Vakna Hector Cuper!

Jag satte mig återigen i Tv-soffan hos min kamrat. Min förhoppning var att bevittna ett Inter som ryckt upp sig från de två tidigare helgernas fadäser. En förhoppning som skulle leda till det föregående var att Cuper skulle laborera om i laget. Laborera gjorde han, men på ett oförklarligt sätt, tyvärr…

Säsongen började på ett alldeles utmärkt sätt. Vi spelade i och för sig inte speciellt bra, men vi lyckades vinna många matcher och hålla oss i toppen. Cuper hyllades av i stort sett alla fotbollskunnare världen över för hans transformering av Inter. Allt flöt på galant och vi började drömma om scudetton – en scudetto vi inte sett på dryga 12 år. Några större motgångar har vi inte mött denna säsong som har testat Cupers taktiska sinnelag, inte förrän nu, det vill säga.

Det började illa mot Venezia för två helger sedan: vi spelade riktigt bra första halvlek, men vi var för nonchalanta, och när så Venezia kvitterade så hade vi ingen fantasi i spelet för att kunna avgöra. Svackan fortsatte sedan mot Torino på hemmaplan: Inter gjorde sin hittills sämsta match för säsongen och skapade inte någon riktigt farlig chans på hela matchen. Mittfältet funkade inte alls, och det tog Cuper hela 70 minuter att inse att det behövs en spelare som Seedorf på mittfältet istället för Di Biagio. Seedorfs inhopp blev en injektion, men Torino hade redan ett gott grepp om händelserna som Inter inte lyckades ta sig ur.

Med dessa två matcher som facit i hand så trodde man sig kunna förutspå Cupers taktiska förändringar inför matchen mot Bologna. Att Recoba skulle in istället för Guly var solklart (nog för att jag hellre sett han i anfallet.) Kallon skulle med all sannolikhet få vila och det skulle öppna för Ventola att få chansen att visa sitt värde. I och med att Cordoba var avstängd så såg platsen bredvid Materazzi gjuten ut för Simic. En Simic som inte fått många chanser detta år och som verkligen vill visa sitt värde och få speltid för att behålla sin plats i Kroatiens landslag. För mig var han det självklara valet. Vad gör Cuper? Jo, han stoppar in den unge orutinerade Sorondo bredvid Materazzi. I mina ögon helt oförklarligt!

Den mest givna ändringen i startelvan som jag trodde skulle ske var att Cuper skulle byta ut Di Biagio mot Seedorf. Innermitt-paret ChriZan och Di Biagio har inte haft det lätt de senaste matcherna och i o m att ChriZan är given på planen så var det uppenbart för, de flesta Interistas vågar jag säga, att han skulle stoppa in en kreativ själ som Seedorf bredvid ChriZan. Vad ser jag när jag sätter mig ner i soffan? Jo, vårt innermittfält består av Christiano Zanetti och Luigi Di Biagio. Jag anade en mycket tung eftermiddag…

Första halvleken gör ingen Interista glad. Ok, vi kan glädja oss lite smått åt att Recoba gör en pigg comeback där, flertalet gånger, visar upp sina färdigheter som fotbollsspelare, men över lag så är det en katastrofal första halvlek. Det fanns, och har inte funnits på ett bra tag, en harmoni i laget. Precis som en skribent på en annan Intersida skrev så förnedrade nästan Bologna Inter. De visade upp att det inte är namnen som gör spelarna. Speciellt den unge Brighi var brilliant i Bologna. Han var en fröjd för ögonen att bevittna. Det låste sig för hela laget och vi skapade inte direkt några farliga chanser. Den bästa chansen hade Gigi Di Biagio när han nickade en hörna rakt i famnen på Pagliuca.
Jag blev mer och mer irriterad i soffan hos min kamrat. Ett konstant föremål för min irritation var och är Sergio Conceicao. Han är en skugga av sitt forna jag och visar upp ett spel som inte gör att han förtjänar att bära den vackra svart-blå tröjan. Min kompis utbrast vid ett tillfälle: ”Vad gör karln?!”, när Conceicao återigen slarvade bort en boll för Inter. Det blev rätt komiskt när Arne Hegerfors sade en gång att :” Det där var ju Conceicaos bästa inlägg på länge, fast det säger ju inte så mycket egentligen…” Jag ogillar att han inte vågar utmana och att han söker frisparkar stup i kvarten. Hans uppträdande i närkamper påminner äckligt mycket om en spelare jag skarpt ogillar vid namn Francesco Totti…

