Det förlovade landet - Del 3: Spaccanapoli och middag hos Gene Wilder
Sanacore, Fedenapoli och undertecknad begav sig den 25/10 till Guds stad för att följa världens vackraste lag.
Dag 3 – måndag 27/10
Måndagen firas i ett enda lyckorus. Staden bubblar och både jag och Fedenapoli beger oss ut längs spaccanapoli (en sjuhelvetes lång smal gata som skär rakt igenom centrala Napoli). Fedenapoli shoppar som vanligt brallorna av sig och undertecknad går mest runt och är hungrig.
Sanacore och Gene Wilder möter upp efter några timmar och färden går mot en av stadens äldsta pizzerior. Pizzorna är ljuvliga och vi alla fyra rullar ut ifrån pizzerian en timme senare. På sedvanligt vis blir det kaffe efteråt och efter en sömnig tur runt alla gränder är alla karaktärer märkbart trötta. Vi skiljs åt vid Piazza Dante efter en halv dag runt Napolis små gator.
På kvällen bestämmer sig jag och Fedenapoli oss för att åka upp till Piazza Vanvitelli igen. Kvällen blir inte direkt dramatiskt än några öl och drinkar. På hemvägen upptäcker vi att linbanan och tunnelbanan slutat gå. Efter en galen taxifärd, ner till de nedre regionerna i Napoli, senare befinner vi oss på hotellet igen. Zappandes från den ena bisarra kanalen efter den andra somnar jag gott.
Dag 4 – tisdag 28/10
Upp klockan 09.30, märkbart tagen av föregående kvälls drinkar, vandrar jag ut till frukostbordet. Fedenapoli hasar efter;
(S) ”Vad händer idag?”
(F) ”Vet inte, önskar det va match idag”
(S) ”Mmmm”…
Sanacore ringer plötsligt och hojtar om att vi ska ta funicolaren (linbanan) upp mot Piazza Vanvitelli. Väl uppe träffar vi upp en skinande glad Sanacore. Sightseeing och middag hos Gene Wilder står på schemat.
Efter en rundtur i parken Villa Floridiana tar vi tunnelbanan nordväst. Direkt när vi kommer upp från marken står Gene och flinar, ”Ragazzi!!”
Efter en 15 minuters bilfärd stannar vi. Direkt när vi kliver ut märker man av att vi är på högre höjder. Vinden är friskare och för första gången under resan fryser jag lite. Gene visar in oss i sin lya och en napolitansk snabbrätt förbereds!
Väl till bords får vi smaka av Genes kokkonster och maten är superb. Till efterrätt serveras bröd, sallad, ricottaost och skinka. Allt sköljs ned av vin och vatten. Som underhållning efteråt bjuds vi på gamla härliga videorullar från Napoli anno sent 80-tal. Allt känns nostalgisk och levande.
Efter en lyckad eftermiddag hos Gene Wilder beger vi oss tillbaks till hotellet igen. Sanacore åker hem till sitt.
Tisdagskvällen avslutas med att Fedenapoli och jag beger oss in i kvarteren runt Piazza Dante för lite krubb och öl. Runt midnatt bestämmer vi oss för att runda av.
Väl på hotellet påminner alla kanaler om att det är ny omgång ”dagen efter”. Napoli kanalerna raljerar om vilka som ska få starta och den ena expertkommentatorn efter den andra vet EXAKT hur Napoli ska spela för att bibehålla sin topplacering.
Två timmar senare vaknar jag av att någon som heter Antonella på tv snackar med en snubbe som ringt in till henne. Förvirrat stänger jag av. Fedenapoli har somnat för längesen, och undertecknad skjuter i sig en Ipren innan sömnen återvänder…..
**********
I sista avsnittet: Guds stad
