Redaktionen svarar: Säsongen som gått
Anders Wasserman, Fredy Espitia, Joakim Hägg och Daniel Hamilton ser tillbaka på säsongen som gått och lyfter fram de positiva och negativa intrycken.
Säsongens mål
Anders:
Zlatans mot CSKA. Motivering överflödig.
Fredy:
Vi har en hel del pärlor gjorda denna säsong. Om man ser till den estetiskt snyggaste så måste vi ju ha med Zlatans mottagning/vändning och yttersida upp i krysset mot Moskva i CL, men jag väljer istället Il Capitanos 1-1 mot Roma. För det första: vilket oerhört viktigt mål, för det andra: vilken underbar spelare som får göra det. Att se kaptenens glädjerus efter målet är det mest magiska ögonblick denna säsong, det framkallar fortfarande rysningar när jag tänker på det. Zanetti gjorde bara ett mål säsongen 07/08 men han valde verkligen rätt tillfälle.
Joakim:
Även om man inte bryr sig sådär väldans mycket om Coppan så måste jag säga Balotellis avgörande 3-2-mål mot Juventus. Blir alltid extra starka känslor när man får vara med och se en så ung spelares genombrott.
Daniel:
Zlatans projektil i krysset mot CSKA Moskva i CL.
Säsongens bästa spelare
Anders:
Zlatan Ibrahimovic. Trots skadan som förstörde stora delar av vårsäsongen. Hans bästa säsong i karriären. Utan honom hade Scudetton hamnat i Rom.
Fredy:
Oj, vem ska man egentligen välja? Vi har ju Cruz som tog steget från bänken till given i startelvan. Vi har vår egen lilla sprattelgubbe Julio Cesar som räddat oss otaligt gånger. Vi har Cambiasso som denna säsong bekräftar att det inte finns någon bättre spelare på hans position. Men om jag måste välja en spelare så väljer jag Ibra. Zlatan är i mina ögon den viktigaste offensiva spelaren och dessutom en vinnare utan dess like. Han är säsongens bäste spelare.
Joakim:
Får hålla med Gazzettans snittbetyg och skriva Walter Samuel. Han var omänskligt bra ända tills han blev bortfintad av Kaká i derbyt och vred knäet. Kanske fånigt att skriva en spelare som varit borta så pass stor del av säsongen, men våren har inte varit mycket att minnas.
Daniel:
Zlatan och Maicon.
Säsongens besvikelse
Anders:
Det korståg som Inter blivit utsatt för. Blivit behandlade som boven i dramat när vi själva är offer.
Vad gäller spelare så är det väl Stankovic och i vis mån Materazzi. I Matrix fall var det uppenbart då hans skada gjorde att han missade stora delar av höstsäsongen och har förr visat att han har riktigt svårt att hitta matchrytmen efter längre skadeuppehåll.
Fredy:
Det är lätt att hacka på en spelare som Solari, men han kan faktiskt inte hjälpa att han inte är bättre än så… Nej, om jag måste välja den spelaren som gjort mig mest besviken så är det Patrik Vieira. Fransmannen ska egentligen vara världsklass på sin position, men samtidigt som han lämnade Arsenal lämnade han hjärtat. Och en fotbollsspelare utan hjärta är som en hockeyspelare utan klubba. Först spelade han en landskamp skadad, sen var han skadad fram till nyår och när han väl kom tillbaka så spelade han bedrövligt. Insatserna mot framförallt Liverpool är under all kritik. Till hans försvar ska man väl tillägga att han höjde sig något mot slutet.
Joakim:
Förutom att vinna ligan så var det viktigaste denna säsongen att visa Juventus vem som bestämmer. Efter kryss i första matchen och en frustrerad stämning mellan Chiellini och Zlatan, var allting upplagt för en fantastisk match i hemmamötet. Men att förlora hemma mot Juventus på det sättet var ett stort svek från spelarna.
Daniel:
Adriano och Stankovic, match: Inter-Juve 1-2.
Säsongens bästa match
Anders:
Parma – Inter, Inter – CSKA, Inter – Milan, i den ordningen. Visst ska väl inte Parma – Inter toppa betraktad som enskild match men den innehöll så mycket mer. Matchen mot CSKA måste ha varit bland de mest underhållande matcherna som spelats i hela Europa under säsongen.
