Lazio - Juventus 1-1: Mellberg fixade en poäng i Rom
Ja! Där satt den. Mellberg firar återhållsamt.

Lazio - Juventus 1-1: Mellberg fixade en poäng i Rom

Juventus inledde bedrövligt och hamnade i underläge efter 25 minuter. Dock kunde Olof Mellberg kvittera till 1-1 på en fin nick fem minuter senare. Helhetsmässigt en hyfsad insats och vi får vara nöjda med 1-1.

Vi hade hoppats på att få klarhet och bättring i Juventus anfallsspel efter den något krystade tillställningen hemma mot Siena. Nu i efterhand kan jag konstatera att jag inte fick några direkt överväldigande postiva reaktioner eller svar. Men när det kommer till det faktum att vi tog en poäng i Rom, får vi ändå vara nöjda med det.

Efter tjugo minuter av matchen hade jag två stora irritationsfaktorer att ta ställing till. För det första. Att släppa fram Lazio gång på gång och fullständigt strunta i press, understöd och aggressivitet är idiotiskt. Det hade kunnat bli en taktisk framgång – om man tagit bollen och försökt kontra. Men inte ens det. För det andra, min jävla granne. Jag vet egentligen inte vad vederbörande gjorde – men det var oerhört irriterande och det lät som nåt slags slipningssliknande byggljud. När sedan Ledesma knorrade in 1-0 (Manninger?), såg jag framför mig hur jag förvandlades till Dexter Morgan. Den där grannen skulle tas om hand.

Mitt i allt detta. Under ett inferno av likgiltigt spel, slipande och svordomar slog det mig som en käftsmäll. Vi kommer att resa oss. För sämre kan det inte bli. När den gamla damen verkligen gjorde skäl för sitt epitet och spelade som en riktigt gammal satkärring, så klev den skäggiga herren fram. Olof Mellberg. I det här fallet så skickade Mellberg in bollen med sådan kraft i nicken att det troligen uppmättes till högre hastighet än Fredrik Ljungbergs hårdaste skott någonsin. Det säger inte lite. Framförallt gav det Juventus en chans att i halvtid kontemplera och återkomma till jordelivet, med ödmjukhet inför den andra halvleken.

Lazio spelade överlag en väldigt rak anfallsfotboll med tydliga linjer och tankar. Dabo och Ledesma skulle samla upp och Meghni skulle fördela framåt mot Za-Pa-Ro. Stundtals imponerades jag av deras rörlighet och med lite mer skärpa kunde Juventus haft en betydligt tyngre afton.

Juventusspelarna framstod inte alls som några kandidater till Scudetton (det gjorde dock inte Inter heller i sin match mot Atalanta) men vi vet att la vecchia signora kan. Sissoko (fick ett gult och därmed avstängd mot Fiorentina) gjorde som vanligt ett gott jobb och var den som i andra halvlek tog tag i den lilla, lilla taktpinne som fanns. Han gjorde resoluta brytningar, fördelade boll och tog några offensiva djupledslöpningar. Framåt sprang också Amauri och Del Piero till ingenting, någonstans. Vid något enstaka tillfälle kom de fram till bra läge, men det rann ofta ut i sanden. Vi kan definitivt kräva mer av dessa herrar.

Legrottaglie och Ariaudo fungerade bra tillsammans. Legro var sjukt nära att ge oss tre poäng med sitt något underliga, men vackra distansskott som träffade utsidan av stolpen. Den unga debutantet skötte sig imponerande bra, tog mogna beslut och ingav ett lugn som vissa andra (läs Materazzi) saknar.

Kantspelet fungerade bättre i andra halvlek och Molinaro kom farande ett par gånger och slog inlägg. Mellberg var alltid spelbar, men han har ingen magisterxamen i ”konstruktivt passningsspel”. Dock är han alltid solid (bra koll på Zarate) i sitt spel och förtjänar mycket beröm för detta och sitt nickmål. Marchionni lyckdes bätte än Nedved (såg mest förbannad ut) och det behövs klar bättring till matchen mot Fiorentina.

Vi kan se det som en fruktsallad. Tanken slog mig när min förträffliga flickvän sa ”det är ju såsen som är godast”. Javisst är det så. Matchen var som en fruktsallad utan vaniljsås – halvdann och ganska intetsägande. Men vi får inte glömma att vi tog en poäng. Lazio vann på poäng i första halvlek och Juventus vann på poäng i den andra. Lika jämnt som Mellbergs skägg.

Juventus startelva:
Manninger; Mellberg, Legrottaglie, Ariaudo, Molinaro; Marchionni, Sissoko, Zanetti (70), Nedved; Amauri, Del Piero (80)

Avbytare: Chimenti, De Ceglie, Marchisio (70), Tiago, Ekdal, Poulsen, Giovinco (80)


Lazios startelva:
Carrizo; Lichsteiner, Diakite, Rozenhal, Radu; Dabo (70), Ledesma, Meghni (63); Pandev, Rocchi, Zarate (77)

Avbytare: Muslera, Cribari, De Silvestri (70), Kolarov, Mauri, Brocchi (63), Foggia (77)

Domare: Morganti

Kim Evertsson2009-01-19 12:20:00
Author

Fler artiklar om Juventus