Rolexklockor räcker inte i dagens samhälle
Det var upplagt för fotbollsfest en sen onsdagskväll i Milano. Det var vanlig vecka hemma i Sverige och jag tror många, även inbitna fotbollsfantaster inräknat, missade att den italienska ligan skulle avgöras, eller skulle den det?
Även om många sagt det länge nu så visste vi romanisti att ligan ännu på allvar inte var körd. Därför var det med extra stor nervositet matchen började krypa sig närmare. Skulle vi som många trodde, bli överbevisade av omöjliga Inter? Tänk om de istället kunde ha vunnit klart, kört över oss, ja vad som helst! Tänk om det lyckligtvis kunde blivit så.
Vi som såg matchen vet alla hur den såg ut. Första halvlek var öppen och fartfull med chanser åt båda håll. Vucinic stod dock för den halvlekens bästa prestation vilket också ledde till enda målet. Sedan väntade något förbluffande. När andra halvlek drog igång hade man förväntat sig ett Inter som ville något men de hade inget, verkligen inget att komma med. Roberto Mancini gjorde bort sig men samtidigt det enda rätta när han tidigt såg att något var tvunget att hända. Men desto fler byten Roberto gjorde desto sämre blev Inter. Vi tänker tillbaka på alla matchen denna säsong, har vi någonsin mött ett så dåligt spelande lag?
Roma fick ha hur mycket boll som helst och hade flera bra chanser. Aquilani lär gräma sig över sina flera chanser den unge romaren fick. Men Roma saknar fortfarande rutin från dessa lägen, man avgjorde inte matchen och man tog det inte lugnt och rullade runt bollen. Fast idag skulle det inte göra något för Inter hade som sagt inget. Denna match skulle dock avgöras vid ett annat tillfälle. Jag kommer inte ihåg vilken sommar det var när familjen Sensi skickade klockor till domarkåren. Det gjorde det öppet och har hånfullt legat med sen just denna sommar. Juventus, Milan, Fiorentina och Lazio åkte dit, Roma var kloka nog att göra det öppet men Inter, de lär ha hunnit bränt bevisen.
För när Phillipe Mexès först åker på en tuff men samtidigt helt korrekt varning när han genar över planen början det hela. När han sedan kliver upp inpå en Interspelare för att inte ge denna utrymme att vända upp, så avgörs Serie A 2007/2008. Spelaren, som vars namn jag i frustationen ej minns har på sig en svartblå tröja och spelar på hemmaplan i seriefinalen med 6 minuter kvar av ordinarie tid, gör något som Interspelarna gjort matchen igenom, lägger sig. Mexès får helt obegripligt sitt andra gula och resten vet ni.
Det värsta tycker jag kanske inte är situationen med Mexès, för även en helt rentvådd domare kan göra misstag även om det ibland kan kännas obegripligt och ha förödande konsekvenser. Det värsta är helt klart Figos och Crespos med flera alla filmningar. I Italien brukar domarna numera vara snabba med att vifta med korten för filmning, vilket också har gjort dessa saker mer sällsynta under matcherna. Ikväll hände det dock gång på gång att spelare lade sig, vissa mer dåraktigare än andra men alla dessa situationer, resulterade i 0 varningar. Roberto Rosetti gjorde visserligen många misstag i denna match, men kunde ha sluppit flera svårbedömda situationer genom att sätta gränsen direkt.
Inter såg detta bäst, och testade således gång på gång Rosetti. Att de inte fick någon straff kan ligga i anledningen att Adriano inte var med men det hela skulle visa sig avgörande ändå. Grattis Inter till Scudetton, den är er nu. Ni får ett nytt försökt att vinna den ärligt nästa säsong, ert 3:e försök på lika många år.