Alltid skönt att knäppa Milan på näsan. Dessutom genom att vända ett underläge. Detta var första gången jag kände att vi skulle bli svårstoppade. Skadeproblemen till trots tågade vi bara på. Oerhört stark! Fint att se Jimenez visa upp alla egenskaper en trequartista ha.
Fredy:
Det finns så många att välja mellan. Vi har Roma borta (eller varför inte hemma), Parma i sista omgången, CL-matcherna i gruppen och så första derbyt så klart. Men om jag måste välja en match så blir det Juve borta i copan och Super-Marios stora genombrott. Vilka klassmål den unge italienaren gjorde – och på vilket lag sen… inte ens Ibra har gjort mål på den gamla kärringen.
Joakim:
4-2 mot CSKA Moskva. Att vända matchen på det sättet var helt underbart att se.
Daniel:
Inter-CSKA 4-2 samt Parma-Inter 0-2, inte bästa men med mest drama!
Säsongens överraskning
Anders:
Såg ut att bli Jimenez, men han mattades i o m det bristande förtroendet Mancini visade upp för honom. Balotelli kom ju från ingenstans så han känns ju given, men även Cruz är värd att nämnas.
Fredy:
The return of Cesar. Ja, inte han i målet för han var ju aldrig borta (förutom när han flaxade utanför straffområdet i CL) utan våran tigare utskällde vänsterytter Cesar Aparecido (som förövrigt betyder återfunnen) Rodriguez som tog revansch på sig själv och gjorde en alldeles lysande höst. Sen kom skadorna och Cesar försvann ur startelvan, men han har visat att han ska slåss om en starttröja.
Joakim:
Har blivit lite småkär i vår unga portugis, Pelé. Får hoppas att klubben fortsätter att satsa på honom. Han har potential att bli en riktig härförare på mittfältet och kompletterar våra andra spelare på ett fantastiskt sätt.
Daniel:
Mario Balotelli.
Säsongens bästa nyförvärv
Anders:
Chivu var väl en av få nyförvärv som gjordes och spelade en viktig del. Med sin mångsidighet bidrog han till att de stora skadeproblemen vi hade inte alltid uppfattades som sådana. Pele visade att han har potential att bli något stort i framtiden.
Fredy:
Kan man kalla Mario Balottelli för nyförvärv? Nej, det kan man nog inte, så jag väljer istället Pelé. Portugisen med det tunga namnet har kanske inte tagit en plats i Mancinis elva men det här är en riktig framtidsvärvning och det vi fått se denna säsong är magnifikt. Kvicka fötter, väldigt duktig på små ytor och en bra spelförståelse är den unge portugisens främsta attribut och i matcherna mot Juve i copan visade han att han står pall för stentuffa och defensivt starka motståndare. Trots tuff bevakning orkade han vara kreativ och dominerade mittcirkeln.
Joakim:
Har väl inte varit någon direkt dundersuccé för någon, men Chivu känns fortfarande som en kvalitetsvärvning som vi kommer ha stor nytta av. Har gjort en bra förstasäsong och fått spela på många olika positioner.
Daniel:
Cristian Chivu
Tankar kring insatsen i CL
Anders:
Efter Fener borta tog vi oss i kragen och visade upp en stabilt spel i gruppen. Åttondelsfinalen är svåranalyserad p g a utvisningarna. Olyckligt och osmidigt är väl dom orden jag väljer för att sammanfatta det hela på.
Fredy:
Vad ska man egentligen säga. Det känns som att det saknas någonting hos Inter som hindrar oss från att gå hela vägen. Det kan vara en mentalitetsfråga men jag tror det handlar om något helt annat, nämligen att Mancini saknar den taktiska cynismen för att gå långt i Champions. Jag gillar verkligen Mancini och i mina ögon är han en legend, men han är fortfarande för grön och för naiv för att kunna coacha ett lag mot de riktigt stora tränarna – tyvärr.
Joakim:
Framförallt bitter över att utvisningarna gjorde att vi inte fick testa vår styrka på lika villkor. Liverpool var bättre i sortimatcherna, men det lämnade en eftersmak av att allt inte gått riktigt rätt till. I övrigt gjorde vi ett stabilt gruppspel trots avstängningsproblemen. De stackars journalisterna kan inte längre gnälla på Zlatan över att han inte gör mål i CL. Snart måste de kanske skriva riktiga hyllningsartiklar om honom , inte bara ordvitsar kring hans namn eller vågar man hylla en jugge från Rosengård?
