Nedräkning: Andra rapporten
I dag kom våren till Rom. Tjugo grader i skuggan. Man kan sitta på terrassen i skjortärmarna. Derby nerven är i dallring. Överallt hör man människor snacka fotboll. Man märker att det är en stormatch i morgon. Jag såg en äldre man putsa sin mopedhjälm noga i morse. Roma märket glittrade i solen.
Men hur ska Roma spela? Det finns fyra alternativ.
1. Med Taddei i ett tremanna mittfält med Totti och Vucinic framför Perrotta.
2. Sedan har vi tanken på Baptista som släpande framför Brighi, De Rossi och Perrotta och samma anfall mitt.
3. Ett tredje alternativ är med Menez framför fältet från förra exemplet.
4. Slutligen finns tanken på Cassetti på mitten ihop med De Rossi och Brighi och Perrotta bakom Totti och Vucinic.
Puh. Det är en rebus som ska lösas.
Jag lutar nog åt det sista alternativet. Samtidigt verkar Roma märka De Rossis skada. Eftersom det är derby och eftersom det är en oändligt viktig match kommer han sannolikt spela men han har ont när han spelar. Samma sak gäller Il Grande Capitano. Hade det inte varit derby hade Totti nog inte spelat.
En sak är helt unik med matchen i morgon. Aldrig har distanden i poäng varit så stor som den är nu, till Lazios fördel. 22-8. Det svider som klamydia. Det är hemskt. Det är en märklig form av myggbett som kliar över hela kroppen, hela tiden.
Man kan faktiskt säga att matchen i morgon är viktigare än den mot Chelsea. Vinner Roma i morgon kommer det säkert bli matchen som vänder den här förbannade säsongen. Samtidigt blir man lite orolig när man läser Mexes som i dagens Corriere dello sport lite föraktfullt tycker att det är en skit att läsa tabellen. Jag förstår vad han menar. Samtidigt måste vi inse hur det ser ut. Man måste ha bilden klar för sig. Annars går den inte att förbättra. Annars låser sig spelet. Annars fungerar inte psyket. Vi har åtta poäng. Vi ligger precis ovanför strecket. Vi är fortfarande Grande Roma men vi måste nog börja se rynkorna i spegeln om vi ska kunna ändra den här skutan.
För övrigt är kärleken till Rom starkare än någonsin. I fotbollsaffärerna träffart jag flera svenskar som är här nere för att kolla på matchen. Hjärtat slår sina gula och röda slag. Nu ska jag gå ut och dricka en kopp kaffe och gå igenom laguppställningar inför i morgon. Då läses vi igen. Ta på er alla Roma kläder ni har och vars stolta över att ni håller på en av världens vackraste klubbar.
Forza Roma!
