24^ Kejsarens arm
Talande bild från Milan-läktaren.

24^ Kejsarens arm

Striden runt det finaste Europastrecket tätnar, ligaledarna tog ännu ett steg mot titeln och pipblåsarna gick inte obemärkta förbi. Det kunde varit vilken helg som helst.

Det är surt att torska på felaktiga grunder. Som en straff som inte finns. Som en utvisning som är uppletad. Som ett mål som görs med armen. Surt som citron i en bebismun. Att bara en person i hela världen såg styrningen i realtid är häpnadsväckande. Som den inte existerade. Som om någon glömt att berätta om arrangemanget för Abbiati.

Det är inte kul att vara på den övre sidan heller. Målet ifrågasätts, därmed även segern och sedermera hela säsongen. Det är inte rätt. Inget lag vinner längre någon scudetto rättmätigt, allt händer av en anledning. Il Calcio behöver ett väluppdaterat virusprogram. (Sarkasm.)

:::: :::: ::::

Om Roma var förra veckans lag tar Genoa titeln den här helgen. Två briljanta mål som dock inte räckte till seger, vilket naturligtvis var domarens fel. När ska någon inse att ingen tycker synd om den som gnäller om domarinsatsen, den som gör det skämmer bara ut sig. Oavsett hur rätt eller fel han eller hon har. Någon sympati går inte att få, bara hånleenden.

:::: :::: ::::

Abate lär inte få några chanser i Milan med nuvarande tränare och därmed taktiskt upplägg. Abates typ finns inte. Kanske är Torino rätt gäng för honom. Åtminstone var det det i lördags.

Är 1-1 ett fall framåt för Lazio i dagsläget?

:::: :::: ::::

Juventus är inget lag för titeln. Det har de aldrig varit och borde inte vara det heller. De fick två bonuspoäng förra helgen. Kanske finns det lite rättvisa i världen ändå.

Nu ska Ranieri sparkas igen. Det är verkligen ruttet av honom att inte kunna förmå Nedved att skjuta i mål istället för i ribban och i stolpen, eller förmå Del Piero att inte göra detsamma med ett och samma skott. Om ändå alla presidenter kunde sparka tränare utan anledning lite oftare skulle planeten vara en mycket trevligare plats.

Sampdoria ska ha beröm för sin märkliga dubbelbottnade backlinje av åtta man. Det här gången hade man åtminstone lite försvarare i mixen till skillnad från mot Inter då man sett till materialet spelade nån slags 0-9-1. Det blev nya försvarsskador i Turin, så trenden består.

Kan man låta bli att charmas av Cassano? Omöjligt. Att han kan gå runt och skämta med motståndarna före match som om de egentligen var på väg ut på stan en fredagkväll och sedan briljera med en Totti-passning till Pazzini och klassisk tripod-teknik a la Cassano är overkligt. Vill du se en stjärna, se på honom! Lippi behöver honom men vill inte ha honom. Deppigt. Kanske tröttnar man på avskruvade saltkarslock.

:::: :::: ::::

Napoli sjunker djupare för varje vecka. Man ska inte ha några problem hemma mot Bologna. Snacket om Europaspel ter sig sannerligen förhastat. Nu får man vara nöjda om man ens fixar övre halvan. Snart vänder det. Under tiden kan man tacka Di Vaio för att han undvek att utöka skytteligaledningen. Renässans var ordet sa Bull.

Marino måste fixa en keeper i sommar. Finns det någon taffligare än Navarro på övre halvklotet? Iezzo är saknad, och han är inte långt från pension. Hade Napoli varit från Hisingen hade det läckt bakåt i Häcken.

:::: :::: ::::

För inte särskilt lång tid sedan väcktes min obeundran för flera av ligans vänsterbackar. Den ena var sämre än den andra, och den tredje var sämre än den andra. I min jakt på ljus insåg jag att det inte finns en enda vettig vänsterback i hela j*kla landet. I normala fall hade jag gått med på Vargas, men när var han sig själv senast? Det är total misär.

Jag vet inte om det hänger ihop men vänstermittfältarna är inte mycket bättre. Bland de ytterst få lag som verkligen spelar med en vänstermittfältare framträder Nedved som den starkaste. Det är ju sorgligt. Lippi har inte en enda kandidat om han vill ha någon. På andra sidan svämmar det över av kompetens. Det är som om det är tabu vara till vänster.

:::: :::: ::::

Cagliari vann igen. Skönt.

:::: :::: ::::

Stort av Inter-tifosi att hylla Maldini. Respekt.

:::: :::: ::::

Veckans spelare: Mutu. Han betyder mycket för Fiorentina. Duh.

Veckans värsta: Publiken på Olimpico som jublade när Saccani blev knockad. Finns det inga gränser för cynismen?

Veckans snedtändning: Perrotta. Dobbar före, stenhårt, underläge 0-3, ingen tid kvar. Avstängning väntar. Nöjd?

Jonas Söderström@jonas5oderstrom2009-02-16 18:47:00
Author

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 11)