I dag är en alldeles speciell dag
Amauri är en drömvärvning. För vissa.

I dag är en alldeles speciell dag

Ibland träffar ödets pilar rätt. Ibland slår drömmar in. Ibland undrar man om det verkligen är sant. Ibland värvar ens favoritlag en av ens absoluta favoritspelare. Bara så där. Utan att man mordhotat någon.

Första gången det hände var när Lilian Thuram lämnade Parma. Det spekulerades vilt i var han skulle hamna. Han sa själv att han valde det lag som skulle ge honom möjlighet att inleda en ny storhetstid. Dagen innan övergången bekräftades såg jag ett montage med Thuram iförd Juvetröja. Den satt som en smäck. Det var overkligt. För att det var ett montage förstås, men även för att jag inte kunde föreställa mig Thuram i Juventus.

Nästa gång var det Buffon. Har var en så stor favorit att jag inte minns hur allt gick till. Plötsligt fanns han i Juves trupp. Det tog tid att förstå att han spelade i Juventus. Det tog flera år. Än i dag kan i vissa ögonblick inte förstå att han spelar i Juventus. Buffon är en övermänniska på alla sätt.

Sen var det Fabio Cannavaro. En barndomsfavorit kom hem. Det kändes så. Han hade inga som helst band till Juve, ändå var det helt naturligt. Juve lyckades kasta över Carini till Inter som inte behövde Cannavaros lönesiffror i sin budget. För mig som totalt skiter i ekonomin var det underbart med Cannavaro i Juventus. Synd att det tog fort så slut, men det var kul så länge det varade. För mig är han mer juventino är napolitanare. Kanske är jag ensam på planeten om den uppfattningen.

Jag minns än i dag det första information om att Zlatan Ibrahimovic var på väg till Juventus. På väg på riktigt, inte bara genom påhittade nyheter på en mindre seriös internetsajt. Jag körde på en mindre väg med skog på båda sidor. Havet till vänster. Radiosporten på radion. 13:03.

"Alla bägar bär till Turin för Zlatan Ibrahimovic," sa rösten. Då var Zlatan en drömspelare. Jag minns inte exakt varför men det förstår väl varenda människa ändå. Det var nog höjdpunkten på min gilla-Zlatan-kurva. Jag har alltid haft svårt för superpopuläriteter. Jag har absolut inget emot honom i dag, men jag avskyr den mediafabricerade produkten. Oftast framställs han som en legend utan efternamn. Jag gillar Ibra, inte Zlatan.

I dag handlar det om Amauri. Den där brassen som harvat runt i halva Italien utan att göra sig själv lycklig. I Chievo var han stundtals hyfsad så jag tyckte mig kunna se något utöver den vanliga. Jag vet inte vad. Något ville komma ut. Ingen alien-bläckfisk som i vissa filmer utan något gott. Uppenbarligen bär Rino Foschi glasögon av samma märke.

Amauri i Palermo blev en blixt från klar himmel. Över en natt (nåväl, några månander) blev han en inhemsk världsstjärna. Han dominerade. Han blev en vit Didier Drogba. I dag kan jag inte se Drogba utan att tänka att han är en svart Amauri.

Vår nya anfallstjärna har av några kallats ett "one-season-wonder". Den som påstår något sånt har inte sett honom spela. Han har varit bland ligans främsta prime punte i två säsonger, varav han fick en halv förstörd av en skada. Han kom tillbaka, precis lika mastodontmässig som innan. Han dunkar upp bollar i kryssen med båda fötterna, han skallar in inlägg med torpedkraft och han fixar framspelningar likt en Totti på syra. (Kolla in assisten till Miccoli mot Fiorentina på Renzo Barbera.)

Efter att han sänkt oss med sina två mål tidigare under våren fanns det folk som på allvar trodde att Juve vill värva honom enbart på grund av de två målen. Jag vet inte vem som är dummast - de som skulle vilja värva honom på grund av de två målen eller de som tror att någon vill värva honom på grund av de två målen.

Det ska dessutom bli sprudlande kul att se honom i Champions League. Han har erövrat Italien, nu är Europa utmaningen. Jag befarar (eller kanske längtar till) att få höra Hysén eller någon av hans kollegor utbrista att Juve gjort ett riktigt fynd när Amauri gjort hat-trick mot Bayern. Känner man inte till Amauri redan nu bör man lämna in sin expertbricka på vägen ut i kväll.

Om Amauri kommer lyfta Juve vet jag inte. Vad jag däremot vet är att han har alla möjligheter att lyckas i Turin. Snacket om att han inte vet vad han vill och bara sprider dynga i media vägrar jag ta till mig. Han ville till en större klubb och ville inte stänga några dörrar. Jag väljer istället att tro mer på teorin om att han likt Nedved och Ibra omger sig med giriga och moraliskt underlägsna agenter som tar varje liten chans att tjäna ett extra mynt.

När allt nu är över kommer Amauri ställa in sig i ledet. Det hoppas verkligen. Annars kommer jag se ut som en stor idiot. Jag tar risken och jublar tills jag svimmar. Det känns bra att Juve värvar från serie A igen. Det är alltid lite tryggare.

Amauri spelar i Juventus. Det är overkligt och minst sagt speciellt. Tänk om man haft en tårta att fira med. De Rossi eller Rosina är nästa dröm så det lär ju dröja innan det blir läge att fira igen.

Jonas Söderström [jonas.soderstrom@svenskafans.com]@jonas5oderstrom2008-05-30 16:04:00
Author

Fler artiklar om Juventus

Spelarbetyg efter Juventus 2-2 Venezia: Det här är pinsamt
Inför Venezia-Juventus: Imorgon är en ny dag på jobbet där gamla meriter inte spelar någon roll
Redaktionen söker nya skribenter