Lazio-Galatasaray 1-0
Jag saknar ord för att beskriva hur dåligt Lazio spelade i denna match. Det blev vinst men vi kan inte gömma oss bakom resultatet den här gången.
Jag har aldrig sett Lazio spela så dåligt som igår kväll mot Galatasaray. Då pratar jag naturligtvis i jämförelse mot vad man har för spelare på plan. För att se världsstjärnor som i veckan tjänar 500.000 kr eller mer och inte ens springa eller kämpa fick mig igår att nästan byta kanal.
Den känslan har jag ALDRIG haft förut, inte ens i derbyt som där vi efter en halvtimme låg under med 4-0. Frustration och irritation är två ord som beskriver hur vem som helst som sett matchen känt. Ingen vilja, egoism och misstag som man inte ens ser i division 5 i Sverige.
Men framför allt måste jag säga att den saknad av vilja som (inte) fanns var det värsta. För en felpassning, ett misslyckat skott kan alla råka ut för men när man inte kämpar för att ta tillbaka bollen eller pressar turkarna som kommit till Rom för att spela 0-0, när man till varje pris måste vinna, är tjänstefel och så vitt jag vet brukar man få böter när man gör tjänstefel.
Detta säger jag, som med största sannolikhet är den supporter som är minst kritisk mot mitt eget lag av alla. Jag kan se ljusglimtar i de allra mörkaste situationerna men gårdagens match tog priset. Det var USELT !!
Som vanligt finns det undantag. Peruzzi fick göra två mirakulösa räddningar ännu en gång. Försvaret var godkänt, även om Galatasaray inte direkt anföll med fulla styrkor. Giannichedda kämpade och får godkänt för det, och de två inhopparna Simone Inzaghi och Dejan Stankovic var mer än godkända.
Vi var piskade att vinna och gjorde det tack vare en enskild prestation av Stankovic som fick iväg ett mycket bra skott. Det var tre poäng vi ville ha för att låta hoppet om avancemang leva vidare och det var vad vi fick. Men vi kan inte gömma oss bakom resultatet den här gången. Spelet (???) var för dåligt och senare på kvällen såg jag Real Madrid-roma, vilket fick mig att tänka på derbyt på lördag och jag fick mardrömmar fast att jag var vaken.
Igår såg jag spelare som efter 60 minuter var dödströtta trots att matchen hade spelats i gåfart med många avbrott för turkarnas försök till att få tiden att rinna iväg genom att ligga en stund på plan. Jag kan inte annat än anta att spelarna är dåligt tränade. Och då kommer en fråga till, hur kan man vara dåligt tränad om man tjänar så mycket som spelarna gör??
Gaizka Mendieta, Stefano Fiore, Claudio Lopez och Hernan Crespo var irriterande dåliga och det är på fullt allvar jag hoppas att dessa varken är med eller sitter på bänken i derbyt på lördag. Om inte annat så kanske de behöver vila en omgång med tanke på att nästa tisdag är det en helt avgörande match mot Nantes borta. Vill vi gå vidare måste vi vinna den matchen, och avancemang innebär minst sex matcher till i Champions League.
Och visst skulle det vara underbart att höra den där musiken strax före avspark i sex matcher till ??
Det enda vi kan göra är att hoppas att de kidnappade spelarna som gör 26 mål på en säsong, kallas för världens snabbaste forward, italiens mest talangfulle mittfältare och Europas bästa mittfältare de två senaste åren blir frisläppta och byter ut de dåliga kopior som vi tvingats titta på den senaste tiden.
Nu börjar vi ladda inför derbyt med förhoppningen att Zaccheroni, som inte övertygat mig på något sätt än, tar sitt förnuft till fånga och sätter in på plan några benknäckare. Finlirarna har sedan mitten på Augusti haft chansen att visa vad de går för och om det som de visat upp är vad de går för så är det nog bäst att bänka dem.