Lazio-Torino 1-1: sänkta förväntningar...
Jag sitter framför TV:n, matchen är precis slut och slutresultat 1-1 lämnar en fadd känsla i kroppen. Jag känner mig lika håglös som spelarna där ute. All den glädje som spelarna utstrålade under hösten är borta, den glädjen som spelarna smittade av på fansen är borta och sångerna över Olimpico är utbyta mot burop och förakt. Vem är skyldig, vem kan vi hänga?
1-1 mot Torino är efter rådande förhållande inget dåligt resultat, ändå känns det tråkigt att säsongen har kommit till detta. Att sänka sina förväntningar på ett lag, sucka och gå vidare känns alltid lika tungt. Samtidigt är det nu vi fans behövs som mest.
Matchen
Tittar vi först till dagens match är resultatet inte så märkligt. Lazio kom till spel utan Zarate, Ledesma, Diakite och De Silvestri. Rocchi är fortfarande inte är helt kurant och en hel del spelare är trötta efter landslagsspel i veckan. Pandev orkade t.ex. inte 90 minuter idag.
Så förutsättningarna var bleka redan från början. Torino som man ställs mot idag är en tuffare motståndare än vad man kan tro. Torino har haft en lång blek period, men börjar nu nå en punkt där man börjar bli desperata och måste börja plocka poäng. Torino har så släppt finliret och satsar på ett fysiskt, rakt och okomplicerat spel. Det sammataget gjorde att Torino kunde dominera första halvlek. Lazios bäste spelare i första var Foggia, men han var för ensam. Torino stängde effektivt ner kanterna som grunden för Lazios anfallsuppbyggnad.
Torinos kamp och aggressivitet leder fram till matchens första mål. Målet kommer till efter en tanklös rensning av Dabo som snappades upp av Abate som tog två kliv framåt och sedan dundrade in bollen i mål från 25 meter. Det var ett vackert skott och Muslera kan inte lastas, däremot är Dabos misstag bara att hytta näven åt.
Lazio stiger av planen i halvtid till ett massivt buande från hemmapubliken. Jag kan förstå missnöjet samtigit tror jag att spelarna är fullt medvetna om att de inte spelar bra och kanske hade istället lite mer upplyftande toner lyft spelarnas mod.
Domaren fick smaka på vänstersläggan
Laziospelarna biter ihop och spelar generellt bättre i andra halvlek. Passningstempot och kvalitén på löpningarna höjs och man börjar känna igen laget som tappert kämpade mot Fiorentina i förra veckan. Bytet mellan Mauri och Dabo bidrar också till detta. Mauri som nästan direkt efter paus serverar Pandev med en boll inne i straffområdet, Pandev fälls och borde fått straff men domaren väljer att fria. Domarens misstag straffade sig ändå efter en timmes spel när Kolarov som exekutör dundrade på en vänsterslägga i plytet på domaren. Domaren för ihop minst sagt ömtöcken men inte värre än att han kunde fortsätta döma matchen. Rättvisa skippades iaf :-)
Siviglia tystar (inte) curvan
Lazio fick mot slutet av matchen en rad hörnor som tillsist resulterade i utjämningen. Pandev slog en hård och vackert skruvad boll som via Rocchi, Mauri (cykelspark) och till sist Siviglias huvud hamnar i mål. Sivilgias gest efter målet vittnar dels om spelarnas frustration och dels om hur mycket spelarna verkligen tar åt sig av fansens buande. Siviglia sprang ut mot kurvan och gestikulerande vilt åt fansen att bua lite till. Efter matchen bad Siviglia om ursäkt och skyllde på att han var en emotionell spelare.
1-1 slutar matchen och förlustsviten är åtminstone bruten. Men när man är nöjd över att Lazio spelar lika mot Torino då finns det givetvis något som står oerhört fel till och det är uppenbart att Lazio av idag är ett lag helt utan harmoni.
Matchsammandrag
Lazio 4-3-3: Muslera, Lichtensteiner, Siviglia, Cribari, Kolarov, Brocchi, Dabo (Mauri), Matuzalem, Foggia, Rocchi, Pandev (Inzaghi).
Torino 4-3-2-1: Sereni, Colombo, Dellafiore, Natali, Pisano, Zanetti, Dzemaili, Corini (Barone), Abate (Diana), Rosina, Ventola (Stellone).
Mål: Abate 36', Siviglia 75'
Gula Kort: Pandev, Kolarov, Colombo, Corini och Pisano
Vidare till del 2 – Quick fix
