Inter 100 år - 10 händelser
Minne # 6
Jag har under hela året funderat på hur jag skulle relatera mitt supporterskap till att Inter firar 100 år. Jag har följt laget i sisådär 12 år och har ofantligt mycket minnen från denna tid. Fram tills för några år sedan innehöll korgen av minnen mest negativa fragment och sådant man helst skulle vilja förtränga
För en tid sedan satte jag mig ner och funderade. Jag bestämde mig för att lista 10 minnen eftersom det är ett jämt och bra tal och ser någorlunda snyggt ut i jämförelse med de 100 åren som FC Internazionale firar. Snabbt konstaterade jag att 10 inte skulle räcka på långa vägar, därför listade jag ett antal bubblare utöver de 10 minnena som är fördelade på lika många usla minnen, som goda.
Håll tillgodo!
Minne # 6
5 maj 2002
Så har vi kommit till det sista negativa minnet i denna artikelserie. Egentligen kunde jag helt sonika ha skrivit ”Punkt” efter rubriken. För den femte maj 2002 är inget jag vill diskutera, det är ett minne som vi fans inte riktigt har lyckats bearbeta ännu. I stället har vi förträngt det datumet och när motståndarfansen hånar oss med ”Femte maj! Femte maj! Femte maaaaaj”, så håller vi för öronen och visslar högt. Nåväl, jag får väl försöka skita ut en minnesbild.
Fram tills matchen hade jag varit hoppfull och jag skrev artiklar där jag räknade ner ”Fyra dagar till Scudetton” osv… En magisk och sensationell debutsäsong för Héctor Raúl Cúper skulle krönas med en ligatitel.
Tolv minuter in i matchen får Inter hörna och Christian Vieri gör 1-0 efter att Angelo Peruzzi schabblat med bollen. Repliken kommer snabbt och ett tafatt Interförsvar ser på när Karel Poborsky sätter 1-1 i den 19:e minuten. Fem minuter senare får Inter hörna igen och ”Gigi” Di Biagio nickar in 2-1. Vild glädje utbryter bland Interspelarna!
För någon vecka sedan lyssnade jag på ett radioreportage som handlade om hur några forskare genom att nagelfara statistik slagit hål på några fotbollsmyter. En av myterna som krossades var att det är psykologiskt viktigt att få mål just innan halvtid.
Viktigt eller inte, Poborsky gör i alla fall 2-2 i den 45:e minuten, efter en klassisk fotbollstabbe. Vratislav Gresko nickar hem bollen rakt i gapet på tjecken som dundrar in 2-2 bakom Toldo.
Luften gick ur Inter och 45 minuter senare har vi fått se Inter släppa in två mål till, Ronaldo gråta vid sidlinjen och Juventus fira ligasegern efter en seger mot Udinese. Starkast minnet från denna dag är när Diego Simeone gör 3-2.
Medan hans lagkamrater rusar för att fira honom så skakar han bara på huvudet och det ser ut som att han ska bryta ihop. Argentinaren gjorde bara två säsonger i Inter, men han blev omåttligt populär under dessa år och han gick motvilligt till Lazio som en del i affären som tog Christian Vieri till Inter.
[henrik.landstrom@svenskafans.com]2008-10-20 10:45:00
