Dagen efter..
Det var länge sedan det kändes så bra att stiga upp och gå till jobbet som idag, glädjescenerna från Stadio Friuli har inte lämnat huvudet än och det är fortfarande lite svårt att fatta att Juve spelat hem Serie A titeln.
Juventus ligaseger var precis som Valencias i Spanien mer än någonting annat en stor laginsats, grundat på ett välorganiserat försvar som aldrig gör misstag och ett starkt och tufft mittfält. Man ser till exempel aldrig Juventus backlinje göra sådana kapitala misstag som Inters kan göra ibland. Juventus är helt enkelt bäst på alla punkter.
En annan gemensam nämnare mellan Juve och Valencia är ledningens framtoning, de håller sig i bakgrunden och låter händelserna på planen vara ansiktet utåt, det trodde jag om Moratti också men efter hans idiotiska utspel igår tappade jag all respekt för honom. Visst han har anledning att vara besviken men att ifrågasätta om allt gick rätt till på Olimpico igår är otroligt dumt sagt. Han undrade varför Lazio gick ut och spelade matchen som om det skulle varit en Champions Leaguefinal. Herregud säger jag, såg Moratti matchen överhuvudtaget, som Inter spelade igår så hade dem inte slagit Venezia på hemmaplan, än mindre Lazio borta. Hela matchen var under all kritik och Lazio spelade ingen bra fotboll trots att de vann matchen.
Vi ska inte heller glömma att vi har en alldeles unik Fransman i Juventus, skytteligavinnare (delad sådan tillslut i och med att Hübner hittade målet igenom) men det var inte det jag tänkte på utan hur många 24 åringar har vunnit både VM och EM, Italienska och Franska ligatitlar? David Trezeguet är en riktig vinnare och sina vana trogen så tillägnade han sin mamma gårdagens mål.
Jag kan inte sluta tänka på vilken fantastisk prestation ligasegern är, jag kan ju förvisso glatt erkänna att när säsongen började så höll jag Juve och allt började ju så bra men med tanke på de stundande skadorna och stora problem med bortaspelet så började man så sakteliga tvivla ett tag, när vi nu summerar säsongen så kan vi istället glädja oss åt att vi kanske är ligans bästa bortalag och det var ett par övertygande bortasegrar nu på slutet som la grunden till segern. Sen så hade Juve givetvis ett stort psykologiskt övertag hela tiden, man hämtade in stora poängmässiga underlägen två gånger, det var ju hela sex poäng upp till Inter med fem matcher kvar att spela.
Tv bilderna från gatufesten i Turin igår gör att man får tårar i ögonen, till och med på spelarna. Det var en fantastisk syn att se en hel Piazza gunga i svartvita färger och skön Juvesång. Även att man inte var där så är det en alldeles speciell känsla som man måste uppleva för att förstå, igår förstod till och med min flickvän som mest fnyst åt fotboll och tyckt att det varit ointressant under stora delar av säsongen hur jäkla mäktigt det är att känna att ens lag har vunnit, all sprudlande glädje som frigörs efter en hel säsongs kämpande, det är hur underbart som helst. Helt plötsligt hade hon förståelse för att jag skrek mig hes och hoppade jämfota genom hela lägenheten, ett par gånger, helt plötsligt förstod hon varför jag inte kunde äta tidigare på dagen för att jag var så nervös. Så till alla er som har svårt för folk som sitter och skriker framför tv:n och lever sig in i alla matcher, tänk om, titta på bilderna från igår, både från Italien och Spanien, skrik lev er in och förstå hur jäkla roligt fotboll är, hur underbart glad man blir när ett ens lag vinner, och givetvis hur lessen man kan bli när det går dåligt det är visserligen många gånger en ensidig kärlek, men kärleken till favoritlaget hos en fotbollsälskare är något alldeles speciellt som inte går att jämföra med något annat. Har man en gång varit med om en stor triumf eller för all del ett stort nederlag så förstår man plötsligt hur stort det är och man kan även skriva under tesen att fotboll inte är på liv och död utan fan så mycket viktigare än så. Men man behöver uppleva det för att förstå.
För två år sedan gick jag inte till skolan på två dagar efter att Juventus snöpligt förlorat mot Perugia och tappat titeln till Lazio, i år är det andra bullar nu blir det Juvekläder på jobbet hela veckan och Juvesånger på rasterna, jag drömde till och med om ligatiteln i natt och jag kan meddela att det är en fruktansvärt skön känsla för bra för att vara sann, en hel säsongs spänningar och nervositet släppte igår och man blev bara så glad.
Läs fortsättningen här..
