Landström: En konsekvent Rosetti, en inkonsekvent Hussfelt.
Italiens, enligt många, sämsta domare och Sveriges, enligt många, bästa kommentator hade huvudrollerna på fotbollsplanen, respektive i tv-rutan i går kväll.
Håhå. Jaja. Jag läser att Birro har brutit ihop, öppnat absinten och gråtit en tår. Då jag är rätt svag för vilsna poeter kan jag köpa hans ord av bitterhet och frustration. Han är förlåten. Det jag inte kan köpa är alla vansinnigt rabiata människor som dök upp efter slutsignalen:
- Juventusfans som, i stället för att vara glada för att de slapp ytterligare två poäng att ta in på Roma om direktplatsen till Champions League, blev vansinniga på Mexes varning.
- Romafans som hyllade sitt lag som om deras lag i hjärtat spelade som gudar hela matchen och hur Rosetti som ”var en meter ifrån” kan döma så skandalöst.
Vi backar tillbaka till den sjätte minuten i andra halvlek. Burdisso tacklar Perotta bakifrån. Det är en ganska snäll tackling, men Rosetti väljer ändå att plocka fram det gula kortet. Varningen känns ruggigt hård, men Jesper Hussfelt bedyrar hur mycket han inte gillar tacklingar bakifrån, som om varje tackling bakifrån faktiskt borde rendera i ett gult kort.
I den 64:e minuten stukar Maxwell sin vänsterfot. Mancini har gjort alla sina byten och ser väldigt uppgiven ut från avbytarbänken. Skadan på Maxwell gör att Inter får spela med nio utespelare resten av matchen, varav tre är renodlade anfallare.
Roma tar över matchen totalt och Jesper Hussfelt proklamerar exalterat:
"Det är ju bara ett lag på planen!"
"Det blir ju målchans varje gång!"
Så kommer då den omdiskuterade situationen. Mexes har på ett otroligt orutinerat sätt fått ett gult kort för att han genade över planen efter att han behandlats för en skada. Nu går han in i en duell med Crespo bakifrån. Tacklingen ser inte särskilt tuff ut, och på reprisen får vi se att Crespo kör italiensk "furbo" för att förstärka tacklingen. Rosetti, som befinner sig en handfull meter ifrån situationen tvekar inte och plockar upp det gula kortet.
Alla som läst mina krönikor genom åren vet att Roberto Rosetti inte är en av mina favoriter. Han är inkonsekvent och konsekvent usel (t.ex. så missar han Burdissos fula tackling på Taddei). Mexes tackling var lika lite gult kort som Burdissos tackling på Perotta, men Rosetti var i alla fall konsekvent och stävjade den så förhatliga tacklingen bakifrån som Jesper Hussfelt avskyr så mycket.
Men vänta nu. Det är nu som Jesper Hussfelt vänder på kappan. Han börjar genast dondera över vilken skandal varningen är och att nu kommer det minsann att diskuteras i Italien om hur mycket fördelar Inter får. Jesper Blomqvist försöker tona ner situationen och vill efter slutsignalen inte säga att den var avgörande, den gamle Milanliraren hade däremot varnat för vad som kunde hända om inte Roma nyttjade Inters decimerade manskap.
Jag köper att det finns partiska kommentatorer, t.ex. att Glenn Hysén håller på Liverpool när de möter Inter. Det är helt ok, för det är naturligt då han spelat i Liverpool. Vad jag inte kan acceptera är hur Jesper Hussfelt skriker som en tok varje gång t.ex. Milan och Roma möter Inter och de rödklädda har en målchans.
Kom ut som den Milanista du enligt många uppgifter är, i stället för att hymla i intervjuer och i svar på e-mail säga:
” Milan har mest klass, Roma spelar sexigast, Fiorentina är den mest passionerade outsidern, Napoli är en helt egen historia, och Palermo är coola men kommer alltid att vara Palermo.
Sen är det klart att jag gillade Inter mer när de var galnare, Lazio när de hade så skönt lag och Juventus på 80-talet när de slog Liverpool.”
Rosetti avgjorde inte matchen igår, som alla motståndarfans vill ha det till. Det som avgjorde var Romas oförmåga att knäcka ett Inter med nio utespelare som dessutom var utan sitt ordinarie mittbacks- och anfallspar.
[henrik.landstrom@svenskafans.com]2008-02-28 09:59:00
