Vi må vara gråa och tråkiga men...
...allting är relativt.
Anfallsfotboll var det. Självklart, speciellt när Genoa är beroende av en spelare som står för mer än 50% av lagets mål. Sampdoria har i alla fall sina målskyttar lite mer utspridda så man inte faller som ett korthus så fort någon saknas. Å andra sidan har ju annars Genoa Papastapoutholofoulos att luta sig tillbaka på, han kan göra mål både framåt och bakåt har jag hört.
Genoas största profil kom till klubben i somras vilket säger det mesta om den nuvarande truppens sammanhållning. Det lär dröja ett bra tag innan laget får fram fina och uppskattade profiler som Angelo Palombo och Francesco Flachi för att nämna några i modern tid. Cassano behöver vi inte ens nämna. Men det är klart, dem 34 nyförvärv som klubben hämtade in i somras kommer också säkerligen så småningom bli färgstarka profiler, framförallt Ruben "Psycho" Olivera.
Förra säsongens bästa spelare i Genoa, Marco Borriello, platsade inte ens i Sampdoria. Detsamma gäller Ruben Olivera och Andrea Gasbarroni som bägge fick lämna. Genoa verkar vara effektiva på att ta hand om storebrors rester, lite som en hungrig hemlös hund.
Lagtröjorna tänker jag inte ens kommentera. Inte nog med att det är klassiska tröjor, det är tröjor gjorda av Kappa som i fotbollsvärlden står för det kanske snyggaste inom mode. Asics är också ett bra märke, tror jag. Men är det inte bättre att stödja de inhemska företagen istället för att köpa in billiga kläder gjorda av billig arbetskraft ifrån Asien?
Högre publiksnitt, ja - bättre fans, nej. Fastän Genoa har sisådär 5000 mer per match låter det ändå mer på Gradinata Sud än vad det någonsin gör på Nord. Att gå på match när Genoa spelar jämfört med Sampdoria är som att gå på fjortisdisko istället för Sensation*.
En sak herr Rosdahl glömde att poängtera är att dagens Genoa består av en mix medelmåttor som inte platsat i större klubbar (läs: Juventus). Man kan nästan påstå att Genoa är som Juventus B med sex före detta Juve-spelare plus tränare Gasperini i truppen. Hur var det nu med att plocka upp andras rester? Till skillnad från Genoa värvar Samp inhemska okända spelare och ger dem i alla fall en chans. Med en spelartrupp bestående av 90% italienare kan det inte bli mer italienskt än så. I Genoas fall framstår nästan Inter som italienskt, det säger det mesta.
I rest my case och må Cassano & Co. tysta alla gripar på söndag kväll. Vem vet, Samp kanske till och med kan cykla ifrån dem med sina snygga cykeltröjor?
84 år sedan Genoa fick smaka på segerns verkliga sötma. Sug på den karamellen...
*Live-evenemang som drar över 50 000 pers i publik och som utspelas på stora arenor runt om i världen med världens största dj:s på plats.