Daniel:
För många skador och skavanker samt utvisningarna satte stopp för avancemanget, vi kom inte upp till den nivå som vi hade behövt i mötet med Liverpool.
Tankar kring insatsen i Cupen
Anders:
Laget visade en oerhörd bredd. Matchen borta mot Juventus ser jag som höjdpunkten. Tyvärr saknar cupen status och därför även mitt intresse.
Fredy:
I en cup finns det bara en match som räknas och det är finalen. Den förlorade vi i säsongens sista match mot Roma. Kan gott tycka att Roma kan få spela med bullseye:n en säsong till, det är lite av en tröstpris, även om det hade varit gött att stoltsera med en dubbel.
Dessutom bjöd årets cup på ett dubbelmöte mot den vitsvarta andralaget från Torino som verkligen blev minnesvärda tillställningar.
Joakim:
Många var besvikna över laguttagningen efter sortin i CL. Jag måste säga att jag stördes mer av Mancinis feghet i cupen. Pelé och Jimenez har kämpat som djur för att spela ihop sig och dra laget till final. Då lät Mancini dem starta på bänken för en trött Vieira och en Stankovic som verkade ha lämnat förra årets form kvar på sommarsemestern. Jag trodde att Mancini som vädrat Bolzoni och spelat mycket med Balotelli och Pelé skulle våga löpa linan ut... men nej. Sen visade det ju sig i andra halvlek att han gjorde fel även med dagsformen i tankarna. Pelé gjorde en riktigt bra final.
Daniel:
Starkt att vi tog oss vidare med majoriteten icke-ordinarie spelare. Matcherna mot Juventus var höjdpunkterna. Förlusten i finalen mot Roma på deras hemmaarena var given efter firandet av scuddeton.
Tankar kring insatsen i Ligan
Anders:
Oerhört starkt att ta hem ligan trots de ovan nämnda skadeproblemen. Sen ett årtionde tillbaka har man kunnat läsa på den officiella hemsidan orden ”we showed great character”. Det har upprepats i absurdum till den grad att ”bollen är rund” inte längre känns som en klyscha. Men denna gång är det värt att nämna just den starka karaktären denna grupp besitter. Personifierad av Ibra i sista matchen där en annan upplaga av Internazionale lätt hade vikt ner sig. Imponerande!
Fredy:
Juve, Milan, Roma, Napoli, Genoa, Samp, Lazio, Palermo, Fiorentina och Udinese fanns med i år. Inga minuspoäng, inga ursäkter. Inter startade lite småsegt men sen tog man över och dominerade fullständigt. Visserligen tappade vi mot slutet men det var väl egentligen aldrig någon som tvivlade på att vi skulle vinna. Många som hoppades – men ingen som tvivlade. Och om Mancini har brister ute i Europa så är han perfekt hemma i ligan. Jag älskar att se honom kasta in två anfallare till när vi ligger under och sen se laget vända till vinst. Så gör en campione, så gör vi i Inter.
Joakim:
De flesta är överens om att vårt spel havererade efter julsemestern. Det ledde till att vi bland annat fick stryk i ett Milanoderby vilket är helt oacceptabelt. Men trots mediokert spel så plockade vi våra poäng och står som vinnare efter 38 omgångar. Inters haltande i ligan och den hårda kampen om nedflyttning samt om fjärdeplatsen ledde till historiens mest rafflande ligaomgång. Materazzis aggressivt usla insats mot Siena hjälpte naturligtvis till i förspelet till upplägget. Men att vinna ligan efter en sådan omgång och dessutom få den avgjord av Zlatan, det gav en extra dimension till hur jäkla skön titeln kändes. Samt ytterligare en kick i skrevet för journalistkåren som vägrar acceptera vår världsspelares storhet utan bara fortsätter leta fel. Tidigare var tydligen inte de stora matchernas man, nu avgjorde han Serie A-historiens mest rafflande omgång på egen hand. Underbart att uppleva som supporter.
Daniel:
Första halvan riktigt bra, kanske inte alltid så snyggt, men effektivt. Andra halvan var tung efter uttåget i CL, men poängen räckte till slut även om det vart onödigt dramatiskt på slutet, dock visade truppen en enorm moral, styrka och bredd.
