Fortsättning

Mittfält

Poborsky och Mendieta har lämnat Lazios mittfältsbesättning. Den förre blir givetvis en betydligt större utmaning att täcka upp efter än den senare. Ingen helt given kandidat finns i truppen till högermittfältsplatsen. Förlusterna av Mendieta och De La Pena blir däremot definitivt lättare att bära. Bägge dessa spanjorer har egentligen inte gjort annat med anknytning till värde för Lazio än att tynga ned de redan alltför höga lönekostnaderna.

Lazios mittfält kan annars (med ett par förstärkningar) bygga vidare på i princip samma spelarmaterial som tidigare - vilket vi tackar för. Kontinuiteten är oerhört viktig, kanske framförallt på mittfältet vilken med rätta brukar kallas den viktigaste lagdelen. Från mittfältet avgörs de flesta matcher. Här skapas, hindras, eller i värsta fall - bjuds det på - målchanser.

Mittfältet som sådant ser annars riktigt intressant ut. Här finns nu en blandning av olika spelartyper som tycks komplettera varandra väl. Framförallt tycks balansen på mittfältet vara minst två snäpp bättre än under förra säsongen. Och denna förbättring kommer framförallt av fler ”riktiga” yttermittfältare av rang (förmodligen kommer även mittfältet få bättre understöd av ytterbackar i år). Nu finns flera givna alternativ till alla mittfältspositioner, dock med ett stort undantag; den centrala tillbakadragna dirigentrollen till vilken nu endast (den under förra säsongen ofta konturlöse) Liverani aspirerar efter.

Liverani kommer därmed att få ett riktigt stort ansvar av Mancini. Under försäsongen har Liverani fungerat mycket bra i denna roll - det är bara att hoppas att han fortsätter att prestera. Han blir den djupt och centralt liggande speldirigent (klassisk italiensk "nummer fyra") som kommer att inneha den taktpinne under vilken Lazios spel lyder. Liverani har egenskaper som gör att han ska kunna motsvara kraven: Blicken, passningarna, skottet - allt har hög klass (dock saknar tyvärr Liverani ett riktigt bra löpsteg vilket gör främst det defensiva arbetet något lidande).

Frågan är bara hur Lazio måste förändra sitt spel om Liverani inte är tillgänglig som nu under säsongsinledningen. Ingen annan motsvarande spelartyp återfinns i laget nu när Baronio åter lånats ut. Kanske ligger den hittills förvånansvärt lite matchade Stankovic nära till för att fylla denna plats vid behov. Frågan är bara om Stankovic är mogen denna tunga uppgift, räcker juggen till rent kvanitativt? Efter flera säsonger klassad som mycket lovande har Stankovic, när han nu varit ordinarie, nästan uteslutande spelat som kantspelare. Stankovics plats i en eventuell startelva är hursomhelst långtifrån självklar denna säsong. Förhoppningsvis ger han dock oss ett positivt svar som vikarierande "regista".

Bredvid Liverani på det centrala mittfältet kommer troligtvis Simeone åter ta en fast plats (förra säsongen spolierades av en svår skada). Detta betyder att dynamon Giannichedda får stiga åt sidan. Inställning och entusiasm är egenskaper som präglar bägge dessa kvantitetsspelares spelsätt. Simeones defensiva kvaliteter är jämförbara med Giannischeddas men argentinaren har för övrigt en betydligt större bredd i sin repertoar; hans offensiva kvaliteter överstiger vida hans italienske motparts.

Som högst teoretisk högermittfältare kommer Fiore agera. Fiore visade under förra säsongen två ansikten. Om hösten var närmast katastrofal, så var våren riktigt bra. Det är bara att hoppas att Fiore fortsätter efter vårens spår, vilket också allt tyder på - Fiore har varit riktigt på hugget under sommaren. Fiore kommer att placeras på en högermittfältsplats vilken han i praktiken sällan kommer att befinna sig på. Meningen är att han ska dra sig in centralt framför de två mer djupare liggande innermittfältarna när Lazio är i besittning av bollen.

Fiore är troligtvis Lazios skickligaste spelare med boll. I offensiven är det tänkt att Liverani slår sin första passning i djupled på Fiore som samtidigt tar ett steg centralt in i plan. Därefter ska Fiore antingen fördela bollen vidare i djupet mot anfallare eller bredda mot vänsteryttern, alternativt spela nu överlappande ytterbacken Oddo. Fiore har dessutom även ett utmärkt tillslag på både rullande och liggande boll. Bli inte förvånade om Fiore denna säsong vida överglänser den sammantaget sätt ytterst bleka fjolårssäsongen.

Vänstermittfältet är liksom vänsterbacksplatsen svårt att rollbestämma. I princip kan hela fem spelare ta denna plats:

(1) Förra årets utropstecken Stankovic som dock ej (liksom Fiore) är en utpräglad yttertyp. Och knappast kommer väl Lazio spela med två ”icke-yttrar”, som just yttrar, samtidigt? (2) Manfredini, fjolårets utropstecken från Chevio. Här har vi en klassisk yttertyp med stor potential. (3) Sorin, VM-sommarens enda (?) argentinska utropstecken. En dynamo med riktigt fina och mångsidiga kvaliteter. Han kan både bredda offensiven, avsluta och försvara nästan samtidigt genom enorma lungor. Här får Cafu se upp så att han inte mister sitt epitet som snabbtåg.

(4) Cesar, Han köptes som vänsterback men har under sommaren övertygat som just vänsterytter. Teknik och taktiskt sinne finns hos Lazios enda brasse. (5) Slutligen har vi det mest offensiva alternativet; Lopez. Mancini har prövat anfallaren i en offensivare yttermittfältsroll där han närmast spelar som en klassik ytterforward - en roll som passar den flyfotade argentinaren väl. Här får han utnyttja ytor och utmana rättvänd. Om Lazio jagar mål eller spelar mot annat lämpligt motstånd kan denna lösning vara ett givet alternativ.


[Läs fortsättningen, klicka här!]



Martin Wagner2001-09-10 15:00:00

Fler artiklar om Lazio

SS Lazio Sweden Podcast - När Ingen Tycker Likadant, Vafan Betyder Det
SS Lazio Sweden Podcast - No Pedro No Party