Med acme
På flykt från fotbollen.

Med acme

Med acme - latin för kris. Egentligen borde allt vara lugn och ro i klubben Internazionale. Men klubben är inte van vid att vara högdjuret i den Italienska fotbollen. Laget som går mot fjärde raka scudetton känns inte helt stabilt och då både på och utanför planen.

Vet inte om det är vårkänslor i klubben Internazionale. Förra året rockade Mancini hela klubben med att hoppa av efter den svidande förlusten i Champions League. I år går rykten om Ibrahimovic som knappt längre ler på fotbollsplanen och en Adriano som gör ett sådant där öststatsavhopp. 

På fotbollsplanen så vinner laget eftersom man är minst dåligt detta år. Men det är ingen champagnefotboll som bjuds på arenorna när Mourinhos Inter går ut på planen. Kanske är balansen fel eller så är det bara att taktiken inte erbjuder detta spel som jag vill se. Jag vet - gnälla när laget vinner ligan för fjärde gången på raken och dessutom med sannolikt med mer än 10 poäng över Milan borde kännas fel. Det gör det till en viss del, men förhoppningarna var högre än vad laget har lyckats med rent spelmässigt. 

Vad anbelangar Adriano så tycker jag han kunde skött det annorlunda. Om hans tillstånd inte är lämpligt för att spela fotboll så är saken avgjord. Men han hade kunnat skicka sin agent till Moratti och kompani och skött det innan han bara smet som den sketunge han är. Spelare som Adriano inbjuder till instabilitet. Spelare såsom Cambiasso och Zanetti hörs det aldrig några rubriker om.

Även Ibra har skött sig fantastiskt bra i klubben fram tills nu. Inga svarta rubriker utanför planen, förutom icke stories såsom att han backade på Kapelin en gång. Men kanske har Zlatan insett att han inte kommer vinna Champions League med Inter. Fast när det gäller det där så är ju gränsen mellan succe och fiasko väldigt tunn. Kvalitetsmässigt har man lika stor chans som alla de Engelska lagen, mentalitetsmässigt ligger man långt efter. 

Så när Mourinho går ut och säger att man skall satsa ungt och hungrigt så blir jag glad i hjärtat. Den här Inter generationen som dessutom är den bästa på 30 år är gammal och i vissa fall sliten. Jag kommer applådera en spelare som Figo när han nu slutar, jag hoppas att han plockar med sig en hel del stjärnor som har slocknat såsom Materazzi och Vieira ut. Materazzi är också värd applåder. Inget bråk för att han inte får spela. Inga krav. Underbart.

Så som i alla kriser så är det möjligheterna som är det intressanta. Tänk Er ett anfall med Roberto Acquafresca och Balotelli framöver? Med Santon i backlinjen och att vi lyckas få fram en egen mittfältare också.

Vi har försökt att köpa utländska lirare i 15 år nu. Det lyckades inte. Blandningar mellan eget och spetskompetens är det som brukar lyckas. Det är det som vi vill se i sommar. Efter att vi har firat av våran fjärde raka scudetto.

Bengt Augustsson2009-04-13 20:20:59
Author

Fler artiklar om Inter