Det förlovade landet - Del 1: Mötet med Napoli
Sanacore, Fedenapoli och undertecknad begav sig den 25/10-2008 till Guds stad för att följa världens vackraste lag. Läs om resan dag för dag....
Dag 1 – lördag 25/10
Klockan ringer 05.30, jag vaknar med ett ryck och konstaterar att jag knappt sovit 2 timmar. Nervositeten är stor och om mindre än 3 timmar sitter jag på ett flyg till det förlovade landet,
N A P O L I.
Jag klär på mig snabbt och pussar min sambo adjö och skyndar mig sedan ut till en väntande taxi. Tio minuter senare är jag på Malmö Central där Sanacore enligt överenskommelse ska vara, men jag hinner knappt ut ur taxin förrän telefonen ringer…
”Hallå?”
”Du.. Köp en biljett till mig med för tåget, jag e där snart”
”Ok”
Tagna av det som komma skall står vi båda och trampar vatten medan vi väntar på tåget till Kastrup. Väl ombord tittar jag snabbt ut mot kala grenar och en grå himmel. Fan va skönt å slippa detta för några dagar, tänker jag.
Vid Svågertorp, strax söder om Malmö ansluter Fedenapoli. Han är märkbart trött, inte konstigt, han har just stigit av ett nattpass och inte sovit på nästan 18 timmar. Men, självklart skiner han upp då vi alla tre snabbt konstaterar att vi snart landar i Guds land.
Hela förfarandet med incheckning, säkerhetskontroll och boarding tar en evighet innan vi väl sitter på planet. Ett rött gammalt flygplan som är prydd med texten STERLING. Detta förbannade bolag…mer om det senare….
Efter tre kaffe och lika många avdankade paninis sitter vi alla tre och slumrar till. Motorerna från planet skär rakt igenom det gamla skrovet och stör den så behövliga powernapen.
Efter ett tag blir skakningarna och oljudet olidligt och jag beslutar mig för att hålla mig vaken. Helt plötsligt säger Sanacore till mig; ”Vi är definitivt i Italien nu, kolla!” Jag tittar ut och märker att vi flyger rätt lågt och beskådar samtidigt ett bedårande kuperat landskap. Kaptenen ropar ut i nästa stund att vi landar i Napoli om ca 20 minuter. Helt jävla underbart, tänker jag. Äntligen!!!
**********
Så fort dörrarna öppnas trycker jag mig fram för andas in den napolitanska luften. Varm, solig och alldeles ljuvlig. En buss plockar upp oss vid planet och kör oss ca 50 meter. Väl inne i den charmiga lilla flygplatsen hämtar vi våra väskor. ”Kaffesugen?” säger Sanacore. Både jag och Fedenapoli nickar samtidigt.
Snubbar med charmiga blå fez-liknande hattar serverar oss den ljuvligaste espresson jag smakat, eller nästan i alla fall. En stund senare blir vi upplockade av Sanacores brorsa. ”Tutto bene??!” säger han med ett brett leende. ”Bene bene” svarar vi.
På vägen till vårt lilla Bed & Breakfast får vi en snabbtur i de centrala delarna av staden. Jag hinner knappt med i den hektiska trafiken, men njuter samtidigt. Ser ut ungefär som i vissa thailändska städer tänker jag, minus de italienska bilarna, graffitin och viss arkitektur. Framme i passagerarsätet sitter Sanacore och språkar med sin bror. Fedenapoli följer diskussionen intensivt.
Sanacore är napolitanare så språket är inga problem för honom, Fedenapoli pratar nästan perfekt italienska och förstår det mesta, med undantag för den svårförstådda napolitanskan. Jag däremot förstår generellt sett lite italienska, speciellt när det pratas, och napolitanskan ska vi inte ens gå in på. Men, jag lutar mig tillbaks i baksätet och njuter av att jag äntligen är i drömmarnas stad.
På en tvärgata till Via Toledo svänger vi in. Det är trångt som satan men Sanacores brorsa insisterar på att köra nästan ända fram till hotellets dörr. Väl uppe på det lilla charmiga hotellet hälsar personalen igenkännande på Fedenapoli (han var där i augusti nämligen). Nycklar och rum tilldelas och vi dumpar snabbt väskorna för att ta oss ut i vimlet.
Intrycken är många och man hinner knappt med alla smala gränder i allt vimmel. Rätt som det är går vi in på ett litet café/konditori/lunchställe. Sanacore är nämligen barndomskamrat med personen bakom disken och vi bjuds på ett axplock av det napolitanska köket. Helt jävla underbart tänker jag medan jag äter av allt det goda som serverats till oss. Sanacore förklarar för sin vän att Fedenapoli och jag är ifrån Sverige och vi är här för att vi är fanatiska Napolifans. Förvånat men glatt tittar han på oss och frågar sen; ”Zlatan då?” Fedenapoli ger svar på tal angående Zlatan som kanske bör lämnas utanför denna berättelse.
**********
Efter lunchen är vi alla trötta och mätta. Fedenapoli har knappt sovit på ett dygn så han vill jättegärna gå och lägga sig en stund. Jag nickar instämmande och innan vi beger oss upp till hotellet för en liten sovstund säger vi snabbt hejdå till Sanacore och hans bror.
På vägen hem hinner vi själklart med att halvt länsa ett Napolistånd som lockar med sina Napoli-attribut.
18.00 ringer klockan och vi har sovit i ca 4 timmar. Yrvaket reser jag mig upp och går mot balkongen. Jag öppnar dörren och möts av ett dån! Ambulansljud, bilar, vespor, människor och en snubbe som gapar något i en megafon välkomnar mig i denna napolitanska lördagskväll! Underbart! tänker jag…..
Efter att jag fått liv i Fedenapoli beger vi oss till en pizzeria för att få i oss lite kvällsmat. Två STORA pizzor dränkta i mozzarella och olja serveras till oss och vi båda sörplar i oss det glatt. Man har inte ätit pizza om man inte varit i Napoli, pizzans hemstad, tänker jag. Pizzorna sköljer vi ned med lite rödvin och vatten. Plötsligt ringer Sanacore och bestämmer mötesplats med oss. En timme senare plockar han upp oss i sin brorsas bil och färden går mot Posillipo. För de som inte vet vad Posillipo är kan snabbt sägas att det är ett område i västra Napoli där både utsikten och husen är fantastiska.
Väl uppe tittar vi ut i den napolitanska natten och konstaterar att detta nog är en av världens vackraste städer. Vi alla är rätt så trötta och omtumlade efter den första dagen så efter en öl på vägen och lite sick sack i den hektiska kvällstrafiken bär det hemåt.
Klockan är strax efter midnatt då vi släntrar in på hotellets innergård. Lazio – Napoli ska avnjutas tillsammans med en traditionell napolitansk middag dagen efter. Trötta och förväntansfulla inför söndagen går vi och lägger oss.
**********
I nästa avsnitt: Söndagsmiddag
