoli var helt felaktig.
Det är två klart felaktiga domslut till Inters fördel. Bägge inföll eftersom de var svårupptäckta utan att se tv-repriser, den mänskliga felande faktorn således, av somliga även kallad domarjävel.
Därefter följer i hetsjakten och de hetlevrade utbrotten en handfull domslut som just vid avblåsningarna verkat tveksamma, men som med repriser och liknande sedan visat sig vara riktiga, om än med minsta möjliga marginal (straffen mot Parma exempelvis).
Udinesematchen var ett av exemplen där Inter fick avgörande domslut emot sig istället (både utvisningen på Cesar och Zlatans bortdömda mål är felaktiga sett till regelboken) men detta nämns knappt alls i all hets som tenderar attuppstå gentemot ett vinnande koncept. Det mest typiska för denna hets som sker är att reaktionerna på ett domslut likt straffen mot Parma (som trots alla påhitt om nick, var riktigt dömd vilket Coutos erkännande tydliggör) bidrar till att varrenda nästkommande domslut målas upp som en tydlig fördel för Inter. Detta utan att egentligen ta hänsyn till domsluten i sig.
Kommentatorn Niklas Jarelind ikväll verkade märkbart påverkad av Cataniapublikens överdrivna rekationer i andra halvlek. Efter att Mascara rättfärdigt varnats för filmning (där hemmapubliken ville ha straff) och Inter senare tog ledningen renderade varje avblåsning till Inters favör burop och visslingsorkaner som om Catania nekats solklara straffsparkar gång på gång. Offsiden på Cambiasso var så knapp att publiken omöjligen kan ha upptäckt den omedelbart. Kommentatorn faller in i detta beteende och spär på överdrivna analyser om Inters tydliga fördelar. Precis så som skedde efter straffen mot Parma, allt annat förstoras upp bara för att ett domslut är känslosamt och svårt att bedöma i stridens hetta. Jarelind börjar svamla om "alternativa tabeller" baserade på rätt domslut, där Juve skulle leda enligt någon utsago. Något sådant som alternativa tabeller nämndes inte ens när det begav sig "back in the days", då Juve fick tiofallt så mycket regelvidriga domslut med sig, år efter år...
Till saken hör också att, om Juventus fans hävdar anledningen till Inters totala dominans nuförtiden, enbart baserat på de fåtaliga (plus alla uppdiktade) felaktiga domslut till Inters fördel, avsäger man sig därmed automatiskt också rätten till all framgång man som lag uppnådde under alla år innan domarna föll i Juvepoli, men det gör man inte...
Det som skett den senaste tiden är en storm i ett vattenglas, men självklart tar sig incidenterna sådana här proportioner därför att de berör den otvivelaktige dominanten i Italiensk fotboll. För media är dessutom konceptet att offret Inter har förbytts till sin tidigare motsats Juventus oerhört bra. Varför skulle det inte var det? Allt som kan tolkas som en intrig går att sälja. Knappast är väl någon längre överraskad av kvällspressens prioriteringar i sin rapportering? Det e väl klart att någonting som inte har ett tillräckligt nyhetsvärde lätt kan få sig ett om de som sitter vid spakarna i informationsapparaten ger lite (eller som nu mycket) hjälp på traven.
Inter har inte varit vana av denna typ av behandling från "opinionen" tidigare,men det är knappast sista gången det kommer ske. Har man en sån här nyhetsanka att bygga vidare på, kommer man gripa varje halmstrå för att göra det, var så säkra. Oavsett vad vet vi att några haussade trender inte kan ändra på förhållandet mellan rätt och fel. En hands blir inte mindre hands för att det var i slutminuterna och underdogen höll på att gå mot skrällseger, och nästföljande domslut blir inte även de kontroversiella bara för att känslorna finns kvar vid det där tidigare kontroversiella domslutet. Bortsett från offsiden vid Cambiassos 0-1 mål blåste Trefoloni med beröm godkänt matchen ut, och det bör förstås tilläggas att det tyvärr hör till undantagen och att det blåses i onödan allt för ofta i Italien.
Någon nämnde idag att Juve slapp undan två solklara straffsparkar emot sig samt en följande utvisning på Chiellini om så varit fallet. Det förvånar mig inte om så varit, men det kan ändå klargöras att de som ändå får strålkastaren riktad mot sig och blir synad med lupp, är de som också spelar bäst och vinner mest. Varför? Enkelt, det är smaskigast och mest provocerande. Det säljer såklart bäst.
Vi blir aldrig Juve.