I andra halvlek så tar Bologna ledningen via en nick av Fabio Pecchia. Målet skedde tack vare ett korplagsmässigt försvarsspel av Inter. En låg hörna av Bologna går mot första stolpen: Ventola, av någon oförklarlig anledning, vänder bort kroppen och bakom honom står Pecchia och nickar bollen enkelt förbi en ruggigt passiv Toldo. Jag började nästan gråta av förtvivlan. Jens Fjällström sade i studion att: ”med ett sådant försvarsspel så vinner man ingen scudetto”. Hector Cuper var också arma förtvivlad angående det målet:

”Jag finner det totalt öförklarligt hur Fabio Pecchia fick stå så pass omarkerad som han gjorde..”

Det lustiga är att Cuper ändå har sagt att han inte är så missnöjd med det sätt som Inter utförde sin match… Om han inte är missnöjd med det spel han såg i söndags så kommer vi garanterat inte ta hem scudetton detta år. Precis som i förra matchen mot Torino så tar det Cuper 70 minuter att inse att Seedorf behövs på planen. Seedorf och Kallon (inbytt mot Ventola i den 73: e minuten) hinner dock bara vara inne en kort stund innan Zauli snurrar upp Vivas på läktaren och drämmer in ett totalt otagbart skott förbi Toldo. Målet var återigen en försvarsmiss, men det blev mer öppet bakåt i o m att Cuper övergick till ett 3-4-1-2 system när Geo utgick för att lämna plats åt Vivas.

Efter Zaulis mål så anföll Inter friskt för att kunna vända på matchen. Conceicao fick gå över till vänsterkanten och han var faktiskt inte lika bedrövlig där. I slutet så sköt han ett skott som gick alldeles under kryssribban och ut, signifikativt för Conceicao just nu… han får verkligen inte till det. Seedorf var en frisk fläkt och han såg till att inte Pagliucas 100: e match i Bolognatröjan fick firas med en nolla i protokollet. Målet föranleddes av att han drog tre Bolognaspelare och lade bollen iskallt vid Pagliucas högra stolpe.

Nu är det ju dock väldigt lätt att säga att Seedorf borde ha fått spelat från start och att då jäklar hade vi vunnit. Självklart är jag inte så naiv att jag säger att så hade varit fallet, men jag är övertygad om att vi hade skapat mer om han hade fått starta istället för Gigi. Jag märker frustrationen på många Intersidor över hur Cuper agerar just nu. Även mina medskribenter ställer sig ytterst tveksamma till hans coachande för tillfället. Efter matchen har jag fått frågor som: ”Varför Sorondo på planen? Och varför Ventola, vill inte Cuper göra mål…?”. I o m att vi har ett så Okreativt mittfält som vi har just nu så kan vi inte ha två forwards som är så lika i spelstilen. Ventola är inte killen som skapar något själv, han behöver få bollen serverad på ett fat. När dessutom Vieri är stubbig… så att jag blir gråhårig… då är vi uddlösa framåt som aldrig förr.

Cuper måste våga mer i sitt coachande! För mig känns det inte som någon slump att han har varit en framgångsrik coach, men ofta fallit på mållinjen. Det sorts "3-4-1-2" som vi verkade köra i slutet var ett steg i rätt riktning. Tyvärr bestod då två av de tre där bak av mindre duktiga backar. Vivas, Sorondo och Materazzi är inte en kombination som gör en självsäker direkt...

Summa summarum så bröts vår fina bortasvit av ett Bologna som är ruggigt hemmastarka. Jag tror inte att de släpper många poäng hemma denna säsong.


Robert Zimmerman2002-02-12 01:22:53

Fler artiklar om Inter

Inför Inter - Torino: Kan vi hålla nollan?