I väntan på något stort - repris 1965 eller revansch?
På tisdag börjar säsongen på riktigt. På tisdag får vi svar om laget Inter är så bra som potentialen påstår. På tisdag räcker det inte med bortförklaringar, det enda som räknas är prestationen. Liverpool på Anfield.
Det är lite intressant egentligen. Kollar man bara på statistik och siffror och nummer så borde detta Inter köra över ett kaos-laddat Liverpool på alla plan. Den fällan har vi inte råd att gå i. Liverpool är nämligen något så ovanligt som Europas bästa underdog, tillsammans med Valencia. Där experter och proffstyckare anser att de inte har en chans , men år efter år så går de långt. Ser man till meriterna i Europa så är Liverpool inte bara bra utan en av de allra bästa. 5 segrar i Europacupen/CL talar sitt tydliga språk.
Inter har inte varit i final sedan 1972. Det är 36 år sedan det. Liverpool var i final förra året. Det är mindre än ett år det. Traditionen finns på engelsk mark, längtan finns på italiensk.
Inter har lyckats att plocka tillräckligt med poäng i ligan för att ha råd med den formsvacka som just nu verkat inträffat efter juluppehållet. Antalet bra matcher på denna sidan året kan räknas lätt på en halv hand. I Liverpool så är det en konstig säsong, för en klubb som är ur balans. I toppen på klubben pågår en ägarstrid om huruvida de amerikanska ägarna Hicks och Gillet skulle satsa eller sälja, som det ser ut just nu så är det satsning som gäller efter att de refinansierat ett stort lån. Huruvida tränaren Rafael Benitez ska få gå eller inte har diskuterats en längre tid, och med tanke på att lokalkonkurrenten Everton med mycket mindre resurser ligger före Liverpool i ligan så är risken uppenbar om inte klubben går vidare långt i CL. I ligan har de endast lyckats vinna EN(!) enda gång under 2008.
Jag tror dock att de är ute efter att göra en Milan. De ser till att vara tillräckligt bra i ligan för att komma till CL nästa år och satsar allt i CL. Det finns en hel del heder att försvara och ni kan räkna med att media i England kommer elda på den gamla oförrätten när lagen möttes 1965 i semifinalen i Europacupen där Liverpool kom till San Siro med 3-1 i ryggen efter vad som har kallats den häftigaste kvällen någonsin på Anfield. Enligt engelsmännen var domaren på italienarnas sida och det var endast därför man åkte ut med 3-0 på San Siro. Ikväll kör Liverpool interna tvkanal ett specialprogram om matcherna.
Problemet för Inter är skadeläget, som torde som vanligt vara det värsta i hela CL. Man håller sig nästan för ögonen vid varje CL möte när man ser att de andra lagen har en eller två spelare borta medans vårat lag fyller ut kolumnen så till vida att inte alla namnen finns med.
Ser man logiskt på det hela så är det bara Steven Gerrard, som förövrigt tycker bygger sitt spel på hårda glidtacklingar (enligt egen utsago i hans biografi) och Torres som hade tagit plats från start i ett skadefritt Inter uppställning.
Nej, som sagt, till det här mötet fungerar inga skrivna regler. Det är inställning och mod som kommer krävas för att gå vidare för något av lagen. Ser man till kvalitet i trupp så vinner Inter, ser man till faktiska historiska resultat så vinner Liverpool. En sak talar dock för Inter detta år, det är första året vad jag vet som man faktiskt riktigt satsat på CL, det är det som är det stora målet. Folk kraxade och sa att man inte kunde vinna ligan, samma personer kraxar om att det går minsann inte att vinna CL. Klubben firar 100 år. Mirakel kan inträffa, önskningar likaså.
På tisdag smäller det. Stort.
