Läker tiden alla sår?
Han kunde ha blivit en av de allra största. Han kunde ha blivit en av de odödliga legenderna. Istället valde han att falla tillbaka i gamla vanor, att vara en själlös nomad, en diva.
Det sägs att tiden läker alla sår. Så må det vara men hur mycket tid krävs det egentligen för att läka ett sår? Idag är det tre år och 201 dagar sedan Christian Vieri löstes från sitt kontrakt med Inter. Idag är tre år och 197 dagar sedan han skrev på för AC Milan. Den femte juli 2005 var dagen då Vieri, i mina ögon, gick från att vara gud till att vara Judas.
Jag har trott att jag gjort upp med Vieri ett flertal gånger. Jag satte eld på hans matchtröja. Jag spelade över de VHS-band med mål som jag hade liggandes i mitt pojkrum. Jag slängde fotot som låg bredvid min flickväns dito i plånboken. Ja, jag såg till att förstöra allt synliga spår av min forne hjälte. När han förlorade den luftduell som ledde till att Inter vann hemmaderbyt mot Milan 05/06, ja då var jag säker på att jag kunde gå vidare. Men på något sätt har jag ändå följt Vieris öde, med bittra tankar i bakhuvudet.
Vieris Milanvistelse var på alla sätt en praktflopp. När han sedan drog vidare till Monaco så drog jag en lättnadens suck. Jag skulle förhoppningsvis aldrig behöva se honom möta mitt Inter igen. Självklart hade jag helt fel och på äkta Vieri-manér återvände han, bara ett halvår senare, till Serie A för spel i Atalanta. Det ryktades om att en extremt hög målbonus var det som skulle få fart på den nu till åldern komna anfallaren. Men målbonusen till trots så spelade Vieri bara sju matcher och nätade inte mer än två gånger under den korta sejouren i Bergamo.
Efter Bergamovistelsen skrevs det mycket om Vieri. Skulle han vara med i Big Brother? Skulle han spela fotboll, och i så fall var? Svaret kom efter några dagar då han kommit överens med Fiorentina om ett kontrakt. Åter igen visste jag att Inter skulle ställas mot denne legoknekt minst två gånger per säsong. Det var en känsla som fick mig att må illa.
På grund av skadebekymmer och hård konkurrens, var Vieri inte någon succé i Fiorentina heller. Han sparkade in sex bollar på 26 matcher. Det är ett 50% lägre målsnitt än vad han hade under sina dagar i den rätta delen av Milano.
Nu är Vieri åter i Bergamo. Han är åter i blåsvart, och idag när dagens tröjderby sparkas igång finns han med största sannolikhet på motståndarnas avbytarbänk. Även om nummer 32 inte utgör det största hotet mot Inters backlinje idag, så är det ändå just honom som jag vill att Cordoba och Samuel markerar allra hårdast. Om resultatet är i vår favör, kanske jag till och med hoppas på att Burdisso får göra ett litet inhopp. För är det något Burdisso faktiskt kan så är det att markera..
Tiden kommer att ticka vidare. Om ett par timmar kanske mina känslor för Vieri är annorlunda. Dock tror jag inte det, jag tror att Bobo måste lägga skorna på hyllan innan mitt sår ens börjar läka..
